Publicerad: 2010-07-09

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Under kulturaftonen i SödertÀlje i april höll Ninos Aho mÄnga uppskattade tal dÀr han bland annat slog ett slag för ungdomarna som han menar mÄste fÄ ta plats i de assyriska organisationerna. Foto: B.

Ninos Aho: "Assyrien ÄteruppstÄr Är 2050"

PROFIL Nyligen gästade Malfono Ninos Aho Sverige i samband med ett par kulturaftnar som hölls till hans ära. Sargon Maraha har träffat den framåtsträvande poeten för en intervju där han förklarar varför ungdomarna måste engagera sig, hur han tycker att vi kan lösa namnkonflikten och varför han bestämt hävdar att det assyriska riket kommer att återuppstå år 2050.

Malfono Ninos Aho, mannen med den gyllene rösten, har varit pÄ Europabesök: ett Europa och i synnerhet ett Sverige som kurerar enligt Ninos sjÀlv. Ninos som lider av cancer menar att besöken i Sverige mildrar hans sjukdom, detta intygas av hans lÀkare som nÀstintill blir chockad varje gÄng han ÄtervÀnder till USA. Personligen kan jag inte se att den hÀr vÀlberesta mannen Àr sjuk nÄgonstans nÀr vi ses.

De som inte har trÀffat Malfono Ninos bör göra det snarast, han Àr en karaktÀr i bÄde personlighet och utseende. Det Àr en kort men stadig herre i 65 Ärs Älder med en uppsyn som inger respekt. Han vÀlkomnar mig med en klar blick och stadigt handslag, man skulle kunna tro att han var President för staten som inte existerar. Trots dessa intryck kÀnner jag Ninos bÀst som vitsaren, Ninos Àr sÀllan sen med att dra en rolig historia om en aktuell hÀndelse i vardagslivet. Dessa egenskaper kombinerat med ovanstÄende beskrivning gör honom till en maskin i frÄga om ledarskap i politiska sammanhang, ty Ninos Àr retoriker i vÀrldsklass.

Under sitt besök i Sverige har Ninos hunnit med mycket, han har hyllats i S:t Jakob Katedralen med tal, sÄng, dikt och en publik med över 500 nÀrvarande. Han har ocksÄ hunnit se en Assyriska match, trots att hans sjukdom inte tillÄter honom vistas i kyla alltför lÀnge. Supportrarnas kÀrlek till laget vÀrmde dock hans kropp.

– Jag kĂ€nner att den assyriska ungdomen Ă€lskar sitt lag, annars hade de inte kommit och stöttat sitt lag i kylan. Jag som Ă€r sjuk fick egentligen inte gĂ„ pĂ„ matchen dĂ„ det blĂ„ser kallt pĂ„ arenan. Trots att vi satt i bĂ„set kunde jag kĂ€nna de iskalla vindarna likt laser i ryggen. Detta samtidigt som ungdomarna stod ute i kylan pĂ„ lĂ€ktaren hejandes pĂ„ sitt lag. En syn som vĂ€rmde i kropp och sjĂ€l. Vidare önskar Ninos att ungdomarna kunde visa samma engagemang för politiken.

– Det skulle vara Ă€nnu mer glĂ€djande ifall ungdomarna kunde rikta denna passion för mer politiska frĂ„gor sĂ„ att Ă€ven den nationella verksamheten kan ta nya steg i utvecklingen.

PÄ frÄgan om hur den assyriska ungdomen ska fÄ större utrymme inom det politiska fÀltet pekar Ninos ut hans generation som en orsak till ungdomens uteblivna frammarscher.

– Detta kommer inte att ske förrĂ€n min generation drar sig tillbaka, vi har gjort saker de senaste 50 Ă„ren som bör glömmas. Vi har nĂ„tt en nivĂ„ dĂ€r vi insett vad som gett utdelning och vad som inte gjort. DĂ€rför bör nya mĂ„l lĂ€ggas upp och dĂ€r kommer ungdomarna in i bilden. Till att börja med bör man skapa ett nĂ€tverk mellan assyriska ungdomar i Sverige, Holland och Tyskland. Vidare ska de trĂ€ffas en gĂ„ng om Ă„ret under en konferens i tvĂ„ dagar för att lĂ€gga upp en lĂ„ngsiktig plan rörande den assyriska frĂ„gan. Idag har exempelvis Sveriges riksdag erkĂ€nt vĂ„rt folks öde 1915 som folkmord. Om tio Ă„r bör ytterligare tio lĂ€nder erkĂ€nna folkmordet. Det Ă€r dessa typer av frĂ„gor som den unga generationens assyriska aktivister bör fokusera pĂ„ och driva.

– Ungdomarnas tid Ă€r hĂ€r, om ungdomarna inte blir aktiva Ă€r vi dömda att gĂ„ under som folk. Den assyriska individen kommer helt enkelt upphöra att existera, de kommer alla att bli assimilerade precis som ungdomarna i USA. Jag har dock stort hopp om att ungdomarna i Europa tar tag i det hĂ€r och att, nĂ€r de vĂ€l tror pĂ„ nĂ„got, sĂ„ vet de hur man gĂ„r tillvĂ€ga. De kommer framförallt att arbeta med stor lojalitet.

Ungdom Àr som namnet antyder nÄgot ungt och oerfaret, dessa mÀnniskor behöver sÄledes ledare som kan vÀgleda och utveckla dem. Enlig Ninos finns dessa ledare bland dem sjÀlva samt hos den Àldre generationen.

– Det stĂ€mmer att ungdomarna behöver ledare och dessa finns det gott om. Till att börja med kan de vĂ€nda sig till den Ă€ldre generationen, de som brinner för folkets bĂ€sta för kunskap och rĂ„d. Vi ska dock inte lĂ€gga oss i ungdomens arbete utan bara finnas till stöd nĂ€r de ber om vĂ„r hjĂ€lp. Sedan finns det personer bland ungdomarna som arbetat inom den assyriska rörelsen vars erfarenhet kan och bör anvĂ€ndas. TĂ€nker bl.a. pĂ„ George Hanna i Holland och Abraham Staifo i Sverige m.fl. Den Ă€ldre generationen mĂ„ste ha tillit till den yngre generationen, personligen har jag det och jag tror att den yngre generationen kommer att sköta sig galant.

Malfono Ninos Àr en man med stor pondus, talet Àr tydligt och orden vÀljs med omsorg. Under samtalets gÄng blandar han allvar med skratt med en stÀndigt fokuserad blick. Ninos Àr den typen som har lösningar pÄ allt, han ser alltid till det positiva. BetrÀffande vÄrt folks infekterade konflikter som pÄverkar utvecklingen hÀnvisar Ninos Äterigen till ungdomarna som lösningen.

– Återigen, ungdomen Ă€r nyckeln till framgĂ„ng. Vad som bör göras Ă€r att skapa en workshop, i denna workshop ska alla vĂ„ra konflikter beröras, diskuteras och utvĂ€rderas. En efter en dĂ€r den viktigaste prioriteras först. Idag har vi exempelvis stora problem med det assyriska sprĂ„ket. Barn vĂ€xer upp med och anvĂ€nder det sprĂ„k som representerar landet de bor i. Assyriskan trĂ€ngs successivt undan. Detta Ă€r ett exempel pĂ„ problem som bör lösas, vidare har vi namnkonflikten, konflikter inom kyrkan, den ekonomiska frĂ„gan för vĂ„rt folk osv.

Vid mitten av samtalet byter vi fokus helt, frÄn diasporan beger vi oss till hemlandet och vÄrt folks situation. För första gÄngen under samtalet mÀrker jag en smula uppgivenhet hos Ninos. Han tycker att alla jobbar för sig sjÀlva och att man stÄtt och stampat pÄ samma stÀlle sedan 2003.

– Det Ă€r en syn som sĂ„rar djupt. Samtliga assyriska organisationer och partier har bevisat att de inte klarat av att ena vĂ„rt folk under en paroll sedan krigsutbrottet 2003. Alla arbetar för sig sjĂ€lva, det kan liknas vid en besĂ€ttning som befinner sig pĂ„ en bĂ„t ut till havs. Den ena sĂ€ger hit, den andra dit och den tredje ser pĂ„, vad hĂ€nder? Jo, bĂ„ten stĂ„r stilla. Assyrier som kristen folkgrupp i Irak har det vĂ€ldigt tufft just nu, detta i kombination med en svag politisk stĂ€llning i landet gör situationen nĂ€stintill omöjlig.

Precis nÀr man tÀnkt att vÄrt folks framtid Àr dödsdömd och att Ninos ocksÄ tillhör skaran av sedvanliga pessimister kommer han med ett inlÀgg som överrumplar. Ninos hÀvdar bestÀmt att Assyrien ska ÄteruppstÄ 2050, sÀttet han berÀttar det pÄ skulle kunna fÄ en inbiten pessimist pÄ nya tankar.

– NĂ€r jag sĂ€ger att Assyrien ska Ă„teruppstĂ„ 2050 sĂ„ grundar jag det i flera kĂ€llor. Först av allt har den assyriske biskopen Mor Afrem assyriern sagt att vĂ„rt folk kommer lĂ€mna sitt hemland och spridas ut i vĂ€rldens fyra hörn men att de sedan ska Ă„tervĂ€nda. De ska ta över sitt land frĂ„n de frĂ€mmande folken som ockuperat Assyrien. Vidare stĂ„r det i Bibeln att Assyrien ska bilda en bro mellan Israel och Egypten, det stĂ„r Ă€ven att Assyrien Ă€r Guds redskap. Det finns med andra ord flera kĂ€llor som sĂ€ger att Assyrien ska Ă„teruppstĂ„, om det inte Ă„teruppstĂ„r kommer dessa skrifter visa sig vara lögner?

– Andra saker som fĂ„tt mig att tro pĂ„ Assyriens Ă„teruppstĂ„ndelse 2050 Ă€r situationen i Mellanöstern dĂ€r fanatismen hos muslimerna fĂ„tt vĂ„rt folk att fly landet. Detta innebĂ€r att ifall Assyrien inte Ă„teruppstĂ„r innan 2050 sĂ„ kommer vĂ„rt folk att assimileras i diasporan och mer eller mindre utplĂ„nas i Mellanöstern. DĂ€rför tror jag att Assyriern Ă„teruppstĂ„r för annars kan vi lika gĂ€rna lĂ€gga ner verksamheten redan nu. Men, för att undvika assimilering mĂ„ste den assyriska ungdomen, precis som vi talat om innan, ta ansvar och skapa en ny plattform för det assyriska folket. Vi mĂ„ste sluta vara pjĂ€sen i ett parti schack och börja ta egna beslut.

Det Àr mÄnga som talar varmt om Ninos Aho, han har ofta pekats ut som ledare och medlare för vÄrt folk, internt som externt. En person skiljer sig dock ur mÀngden i frÄga om honnörerna. Elias Shaheen har skrivit om Ninos som Naum Faik den andre, en prestigefull utnÀmning som Ninos bemöter med stor ödmjukhet.

– Jag har pratat med Elias Shaheen och han menade att det var hans Ă„sikt och att han stĂ„r för den. Jag svarade honom med att jag knappt gjort en tiondel av det Malfono Naum Faik uppnĂ„tt under sin tid men att jag önskat att jag kunde Ă„stadkomma mer. Jag önskar jag kunde Ă„stadkomma det Malfono Faik Ă„stadkom. Vidare ska vi komma ihĂ„g att Malfono Faik arbetade under usla förhĂ„llanden, han var motarbetad av flera falanger bland vĂ„rt folk. Trots det lyckades han fĂ„ en hel nation pĂ„ fötterna.

– För att ge exempel pĂ„ vilket motstĂ„nd Malfono Faik möttes av vill jag nĂ€mna ett utdrag frĂ„n en brevdialog jag tagit del av mellan Naum Faik och hans vĂ€n gĂ€llande tidskriften HujĂ„dĂ„. Hans vĂ€n fĂ„r tidningen levererad av Malfono Faik varje mĂ„nad, som svar sĂ€ger hans vĂ€n: ”varför skickar du mig den hĂ€r tidskriften, jag spolar ner den i toaletten varje gĂ„ng, sluta skicka mig den”. Naum Faik svarar ”jag ska fortsĂ€tta skriva och jag ska fortsĂ€tta publicera den sĂ„ lĂ€nge jag lever”. Det var under dessa förhĂ„llanden han arbetade och detta gĂ„r inte att jĂ€mföras med min situation. Samtidigt har Elias Shaheen sin Ă„sikt och detta mĂ„ste vi respektera.

Ninos Äterkommer till problemen bland folket och till lösningarna som han menar alltid finns, i alla fall om man vill folkets bÀsta. BetrÀffande namnkonflikten som vi Äterkommer till har Ninos en konkret lösning. Hans förslag Àr att vi döper detta folk till ASKI.

– Motiveringen till valet av namn Ă€r enkel, alla benĂ€mningar Ă€r helt enkel med. Den som vill kalla sig assyrier kan göra det, aramĂ© likasĂ„, suryoyo och kaldĂ© finns ocksĂ„ med. Vidare kan namnet kopplas till det turkiska ordet för antik – aski. Passande för oss dĂ„ vi Ă€r ett antikt folk med en Ă€rorik historia bakom oss. Namnet borde förhindra förnekelse och tjafs bland folket, denna splittring gynnar nĂ€mligen ingen. Vi blir bara mer och mer splittrade, till slut kommer vi förvandlas till fragment. Hade vi varit nĂ„gorlunda enade hade vi kunnat ha autonomi i Irak vid det hĂ€r laget. Vi hade en jĂ€ttechans i samband med kriget 2003 men sumpade den. Nu gĂ€ller det att se framĂ„t och söka efter nya lösningar.

Intervjun nÀrmar sig mot sitt slut och jag ber om sista ordet frÄn Malfono Ninos Aho.

– Jag tycker att det Ă€r synd och oerhört tragiskt ifall den hĂ€r civilisationen gĂ„r under, dĂ€rför ber jag av ungdomen att ta över detta skepp. De kan styra det mot rĂ€tt riktning, de har kraften, kunskapen och förutsĂ€ttningarna. Vi ska försöka hjĂ€lpa till, bara med det som behövs, det som ungdomen ber om. Jag tror att ungdomen kan skapa den nya assyriska individen och nĂ€r detta sker kommer Ă€ven ett land finnas under solen att stĂ„ pĂ„ och vi kommer Ă„terigen att kunna bidra till utvecklingen av denna vĂ€rld. 

 

Sargon Maraha

 

lÀsarna kommenterar...

Shamiram, Göteborg 130716 - 07:33

Stort tack för den hör intervjun som jag lÀser efter den tragiska nyheten om hans bortgÄng. Aloho mhassele w-obele i malkotho!