Publicerad: 2009-07-23

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Fader George Malki i S:ta Maria kyrkan i Linköping, dÀr han Àr verksam idag. Foto: Privat

PrÀst och patriot - Del 2

PROFIL Parallet med sin religiösa bana drev fader George Malki framgångsrika skolan Madrashto d'Sabro i Derbessiye och kämpade politiskt för att få in en assyrier i Syriens parlament. Fader George fick dessvärre lämna Derbessiye under tråkiga omständigheter.

Relaterade nyheter

1993 blev assyriern Yusuf Gazale kallblodigt mördad i Derbessiye av den mÀktiga kurdiska klanen Hasso. Upprinnelsen till katastrofen bottnar i Hasso-klanens intresse av Gazales mark. Gazale var en vÀlbÀrgad man vars mark inte var till salu. Han vek sig aldrig för Hasso-klanens hot men det kostade honom livet.

- Dessa mördare höll pÄ att komma undan. Det fanns ingen som vÄgade vittna. Som prÀst för den församling som Yusuf Gazale tillhörde fanns det inte en chans att jag skulle lÄta dessa samvetslösa mÀnniskor komma undan. Jag gav ett löfte till Gazales anhöriga under begravningsceremonin att kyrkklockan inte skulle ringa förrÀn mördarna blev dömda. I samrÄd med biskopen av Gzorto o Afroth regionen tog vi ett beslut om att skicka brev till syriska regeringen dÀr vi förklarade att Yusuf Gazales mördare mÄste dömas. Dagen efter greps mördarna. 

Totalt blev fem medlemmar ur Hasso-klanen hÀktade. Nyheten om fader Georges aktion nÄdde mördarna i fÀngelset via assyrier som samarbetade med dem. Mördarna i sin tur framförde sina hot till fader George frÄn fÀngelset och menade att "snart kommer vi ut". Men de kom aldrig ut, hela fÀngelset brann olyckligtvis ned och samtliga fem omkom i lÄgorna.

Detta var ett slag i ansiktet pÄ Hasso-klanen, vars heder hade skadats avsevÀrt. Efter fÀngelsebranden blev hoten frÄn Hasso-klanen allvarligare och till slut fick den syriska militÀren bevaka fader Georges hus.

- Jag funderade lÀnge pÄ vad som var det rÀtta. Eftersom jag hade en familj att tÀnka pÄ kÀndes det bara dumdristigt att stanna kvar. Det fanns ingen manlighet i det. Med stor sorg lÀmnade jag Derbessiye och flyttade till Zahle i Libanon.

Tiden Àr knapp och frÄgorna mÄnga, frÄn fader Georges livsöde glider vi in pÄ frÄgan om vilken roll en prÀst bör ha. Fader George menar att en prÀst ska i första hand förmedla Guds kÀrleksfulla budskap samt ha en stark tro pÄ Gud, i andra hand bör en prÀst visa kÀrlek gentemot sin nation.

- Kan inte jag som prÀst Àlska mitt folk hur ska jag dÄ Àlska Gud? TyvÀrr finns det mÄnga prÀster idag som missförstÄtt syftet med att vara prÀst. Alltför mÄnga tÀnker pÄ pengar, alltför mÄnga tÀnker pÄ makt. Assyrier Àr en utsatt folkgrupp och som prÀst medföljer ett stort ansvar. Man Àr i Guds tjÀnst men man jobbar för folket. Efter 30 Är som verksam prÀst Àr detta min övertygelse.

I Libanon tillbringade fader George fyra Ă„r med en församling som han kom att fĂ„ en vĂ€ldigt nĂ€ra relation till. NĂ€r han motarbetades av biskopen i Zahle sa han upp sin tjĂ€nst och begav sig vidare till Tyskland, men inte heller dĂ€r fann han nĂ„gon lycka. 39 av landets 40 prĂ€ster ville inte ha honom pĂ„ grund av hans starka assyriska identitet. Ödet förde honom istĂ€llet till Sverige dĂ€r han idag Ă€r prĂ€st för Linköpings syrisk-ortodoxa församling.

PÄ frÄgan om det assyriska folkets överlevnad ger fader George inledningsvis ett optimistiskt svar.

- Jag Àr hoppfull. Det finns assyrier i hemlandet som Ànnu vÀrnar om sin historia och kultur. De har en stark tro pÄ Gud och pÄ sig sjÀlva, de kommer inte att ge upp sÄ lÀtt. Man ska inte alltid fokusera pÄ kvantitet, ofta Àr kvalitet viktigare. PÄ senare Är har det grundats assyriska privatskolor i hemlandet, vilket gett folk kraft och hopp om en ljusare framtid. I diasporan har vi kunnat föra vÄr talan, vi har fÄtt chansen till utbildning, starta eget med mera.

Fader George Àr dock inte odelat positiv. Han Àr vÀl medveten om riskerna att assimileras och passar ocksÄ pÄ att dela ut en kÀnga till assyriernas plÄgoandar.

- Turkiskt, kurdiskt och arabiskt förtryck har vÄllat oss stor skada. De har mördat oss, förstört oss, stulit vÄr historia och vÄrt land. Mot bakgrund av det och det faktum att vi inte har egna assyriska privatskolor förblir vi gÀster i diasporan. Vi har ingenstans att förvalta vÄrt kulturarv. Vill vi överleva diasporan bör vi, sett ur ett lÄngsiktigt perspektiv, starta assyriska privatskolor. DÀr ska vÄra barn jÀmte de europeiska barnen studera. VÄrt sprÄk mÄste institutionaliseras.

Intervjun nÀrmar sig mot sitt slut och med de kÀrnfulla orden ekandes i mitt inre ber jag om ett par avslutande ord frÄn fader George Malki.

- Var harmonisk med ditt inre, visa ödmjukhet inför dina medmÀnniskor, respektera det land som vÀlkomnat dig, uppskatta din nation och Àlska Herren Kristus.

 

Sargon Maraha