Publicerad: 2010-07-31

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
... Dr Robert Karoukian

Dr Karoukian: Dröm att fÄ hjÀlpa mitt folk i Irak

PROFIL I sin senaste intervju har Sargon Maraha träffat Dr Robert Karoukian, en läkare som engagerat sig i  Ninvemagazine och organisationen Faith in Practice. Bland annat berättar Dr Karoukian om hur det är att engagera sig frivilligt i U-länder, hans syn på assyriernas situation i hemstad San Fransisco och det assyriska folkets framtid.

Du har varit chefredaktör för Ninvemagazine de senaste tio Ären, kan du berÀtta om tidskriften och ditt arbete?

– Ninvemagazine startades av Assyrian foundation of America  (AFA) under 60-talet som nyhetsbrev dĂ€r syftet var att hĂ„lla medlemmarna uppdaterade om fondens (AFA) aktiviteter som höll till inom San Fransiscos lĂ€n. Med tiden utvecklades fonden till en tidskrift, gradvis har tidskriften vĂ€xt till att inkludera och upplysa om assyrier i hela USA och vĂ€rlden. InnehĂ„llet i tidsskriften bestĂ„r idag till stor del av artiklar med historiskt, kulturellt och sprĂ„kligt vĂ€rde. Det förekommer Ă€ven en hel del artiklar om konst och musik. Andra vanliga artiklar som publiceras Ă€r av akademisk art samt sĂ„dant som Ă€r av allmĂ€nt intresse och till för sĂ„vĂ€l assyrier som icke assyrier. Tidigare skrevs tidningen i 5-6 sprĂ„k, idag har vi begrĂ€nsat det till engelska och assyriska med bĂ„da dialekterna, detta Ă€r ett initiativ av mig.

Vad Àr dina uppgifter?

– Jag arbetar en hel del med den nuvarande chefredaktören Dr Ninve Maraha, vidare har jag ansvar för assyriska sektionen dĂ€r jag samlar material för artiklar. Mitt mĂ„l Ă€r att ha en sektion för barn, en sektion vars material Ă€r helt pĂ„ assyriska med engelsk översĂ€ttning. Syftet Ă€r att underlĂ€tta för barnen att lĂ€ra sig lĂ€sa och tala assyriska. Mina förhoppningar Ă€r att det ska bli roligare att lĂ€ra sig sprĂ„ket i framtiden.

Du Àr bosatt i San Fransisco, hur ser situationen ut för den assyriska gruppen dÀr?

– San Fransisco Ă€r en liten stad med liten en befolkning, ca en miljon invĂ„nare. Den assyriska gruppen berĂ€knar jag till 100 familjer, dessa har funnits i omrĂ„det i ca hundra Ă„r. Det finns en kyrka i staden, den etablerades Ă„r 1959 av Patriarken av Österns kyrka Mar Ishai Shamun. Den sekulĂ€ra organisationen Ă€r AFA, som jag Ă€r engagerad i. En annan assyrisk organisation vars kontor finns i San Fransisco Ă€r Assyrian Aid Society (AIS). Utanför San Fransisco, i centrala Kalifornien, bor det en stor grupp assyrier. Dessa hittar vi i Turlock och Modesto, tillsammans Ă€r de ca 30 000 till antalet. I dessa stĂ€der finns det assyriska radiokanaler, det finns kontor för assyriska satellitkanaler flera kyrkor med mera. Söderut, i San Jose bor det ca 10 000 assyrier, Ă€ven dĂ€r har assyrierna organiserat sig i kyrkor och i sekulĂ€ra organisationer. Generellt Ă€r den politiska aktivismen lĂ„g bland assyrierna, de bryr sig inte mycket om varken den assyriska frĂ„gan eller samhĂ€llsfrĂ„gor. PĂ„ senare Ă„r man dock kunnat se en positiv förĂ€ndring, speciellt hos den yngre generationen.

Hur stÄr det till med assimilationsfrÄgan?

– Assimilation Ă€r definitivt ett problem. Som folk, vanligtvis som invandrare, har man tre val. Ett val Ă€r att isolera sig frĂ„n övriga samhĂ€llet, ett annat Ă€r att överge sin kultur för den nya och dĂ€refter lĂ„ta sig assimileras, vilket Ă€r vad som sker med mĂ„nga assyrier idag. Sedan finns det en del assyrier som vĂ€ljer en tredje vĂ€g. Dessa har valt integrationens vĂ€g. Samtidigt som de lĂ„ter sig amerikaniseras behĂ„ller de sitt assyriska ursprung. Dessa mĂ€nniskor Ă€r oftast vĂ€ldigt medvetna om deras assyriska ursprung Ă€ven fast vissa exempelvis inte behĂ€rskar sprĂ„ket. Mina förhoppningar Ă€r att det, i samband med den nya generationens framvĂ€xt, blir mer integration och mindre assimilation.

Du har varit i Sverige flera gÄnger, hur vill du jÀmföra assyriernas situation hÀr med USA?

– Av de begrĂ€nsade observationerna jag gjort i Sverige kĂ€nns det som att det finns en större dos av integration samt att ni verkar ha en större kulturell och politisk medvetenhet. Vidare har jag mĂ€rkt att fler behĂ€rskar assyriska flytande, vilket Ă€r imponerande tycker jag!

Du har Àven hunnit se Assyriska spela, vad tyckte du?

– Jag har följt Assyriska i USA de senaste 7-8 Ă„ren. Det har alltid varit min dröm att fĂ„ se dem spela pĂ„ plats, att se dem frĂ„n soffan Ă€r inte det ultimata sĂ„ att sĂ€ga.  Det var en stor upplevelse för mig att fĂ„ stĂ„ dĂ€r bland andra assyriska fans med deras flaggor och assyriska plagg, ett minne för livet.

Till vardags arbetar du som narkoslÀkare, samtidigt Àr du aktiv pÄ ideell basis i
Faith in Practice, en organisation som pÄminner om LÀkare utan grÀnser. BerÀtta lite om dina uppdrag?


– Jag Ă€r med i en grupp av kirurger som behĂ€rskar olika omrĂ„den inom kirurgi vars uppgift gĂ„r ut pĂ„ att resa till lĂ€nder som saknar avancerad lĂ€kevĂ„rd, dĂ€ribland kirurgi. Det Ă€r alltid U-lĂ€nder det handlar om.

Hur ofta Äker du pÄ dessa resor?

– Fyra gĂ„nger per Ă„r och ca 2 veckor per resa. Vi brukar ta hand om ca 200 patienter och dĂ„ opererar man ca 12 timmar i strĂ€ck frĂ„n morgon till kvĂ€ll. 

Ni fÄr inte betalt för det och ni bekostar era resor sjÀlva, vad driver dig?

– Det Ă€r en stor Ă€ra för mig att kunna erbjuda mina tjĂ€nster till folk med dessa behov, folk som inte har rĂ„d med lĂ€kevĂ„rd eller kirurgi. Det blir extra kĂ€nsligt nĂ€r det kommer till barn med allvarliga sjukdomar och defekter som inte har en annan lösning Ă€n kirurgi. Det som driver mig Ă€r leendet frĂ„n en förĂ€lder vars barn tillfrisknat tack vare ett kirurgiskt ingrepp. Ett sĂ„dant leende Ă€r vĂ€rt mer Ă€n tusentals dollar. Det skulle ocksĂ„ vara en dröm att en vacker dag kunna fĂ„ hjĂ€lpa mitt folk i Irak dĂ„ de Ă€r i stort behov av kirurgisk lĂ€kevĂ„rd. Idag finns det tyvĂ€rr ingen organisation som vĂ„gar sig ner dit pga. kriget, tyvĂ€rr.

Vart Àr den farligaste platsen du opererat i?

– Det var i vĂ€stbanken i Palestina. Det var dock inte sĂ„ farligt som man förestĂ€llt sig.

Tillbaka  till USA och assyrierna, finns det nÄgot förenande nÀtverk för assyriska aktivister?

– Det finns en organisation som grundades nĂ„gon gĂ„ng under 30-talet, den heter Assyrian American national federation (AANF). Den grundades som reaktion mot Simele massakern dĂ€r syftet var att vĂ€cka politisk opinion bland assyrier i USA och övriga vĂ€rlden. Med tiden har det blivit en samlingsplats för assyriska aktivister dĂ€r de kan diskutera kulturella och politiska frĂ„gor. Sedan finns det en annan organisation som startades för ca 20 Ă„r sedan, Assyrian academic society (AAS), en akademisk organisation. Den Ă€r till för assyrier med akademisk bakgrund och verksamheten strĂ€cker sig lĂ„ngt mer Ă€n bara sociala aktiviteter. I övrigt har den starkaste organisationen varit kyrkan. De har lyckats bĂ€st med att samla flest folk pĂ„ ett stĂ€lle.

Hur ser du pÄ vÄr situation idag och pÄ framtiden som statslöst folk?

– Visst Ă€r det ett problem dĂ„ vi, i större antal, inte kan samlas och mötas pĂ„ ett stĂ€lle dĂ€r vi kan utöva och utveckla vĂ„r kultur. Resultatet blir en fortsatt assimilering och en eventuell förintelse i framförallt vĂ€stvĂ€rlden. I hemlĂ€nderna Ă€r det en annan typ av fara, dĂ€r Ă€r det tal om fysisk fara. Dagligen blir vi mördade och trakasserade, detta orsakar massutflykter frĂ„n vĂ„ra traditionella hemlĂ€nder. Dessa mĂ€nniskor blir frĂ€mlingar i nya lĂ€nder vilket gör att de blir bundna till att fokusera pĂ„ överlevnad i frĂ„ga om ekonomi. Andra generationens assyrier i diasporan blir mer assimilationsbenĂ€gna. Dagens generation Ă€r ocksĂ„ assimilationsbenĂ€gen samtidigt som det finns ungdomar som Ă€r intellektuellt medvetna om deras etniska bakgrund. Detta kommer att pĂ„verka de kommande generationerna i positiv bemĂ€rkelse tror jag. Vi kommer att fĂ„ nya individer som Ă€r fullt integrerade i respektive samhĂ€lle samtidigt som de Ă€r medvetna om deras assyriska bakgrund. Den nya assyriska individens identitet kommer inte definieras av bytillhörighet, kyrkotillhörighet eller dialekt. Mot bakgrund av detta Ă€r framtiden inte mörk för min del, utan jag ser fram emot den.

Sargon Maraha