Publicerad: 2010-05-03

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
TvÄ unga flickor omsvepta i den assyriska flaggans fÀrger, överlÀmnar en tavla i mÀssing som en hyllning till Ninos Ahos livslÄnga insatser för sitt folk. Tavlan Àr gjord av konstnÀren Afram Azri. Foto: B.

En hyllad pionjÀr inom assyriska rörelsen

KULTUR I mer än 40 år har poeten och eldsjälen Ninos Aho strävat efter att skapa en ny assyrisk identitet, som han kallar "Den moderne assyriern". Svårt drabbad av blodcancer, sprudlar han av mer energi än någonsin - eller kanske just därför har han bråttom att framföra sina viktigaste maningar innan sjukdomen tar överhanden. I höstas hyllades han i Tyskland och Holland. Nyligen också i Sverige. Journalisten Augin Kurt tecknar ett personligt porträtt av en förgrundsfigur inom den assyriska rörelsen.

SÀg namnet Ninos Aho och det Àr fÄ bland assyrier, inom alla lÀger, som inte kÀnner igen honom eller har en relation till hans namn. Han har nÀmligen haft ett finger med i det mesta under de senaste 40 Ären. Han var med och bildade den första assyriska kören i Qamishli, nordöstra Syrien, vars medlemmar idag ligger bakom 35 nya körer runt om i vÀrlden. Han var den förste som kallade sina barn Zalge, Rumrama, Dilmon och Enlil. Idag finns det hundratals assyriska barn som bÀr dessa namn. Han var den förste som ÄtervÀnde till Syrien frÄn ett vÀlbÀrgat liv i USA och tvingade sig och sina barn att helt byta livsstil. Kort sagt, Ninos Aho Àr en av de mest kÀnda och hyllade pionjÀrerna inom den moderna assyriska rörelsen.

Den assyriska rörelsen började sin nationella kamp nÄgra Är efter att ADO hade bildats i Qamishli i slutet av 1950-talet. Assyrierna sÄg sig nödgade att vÀrna sin etniska och kulturella identitet nÀr panarabismen hade blivit allt starkare och hotade att assimilera icke-arabiska minoriteter.

EldsjÀlar som Ninos Aho kom tidigt att spela en nyckelroll, sin unga Älder till trots. De började satsa stort pÄ att fÄ liv i assyrisk kultur genom att till exempel uppmuntra skapandet av musik och poesi pÄ folksprÄket. Kyrkan hade fram till dess förbjudit sÄng pÄ det sprÄk som man betraktade som heligt. VÀstassyrierna var dÀrför hÀnvisade till grannsprÄken för att sjunga och dansa pÄ sina bröllop och fester. Men nu skulle det bli Àndring, beslöt de unga eldsjÀlarna inom ADO.

Ninos fick uppdraget att kontakta en musiklÀrare som av myndigheterna hade avskedats frÄn sitt jobb som scoutledare. En arab vid namn Hassan al-Turk hade fÄtt jobbet och den arbetslöse assyriske musiklÀraren, som ocksÄ var kompositör, var besviken pÄ sitt folk och desillusionerad. MusiklÀraren var Paul Mikhael och Àr nu prÀst Libanon.

Ninos Aho fick uppdraget att frÄga Mikhael om han kunde bilda en assyrisk kör. Sent pÄ kvÀllen en regnig torsdag 1968 ringer sÄ Ninos pÄ och framför sitt Àrende till den ovillige musiklÀraren, som för att bli av med unge Ninos stÀller ett orimligt krav: att pÄ tvÄ dygn skaffa fram 40 tjejer och 40 killar. PÄ utsatt tid tvÄ dagar senare stod alla 80 körmedlemmar prydligt uppstÀllda i kyrkan.

DÀrmed lades grunden till dagens framgÄngsrika assyriska folkmusik, vars kung Habib Mousa ocksÄ vÀrvades av Ninos Aho som upptÀckte en underbar stÀmma hos en tonÄring i kyrkan. Kyrkokören var samtidigt med vid inspelningen av de nya succélÄtarna Kmisawri lquli, Shamo mar med flera.

Ninos Aho har sjÀlv skrivit poesi pÄ assyriernas bÄda dialekter som han behÀrskar obehindrat. HAns diktsamling har fÄtt stor spridning sedan han lÀste in sina dikter pÄ kassett med sin auktoritÀra röst. Ett stort antal av hans dikter har ocksÄ blivit Àlskade klassiker bland assyriska lÄtar sÄ som Zabne u Dore, Gerke Shamo, Shemsha d-Shrara, Me-admi u mu-basraydi, med flera. Hans kusin Ninib Ablahad Lahdos lena stÀmma har visat sig passa utmÀrkt som förstÀrkning till de effektfulla texterna.

Ninos Aho har alltsÄ varit en pionjÀr inom assyriskt kulturliv men ocksÄ aktiv i det politiska arbetet inom folkgruppen. Hans nÀtverk inom assyriska organisationer av olika riktningar Àr bland det största som man kan skapa sig. Ninos Aho Àr en unik assyrisk personlighet eftersom han alltid lyckas sÀtta sig i respekt hos sÄvÀl vÀnner som motstÄndare. Hur Àr det möjligt?

Förklaringen ligger i att han har varit sÄ Àrlig i sitt uppsÄt och hÄllit en rakryggad kurs genom alla Ären. Ingen kan alltsÄ klandra honom för att vara anpasslig eller kappvÀndare. TyvÀrr kryllar det av sÄdana bland vÄrt folk, liksom hos mÄnga andra folkgrupper. Skillnaden Àr bara att vi som folk saknar den kontrollmekanism som ska slÄ vakt om nationens vitala intressen. DÀrför har enskilda personer som stÄr stabila nÀr det blÄser hÄrda politiska vindar en avgörande pÄverkan pÄ en sÄ utsatt nations överlevnad.

Just kontrollmekanism Àr annars det recept som Ninos Aho vill se för att assyrierna ska överleva som folk och nÄ slutmÄlet om ett eget hemland. Han hÀvdar att Freidon Atorayas manifest om ett fritt Assyrien kring vÄr gamla huvudstad Nineve kommer att bli verklighet Är 2050. Att Ninos Aho kommer med en profetia av detta slag kan ses som en sporre som kan leda till att profetian blir sjÀlvuppfyllande.

Även om han i sina tal hĂ€nvisar till bibliska profetior om Assyriens Ă„teruppstĂ„ndelse, Ă€r det mĂ„nga som menar att Ă€ven de gamla profetiorna hade till syfte att mobilisera sitt folk. "Om man lĂ€ser Bibeln som en historisk text framstĂ„r profeterna ofta som regenternas rĂ„dgivare. Profetiorna hade mĂ„nga gĂ„nger karaktĂ€ren av politisk propaganda. De handlade om förestĂ„ende krig eller om den hĂ€rskande dynastins legitimitet", skriver till exempel Göran Eidevall i tidskriften Forskning & Framsteg.

LÄt oss dÄ beteckna Ärtalet 2050 som ett slutmÄl för ett eget hemland, menar Ninos Aho, men vÀgen dit kantas av en rad delmÄl. Ett av dem Àr att Seyfo, som har format vÄrt folks identitet under de senaste hundra Ären och drivit en nation i förskingring, ska erkÀnnas av ytterligare tio parlament under de nÀrmaste tio Ären. DÀrför tar Ninos pÄ sig rollen som ambassadör Ät Seyfo Center, trots sin brÀckliga hÀlsa och med en halv resvÀska mediciner i bagaget.

En del betraktar upptrÀdandet som ett spektakel dÀr en institution som Seyfo Center pÄ sÄ sÀtt och vis utnyttjar den respekt och sympati som Ninos Aho Ätnjuter bland assyrier av alla schatteringar. Men jag tror inte att det stÀmmer. Han vill verkligen göra gott in i det sista innan han blir för svag av sin sjukdom. Han inser att ungdomen mÄste sporras till ett Àdelt slutmÄl. Av denna anledning upprepar han gÄng pÄ gÄng budskapet att de gamla erfarna mÄste lÀmna över stafettpinnen till ungdomarna, för att skapa nödvÀndig kontinuitet i den assyriska nationella verksamheten.

Det som utmÀrker Ninos Aho Àr alltsÄ att han Àr sÄ rakryggad i alla lÀgen. Han har hÄllit samma kurs i decennier och rÀds inte att sÀga sitt hjÀrtas mening om allt och alla - oavsett om det gÀller en hög prÀst eller en kassör i en lokalförening. MÄhÀnda Àr det odiplomatiskt att slÀnga sÄ vass kritik i ansiktet pÄ folk. Men det konstiga Àr att det verkar fungera i hans fall.

Sanningen Àr annars obehaglig att höra för dem som begÄr misstag inom vÄr rörelse. Det har jag sjÀlv fÄtt erfara mÄnga gÄnger nÀr jag kritiserat folk för deras misstag eller anpasslighet. Men i efterhand har jag ofta Ängrat det sÀtt pÄ vilket jag framfört kritiken. För det fick ofta en kontraproduktiv effekt sÄ att verksamheten blev lidande eller att vi gick skilda vÀgar.

Att Ninos Aho lyckas bÀttre mÄste bero pÄ att han i kraft av sin auktoritet har rÄd att skjuta ivÀg sÄ vassa kommentarer och ÀndÄ förbli en, mer eller mindre, kÀr vÀn. MÄ han ha sina krafter kvar till den dag dÄ han fÄr uppleva Ànnu större landvinningar Ät den assyriska rörelsen, i vilken han har inspirerat sÄ mÄnga.

 

Augin Kurt
Journalist