Seyfo tar semester
År 2007 besökte 240.000 svenskar Turkiet. Trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur beräknas antalet resor till Turkiet öka markant i år. I en färsk rapport från Ticket resebyrå meddelar man att Alanya gått om Mallorca som svenskens främsta resmål. Det kan Alanya tacka många assyrier för.
Hela vintern har den assyriska rörelsen kämpat för att uppmärksamma de orättvisa rättegångarna mot S:t Gabrielklostret. Varje år står erkännandet av Seyfo högt på den assyriska rörelsens agenda. Man gör sitt yttersta för att engagera politiker och få beslutsfattare att ställa Turkiet mot väggen.
Men när sommaren kommer med ljus och värme drabbas assyrier plötsligt av en kollektiv minnesförlust. Våra principer tar semester och i deras frånvaro värderas ekonomi och service högre än minnet av våra martyrer.
Personligen har jag ingenting emot att man som assyrier söker sina rötter i Turkiet. Men tro mig, de finns inte i Alanya, Side eller Marmaris. Jag har all respekt för de som vill återse sina förfäders hemtrakter och reser till sydöstra Turkiet för att besöka byarna och klostren. Jag förstår även dem som besöker kvarvarande släktingar. Men jag har väldigt svårt att förstå varför assyrier väljer att åka charter till just Turkiet.
Hur rättfärdigar man sitt val? Finns det inga andra semesterorter längs medelhavet? Hur resonerar man? Många försvarar sitt val med att Turkiet är billigast och har mycket god service. Tydligen räcker det för att vi ska glömma att hela morfars familj utplånades 1915. I alla fall under semestern.
Många familjer i min bekantskapskrets har denna sommar åkt till Turkiet. Jag kan på rak arm räkna upp till tio hushåll. Fråga er själva hur många ni känner som detta år har åkt, eller kommer att åka, till Turkiet. Om vi sedan uppskattningsvis räknar med att en familj på fyra personer spenderar ca 35-40.000 kr på sin resa kommer vi snabbt upp till en ansenlig summa, enbart i vår bekantskapskrets, som vi betalar för god mat, sol och värme samt utomordentlig uppassning. På köpet hjälper vi turkarna att fortsätta förneka det folkmord som vi alltid, förutom i semestertider, kämpar för att få erkänt.
Turkiets förnekelsekampanj kostar årligen 300 miljoner dollar. Det är ett billigt pris, som turkarna gladeligen betalar, för att tvätta bort folkmördarnas stämpel. 300 miljoner dollar hjälper dem att förneka folkmordet och på så sätt håna våra martyrer och oss efterlevande. Tänk på det när du köper din resa till värmen.
Moussa Esa
Redaktionen
läsarna kommenterar...
17ss60j 090819 - 10:21
Jättebra. Jag kan inte kolla mera mer. Stör mig skitmycket på assyrier som höjer sin röst mot Turkiet i Sverige för att sedan resa dit med hela familjen och kommer med löjliga bortförklaringar. Principer är något som inte finns i vår ordlista.
Robel 090818 - 00:47
Sagi Shafir Moussa! Det är helt enkelt Vi som hjälper till och betalar för Turkiets förnekelsekampanj! Håller med dig till fullo! Resor till ex Turabdin och zalin och khabour osv gynnar vårt folk mycket mer än vad man tror. Och man kan få lika mycket sol, bad och god mat även där!
MatAshur 090817 - 21:56
Bra Moussa. Det är helt korrekt det du skriver. Det är otroligt svårt, omöjligt, att rättfärdiga valet. När jag åker dit vill jag inte berätta för någon. Och varje gång jag beställer en resa dit minns jag mina farföräldrar som mördats. Jag plågas av mitt samvete. Men å andra sidan är det en realitet att ta hänsyn till maten, miljön, till en viss del språket och även klimatet. dessa känns bekanta. Sedan är det ju så att jag personligen åker dit för att vila, koppla av och återhämta mig från en jobbig mörk svensk vinter och 10 månaders slit. Alternativet skulle kanske vara Syrien eller Libanon, men gissa hur det är där. Snart hoppas jag att vi bokar våra resor till ett autonomt Nineveh Plan. jag blir den första som kommer att åka.
Peter 090817 - 17:59
Mycket bra skriven krönika! Man blir äcklad av den dubbelmoral som så ofta lyser igenom bland vårt folk. Jag har precis som Moussa all respekt för de som väljer att resa till Turabdin. Det området bör ses som norra Assyrien och inget annat. Men att spendera 10-tusentals kronor i Marmaris, Antalya eller Alanya, med tanke på Turkiets förnekelsepolitik, är inget annat än ett solklart självmål! 0-1 till Turkiet.