Publicerad: 2009-04-15

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
HÀr firas den sanna betydelsen av Akitu, eller Ha-Nison, det assyriska nyÄret i Nohadra, Irak. Foto: IshtarTV.com

Sluta förvrÀng betydelsen av Akitu

TRADITIONER Vad Àr Akitu? Varför firar vi Akitu? Vilka firar vi Akitu för? Vad för slags signaler ger vi omvÀrlden nÀr vi firar Akitu? Det var dessa frÄgor som snurrade i mitt 50-Äriga huvud, 35 Är av dem aktiva inom den nationella rörelsen bÄde i hemlÀnderna och i diaspora. FrÄgorna dök upp nÀr jag tittade pÄ och lÀste om Akitu-firandena vÀrlden över. Akitu Àr babyloniska namnet pÄ festligheterna som vi idag Àven kallar Ha-Nison eller Kha b-Nissan.

Mina egna Akitu-kunskaper Àr odlade i början av 1970-talet samtidigt som UNESCO-festivalen i Beirut genomfördes. Samtidigt som Habib Mousa producerade sin första singel och samtidigt som jag skrev en artikel i en sÄ kallad vÀggtidning. Artikeln handlade om den assyriska enigheten och tillbakablicken mot rötterna. För artikeln fick jag skÀll av en gammal halvsenil biskop, men ocksÄ beröm av min skolrektor.

Mina Akitu-kunskaper har egentligen sina rötter i Qarabashis handskrivna bok "Mafulto d-Bobel [Babels Fall]" eller "tHeth Telol gane talyotho [I skuggan av de HÀngande GÄrdarna]". I början av boken Äterges i detalj hur och varför Akitu firades. Boken hÄller jag, i skrivande stund, pÄ och översÀtter till svenska.

Jag firade min första Akitu, den assyriska nyÄrsdagen Kha b-Nisan, med ADO 1975 i Istanbul i en lokal - inte en kÀllarlokal - av naturliga skÀl under ett fejkat namn; "Turoye" eller "Turabdin Gençleri". DÀr tog vi alla risker och förklarade meningen av Akitu för publiken, utan att förvrÀnga dess innebörd. Det Àr frÀmst detta, att försöka förvrida Akitus betydelse som Àr anledningen till denna artikel.

Ärligt talat vad betyder Ha-Nison, Kha b-Nisan, Akitu, för dig? Jag frĂ„gar lĂ€saren. Jag frĂ„gar de som firat Akitu för 40:nde gĂ„ngen. Jag frĂ„gar dagens ungdom och jag frĂ„gar de som anordnar och kommer att anordna Akitu varje Ă„r framöver.

För mig Ă€r Akitu den assyriska nyĂ„rsdagen. Punkt. Även om jag inte hĂ€r ska gĂ„ in i nĂ„gra detaljer om vidare innebörd vill jag Ă€ndĂ„ förklara att Akitu innefattar andemeningar som den godes seger mot den onde, livets triumf mot döden, förnyelsen av gammalt mot nytt och symbolen för fruktbarhet och bördighet. SĂ„dant skriver alla seriösa författare, och sĂ„ Ă€ven skrivaren av Enuma Elish, som skapelseberĂ€ttelsen Genesis i den judiska heliga boken Ă€r plagierat ifrĂ„n, Ă€r ledstjĂ€rnan i sammanhanget.

Akitu Àr alltsÄ inte en vÄrhögtid, en "Eid al-Rabii" eller en "Bahar Bayrami", som en viss rörelse inom vÄrt folk hÀvdar enbart för att fjÀska för vissa av hemlÀndernas regimer. VÄrt folk mÄste dÀrför stÄ emot denna skÀndliga förvrÀngning och vÄra övriga organisationer mÄste stÄ enade mot en försÀljning av Akitu, vad Àn intressena Àn mÄ vara.

Jag har tittat pĂ„ högtidligthĂ„llandet av Akitu i Nohadra i Norra Irak genom en direktsĂ€ndning pĂ„ Ishtar TV. HĂ€r var mottot "Kampen för vĂ„rt folks frihet och krav pĂ„ autonomi". HĂ€r kallades högtiden, vĂ€ldigt klart och tydligt för "det assyriska-babyloniska nyĂ„ret 6759" och ingenting annat. Zowaa:s firande i Nohadra symboliserade likasĂ„ kampen för demokrati och jĂ€mlikhet för hela det irakiska folket i allmĂ€nhet och för det assyriska folket i synnerhet. Även Zowaa kallar Akitu för "det assyriska-babyloniska nyĂ„ret.

ADO firade Akitu pĂ„ fem platser i Syrien. Centralorten för firandena var byn Demkhiya men ADO-aktivister firade Akitu pĂ„ ytterligare tre orter i Gozarto [nordöstra Syrien, red.anm.]och ett firande i storstaden Aleppo. Till Demkhiyah vallfĂ€rdades uppemot 12 000 deltagare. HĂ€r symboliserade firandena kampen för "förnyelse och utveckling samt tillgivenheten och kĂ€rleken till livet och frihet." Även "kampen om bevarandet av vĂ„r existens i moderlandet och krav pĂ„ erhĂ„llande av vĂ„ra rĂ€ttmĂ€tiga och nationella rĂ€ttigheter" betonades.

Jag sjĂ€lv firade Akitu pĂ„ Assyriska Kulturhuset i SödertĂ€lje, dĂ€r ADO i Storstockholm var huvudsamordnare. Även hĂ€r var devisen kampen för ett enat folk mot frihet och sjĂ€lvbestĂ€mmande. "Jag har en förhoppning om att vi ska fira Akitu, det babyloniska assyriska nyĂ„ret nĂ€sta gĂ„ng i ett land (duktho) som vi sjĂ€lva rĂ„der över" sade biskop A. Gallo Shabo i sitt tal. Biskop Shabo var inbjuden som hedersgĂ€st och höll ett kort och fint tal kvĂ€llen till Ă€ra.

Det enda som avvek frÄn detta mönster var firandet av Akitu i byn Gersheran i Syrien som delvis visades live via Suroyo TV. HÀr var det ingen tittare som missade att se krÀnkningen av Akitu och Akitus betydelse. HÀr var huvudbudskapet klart att Akitu Àr en "Eid al-Rabii", dvs vÄrdagshyllning. En av huvudtalarna, en plastambassadör och en sÄ kallad doktor, som tydligen aldrig suttit pÄ en universitetsbÀnk en hel lektion, hyllade den arabiska nationen och att "syriskt arabfolk, oavsett vad de kallar sig för, Àr vÀlkomna tillbaka till moderlandet och investera i det".

En Mufti, troligen statsmuftin i Syrien, betonade att folk av syrisk-arabisk börd, oavsett religion, ska kÀnna sig hemma i moderlandet Syrien. Det enda budskapet som nÄgorlunda nÀrmade sig den Àkta och rÀttmÀtiga betydelsen av Akitu var ÀndÄ Syrisk-ortodoxa kyrkans patriark. Patriarken gratulerade vÄrt folk i samband med firandet av Akitu 6759 och förklarade att Akitu Àr en nationell dag som vÄra förfÀder firade i Bethnahrin flera tusen Är tidigare Àn nuvarande tiderÀkning.

Under det sĂ„ kallade firandet i Gersheran har inga flaggor eller symboler tillhörande vĂ„rt folk synts till utom en enda. Det var sĂ„ngerskan Juliana Jendo som vifta med en flagga framför TV-kamerorna, som envist och mycket demonstrativt vĂ€nde bort nĂ€r de sĂ„g flaggan. Den syriska arabiska republikens flaggor var dĂ€remot representerade i massor. Samtliga inom folkdansgruppen hade till exempel stora tunga syriska flaggor som de vajade högt med. Även huvudscenen, dĂ€r orkesterbandet och speakern stĂ„tt vid var prydd med en vĂ€ldig syrisk flagga och tvĂ„ bilder av Hafez al-Assad och hans son Bashar al-Assad.

Det Àr förstÄeligt att man ska visa respekt för det land man firar Akitu i, dess ledare och dess symboler. Men man behöver inte förvrÀnga viktiga historiefakta och förvandla Akitu till nÄgot som inte existerar. Suroyo TV och organisationen som stÄr bakom kanalen har gjort samma sak minst tvÄ gÄnger tidigare. LÀsarna minns hur firandena gick till i Turkiet de gÄngna tvÄ Ären. DÀr var, som i fallet i byn Gersheran i Syrien, Akitu klÀtt i "Bahar Bayramis" mantel och alla flaggor och symboler utom den turkiska flaggan, var förbjudna. Vill man fira "Bahar Bayrami" och "Eid al-Rabii" i deras egen kontext Àr det helt okej. Men att klÀ ut Akitu i "Bahar Bayaramis" och/eller" Eid al-Rabiis" klÀder Àr fult och smaklöst.

En frÄga som tycks vara berÀttigad Àr sÄledes; vad Àr syftet med denna förvrÀngning och varför denna förvanskning som skett minst tre gÄnger under de senaste tre Ären? Regimerna i vÄra hemlÀnder vet med all sÀkerhet att Akitu inte Àr en "Bahar Bayrami" eller en "Eid al-Rabii". Suroyo TV vet ocksÄ vad som gÀller. Vilka Àr dÄ egentligen som sÀtter agendan för dessa "firanden"?

Är det regimerna i hemlĂ€nderna som initierar firandena genom egna kanaler som fungerar som mellanhand och driver denna förvrĂ€ngning? Detta kan i sĂ„ fall avhjĂ€lpas med lite mod och kampvilja eller genom goda, och för vĂ„rt folk, fördelaktiga förhandlingar. Är det kanske sĂ„ att vĂ„ra egna organisationer sjĂ€lvmant överger eller förvanskar en viktig nationell symbol? I sĂ„ fall Ă€r det vĂ€ldigt allvarligt och farligt. DĂ„ mĂ„ste man stĂ€lla sig nĂ€sta frĂ„ga; vad Ă€r belöningen och var gĂ„r grĂ€nsen för all denna eftergivenhet?

Till slut vill jag ge en ros till Ishtar TV för upplysningskampanjen om Akitu och dess betydelse och ett stort ris till vissa av vĂ„ra kyrkor [patriarker] för att de inte tillkĂ€nnager Akitu som en nationell högtid. I Ă„r har Österns assyriska kyrkas bĂ„da patriarker och syrisk ortodoxa kyrkans patriark gjort det.

 

Andreas Arsalan

 

lÀsarna kommenterar...

Rabbela Bet Hatami 130325 - 01:37

Hawet basima o basma ganokh!

Neshro 090415 - 17:14

Fin artikel. Ser fram emot din översÀttning av Qarabash.

Michael 090415 - 16:39

Mycket bra skrivet!

Andrias 090415 - 15:35

Bra skrivet!






Ombud under riksombudsmötet 2015 i Jönköping. Foto: ARS