Publicerad: 2010-11-20

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln

Identiteten vilar pÄ klassisk assyrisk skrift

SPRÅK

Det assyriska språket har trots stora prövningar överlevt i tusentals år. I Europa har frågan om att latinisera skriftspråket lyfts fram som ett bra förslag för att bevara och stärka språket. Språkvetaren och författaren till livsverket "Svensk assyrisk ordbok" Gabriel Afram tycker att latinisering är fel väg att gå. "Vi som alfabetets uppfinnare är skyldiga att behålla och bevara vårt tvåtusenåriga alfabet", säger Afram. 

Den senaste tiden har jag lyssnat pÄ ACSA:s webb-tv pÄ ett par intervjuer med Jan Bethsawoce som titulerar sig "mbahnono" pÄ assyriska som betyder forskare, utan att konkretisera sitt forskningsomrÄde. Eftersom ordet forskning har en vid innebörd skulle det vara bra för lÀsaren att veta i vilket omrÄde han forskar i för att undvika missförstÄnd.

Jag kÀnner Jan Bethsawoce sedan mÄnga Är tillbaka, frÄn tiden han var medlem i Assyriska Demokratiska Organisationen, ADO till den tid han var med och bildade Progressiva UngdomsrÄdet Ànda in till hans engagemang i dagens Mesopotamiska Institut. Hans insamlande av assyrisk litteratur förtjÀnar respekt och inte minst den muntliga informationen han samlar om Seyfo frÄn gamla assyrier bör uppskattas. Att Jan Bethsawoce tillsammans med mÄnga andra bland annat ADO-medlemmar ha skördat framgÄngar i Seyfo frÄgan, betyder inte att han har rÀtt och legitimitet att kalla sig forskare och allra minst i sprÄkfrÄgan.

Jan Bethsawoce gÄr aggressivt fram mot all expertis i sprÄkfrÄgan, driver fram och forcerar en latinisering av vÄrt alfabet utan att han sjÀlv besitter de minsta kunskaperna i detta omrÄde. Under 1980 var Bethsawoce en bricka i detta stora spel i hÀnderna pÄ Siv Nordell, rektor för invandrarundervisningen i SödertÀlje, dÀr Nordell drev projektet av latinisering utan nÄgot som helst stöd inom gruppen förutom nÄgra vilseledda och förvirrade opportunister som ville hÀmnas pÄ Assyriska riksförbundet, för att vi motsatte oss projektet. Försöket slutade i totalt fiasko. Medan Bethsawoce blundar för sina egna misstag i det förflutna gÄr han till hÄrt angrepp mot ADO, svartmÄlar organisationen och utpekar den som kÀlla till alla misslyckanden SÄ beter sig en hÀmndlysten mÀnniska med skygglappar.

För att undvika missförstÄnd vill jag upplysa lÀsaren om att jag varken Àr medlem i ADO idag eller Àr ute att försvara organisationen. Det Àr ADO-ledningens plikt och ansvar i Sverige att göra det. Mitt försvar Àr principiellt och inte minst ett inlÀgg i sprÄkdebatten.

Bethsawoce glömmer sin egen produkt, Progressiva UngdomsrÄdet i detta sammanhang. Han glömmer sin roll i överlÀmnandet av Progressiva UngdomsrÄdet i hÀnderna pÄ utomstÄende. Liksom misslyckandena dÀr för hans del, sÄ Àven kan det ha förekommit misslyckanden hos ADO ocksÄ, borde en förnuftig mÀnniska kunna resonera. Man kan inte klumpa ihop alla medlemmar i en organisation antingen som goda eller onda. Om sÄ vore fallet, sÄ borde Àven han sjÀlv hamna bland de onda, eftersom han nÀstan Àr den ende som Àr kvar av Progressiva UngdomsrÄdet som engagerar sig i assyriska frÄgor idag.


Assyriska alfabetet Àr basen i den assyriska identiteten
Vissa forskare i semitiska sprÄk, sÄsom Otto Jastrow i Tyskland och Sebastian Brock i Storbritannien, har av prestigeskÀl lagt sig i vÄra interna angelÀgenheter och behandlat oss som omyndiga personer. Som om vi inte förstÄr vÄrt bÀsta eller inte Àr kapabla att vÀlja vÄr egen vÀg i sprÄkfrÄgan. De upptrÀder som nya kulturkolonisatörer. De skulle aldrig vÄga bete sig pÄ samma sÀtt mot judar eller mot araber som har liknande sprÄkproblem. Klassisk arabiska och hebreiska betraktas som standard sprÄk trots likheterna med vÄrt eget sprÄk, nÄgot vi inte tillÄts göra sjÀlva nÀr det gÀller klassisk assyriska.

I ett lÀngre perspektiv tror jag mera pÄ överlevnadsförmÄgan hos klassisk assyriska Àn den hos turoyo. Orsakerna Àr inte svÄra att se. Om ytterligare nÄgon generation och inte nÄgra, kommer en ökande andel assyriska barn att ha svenska som modersmÄl i Sverige och andra sprÄk i diasporan och inte turoyo. I denna situation Àr det endast rimligt att anta att sökandet efter nationell identitet och kulturell bakgrund kommer att sÀtta klassisk assyriska i centrum och inte turoyo. Vi fÄr nÀmligen inte för ett ögonblick glömma bort att klassisk assyriska Àr ett sprÄk med nÀst intill tvÄtusenÄrig hÀvd, med fast grammatik och en obruten litterÀr tradition. För ett flertal frÀmre orientaliska kulturer Àr det historiska synsÀttet avgörande, sÄ ocksÄ för assyrier. PÄ samma sÀtt som klassisk assyriska varit sprÄklig och kulturell identitetsbÀrare i det förgÄngna kommer den att vara det i framtiden ocksÄ.

I det lÄnga perspektivet Àr jag övertygad om att den specifika assyriska identiteten Àr förankrad mera i den assyriska skriften Àn i den latinska. Förr eller senare mÄste ett assyriskt barn, som vill se sin bakgrund i hela dess vidd, lÀra sig inte bara klassisk assyriska utan ocksÄ dess traditionella skrift.

De som försvarar en övergÄng till latinskt alfabet Àr antingen omedvetna om sina egna handlingars konsekvenser eller ocksÄ blundar de medvetet och bryr sig inte om de negativa konsekvenserna som förÀndringen kan medföra. Vi har nÀmligen flera liknande misslyckade försök att ta hÀnsyn till.

Bland dem finns redan östassyriernas dialekt, swadaya som slutade i totalt fiasko. Jan Bethsawoce som förfÀktar övergÄngen till latinskt alfabet hÀnvisar till just östassyrier som föregÄngare i detta försök. Han bygger sin teori pÄ gissningar och lösa grunder. Hans kunskaper i detta omrÄde Àr obefintliga, vill jag sÀga. Han har aldrig gjort en vetenskaplig undersökning i detta omrÄde för att kunna stödja sin teori pÄ. Jag som har varit sysselsatt i sprÄkfrÄgan mer Àn trettioÄtta Är av mitt liv och som kan göra ansprÄk pÄ att jag bÀttre Àn nÄgon annan behÀrskar bÄde klassiska och talsprÄket turoyo, samt nÄgorlunda swadaya dialekten intygar om motsatsen till det han sÀger. Trots östassyriernas övergÄng till talsprÄket cirka Ätta decennier sedan, Àr antalet mÀnniskor med lÀs- och skriftfÀrdigheter dÀr inte större Àn hos vÀstassyrierna som har fortsatt med det klassiska sprÄket. Jiddisch Àr ett typiskt exempel som bekrÀftar mitt pÄstÄende.

Kurderna som inte haft egen skrift fram till vÄra dagar, skriver idag med tvÄ olika alfabet. Oenigheten dem emellan om detta Àr en stÀndig kÀlla till konflikt och splittring.

Ett annat problem som förbises och nonchaleras av de som gör ansprÄk pÄ övergÄng till latinskt alfabet Àr att assyrierna idag Àr bosatta i flera vÀrldsdelar, dÀr olika alfabet kommer till anvÀndning. Vilka stora konflikter och splittringar denna övergÄng skulle kunna föra med sig Àr inte svÄrt att se. Assyrier som bodde i forna Sovjetunionen skrev assyriska med ryskt alfabetet, men till ingen nytta visar erfarenheterna.

VÄrt gemensamma klassiska sprÄk Àr grunden för vÄr assyriska enighet. Ingen annan har beskrivit detta sÄ bra som biskop Dolabani gjorde. Han sade: Utan ett gemensamt sprÄk rÀknas vÄr nation till de döda. Skillnaderna i vÄra talsprÄk Àr en stor orsak till vÄr splittring. LÄt oss lyfta bort denna förhatliga orsak bland vÄrt folk, och i vÄrt förenande resa upp vÄrt gemensamma sprÄk.

Esperanto Àr ett internationellt sprÄk som skapades för hela vÀrlden i detta syfte. Ett gemensamt sprÄk ger alltsÄ styrka och skapar förstÄelse mÀnniskorna emellan. Behovet för denna styrka och förstÄelse kan inte vara större hos nÄgon annan nationalitet Àn hos assyrierna sjÀlva. DÀrför mÄste vi ta fram det som förenar oss som folk eller nation och inte det som Ànnu mera kan splittra oss.

Armenierna saknade ett eget alfabet fram till 400-talet. De skrev sitt eget sprÄk med assyriska tecken. "Medan armenierna har upphöjt grundaren av sitt eget alfabet Mesrop till helgon, dÀr namnet S:t Mesrop hÄlls sÄ högt att det krÀvs sÀrskilt tillstÄnd frÄn prÀsterskapet för att fÄ döpa ett barn till Mesrop och att i varje armenisk kyrka över hela vÀrlden finns det en sÀrskild hedersplats reserverad för detta helgon", sÄsom Stefan Andersson citerar Beth Nahrin Journal dec.-jan. 1978, förekommer det hos oss individer som helt frivilligt vill montera ner denna stolthet.

Medan FN och mÄnga andra lÀnder K-mÀrker gamla hus och stugor med kulturhistoriskt vÀrde som inte har mer Àn ett par Ärhundraden pÄ nacken för att bevara dem till kommande generationer som mÀnsklighetens arv i vÀrlden, uppmanas vi att göra motsatsen.

Det vi behöver Àr inte att nedmontera, tvÀrtom. Vi som alfabetets uppfinnare Àr inte enbart skyldiga att behÄlla och bevara vÄrt tvÄtusenÄriga alfabet. Vi mÄste försvara den plats som vÄr kultur förtjÀnar. En kultur som en gÄng har varit med om och bidragit med att lÀgga grunden till vÀrldscivilisationen.

[FOTNOT: I bifogad fil hÀr nedan hittar ni hela denna artikel pÄ klassisk assyriska, signerad Gabriel Afram.]

 

Gabriel Afram
Författare och journalist

 

lÀsarna kommenterar...

Ninve 111028 - 10:47

Tack Gabriel Afram. Vi mĂ„ste alltid tĂ€nka efter före vĂ„ra uttalanden.Önskar vi hade ett beslutande ORGAN ex SprĂ„kinstitut,bestĂ„ende av forskare, sprĂ„kvetare m fl, kring dessa livsviktiga frĂ„gor för Assyriernas möjlighet att bibehĂ„lla, utveckla och skydda vĂ„rt hĂ„rt utsatta sprĂ„k. MĂ„nga lĂ€nder vill slippa betala olika folkgruppers modersmĂ„lsundervisning och Ă€ven vĂ„rt sprĂ„k. Hade vi latinska bokstĂ€ver skulle vi inte behöva extra undervisning. Men hur skulle vi kunna kommunicera med vĂ„ra systrar och bröder i övriga delar av VĂ€rlden? VĂ„rt folk Ă€r tyvĂ€rr lat, har blivit förblindad av pengar, mĂ„nga kan inte skriftsprĂ„ket. Den intressanta frĂ„gan Ă€r: Hur kan vi lĂ€ra oss- och behĂ„lla sprĂ„ket levande bland oss? Svaret till oss alla: Var inte lata, satsa hĂ„rt mot ett gemensamt mĂ„l. MĂ„let kan nĂ„s om viljan finns. Tusen TACK Gabriel Afram för ditt brinnande engagemang för vĂ„rt uppvaknande att bevara vĂ„rt FlertusenĂ„riga- sprĂ„k-Historia LEVANDE.