Publicerad: 2011-02-02

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Versen dÀr Naum Faiq bekrÀftar sin assyriska identitet togs helt bort i Murad Cheqqes version. Det syns tydligt nÀr man jÀmför med Faiqs original. Foto: Arkiv

Faiq stulen pÄ sin assyriska identitet

IDENTITET

Vår store nationalhjälte Naum Faiqs dikter utsattes för ingrepp i boken Naum Faiq - Zikra wa Takhlid som Murad Cheqqe gav ut 1936 till hans minne. Nu när originalet med Naum Faiqs egen handstil har kommit fram, visar det sig att vissa stycken där han kallar sig eller sin nation assyrier togs bort. "Vi vet inte vad Murad Cheqqe hade för motiv, men biskop Yuhanon Dolabani bekräftar i sina memoarer att Cheqqe ogillade Faiqs aktivism i den assyriska frihetskampen", skriver journalisten Augin Kurt som undersökt saken närmare.

Som bekant brukar de assyriska föreningarna varje Är i början av februari minnas Naum Faiqs dödsdag den 5 februari 1930, för att hylla den man som vigde sitt liv Ät den assyriska frihetskampen. Han rÀknas som förgrundsfigur i det moderna assyriska uppvaknandet för att bryta sekteristiska splittringar och ena vÄr splittrade nation.

För fyra Är sedan Àgnade jag en hel vecka Ät att korrekturlÀsa Naum Faiqs tidskrift Bethnahrin, av vilken ett antal nummer hade digitaliserats och skrivits i ett Word-dokument1. Dessförinnan hade jag bara sporadiskt lÀst dikter och artiklar av Naum Faiq. Nu lÀste jag mÄnga av hans artiklar, dikter och annat som hade fyllt sidorna i den tidning som han började ge ut mitt under brinnande första vÀrldskrig frÄn sin exil i USA.

Jag lÀste tidskriften med sÄdan inlevelse att det kÀndes som om jag mentalt levde med Naum Faiq hela veckan. Jag kÀnde mig i tanken nÀrvarande under de villkor som han skrev och tog del av hans vardagsslit. Ju mer jag lÀste desto mer blev jag sÄ rörd av hans okuvliga och rakryggade hÄllning gentemot vÄra sekteristiska meningsskiljaktigheter, hans rÀttframma kommentarer i olika Àmnen och om olika grupper av assyrier. Bara en sÄdan liten sak som att klaga pÄ brister hos nestorianska assyrier som inte gjorde rÀtt för sig i att betala tidskriftens prenumeration, var att sÀtta fingret pÄ ett förhÄllande som vi kÀnner igen Àven idag.

Jag tog ocksÄ del av hans resonemang kring namnfrÄgan och hans förslag pÄ hur vÄrt folk borde benÀmnas pÄ engelska. NÄgra veckor senare skrev jag en artikel i HujÄdÄ om vÄr nuvarande namnkonflikt och tog med Naum Faiqs förslag att benÀmningen Assyrians var synonym med Suryoye.

Jag blev imponerad av hans orubbliga försvar av vÄrt anrika sprÄk, t ex hans upplÀxande av Yuhanon Dolabani (och andra redaktörer för tidskriften al-Hikmat) att sluta prioritera arabiska pÄ bekostnad av vÄrt eget sprÄk. Arabiskan hade slukat ihjÀl vÄrt anrika sprÄk, enligt Faiqs resonemang. Vem av oss kan sÀga emot detta faktum som bara blivit vÀrre sedan dess?

Kort sagt, jag upplevde Naum Faiq som en modern journalist och patriot som hellre skulle passa i 2000-talet Àn hundra Är tidigare. I och med min vecka tillsammans med Naum Faiq i tanken, insÄg jag vilken fantastisk personlighet han var som alltid satte nationens intresse framför sitt eget och höjde sig pÄ sÄ sÀtt över sekteristiska meningsskiljaktigheter, som fortfarande plÄgar vÄr nation.

Sedan lÀste jag biskop Yuhanon Dolabanis memoarer och fastnade för ett stycke dÀr Dolabani befinner sig i det assyriska S:t Markusklostret i Jerusalem, nÀr nyheten om Naum Faiqs död kommer 1930. Han berÀttar att man höll en minnesstund i kyrkan för den bortgÄngne Faiq den 16 februari, dÀr biskopen Kyrillos efter mÀssan höll ett tal och beklagade hans död. Efter biskopen höll ocksÄ Murad Cheqqe, som var lÀrare och redaktör för tidskriften al-Hikmat, ett minnestal om Naum Faiq och berömde honom (kanske pliktskyldigt). Men i slutet av talet förstörde han allting, skriver Dolabani, nÀr Cheqqe stÀllde sig djupt kritisk till Naum Faiqs aktivism i den assyriska frihetskampen. Mellan raderna stÀller sig Dolabani frÄgande och tycker att det var ett orÀttvist eftermÀle av Naum Faiq, som han hade djup respekt för.

Murad Fuad Cheqqe föddes i Mardin och dog 1958. Han var son till den berömde lÀraren Hanna Sirri Cheqqe och bror till författaren Mikhael Cheqqe. Murad skrev, förutom boken Naum Faiq - Zikra wa Takhlid, ocksÄ ett stort antal artiklar och litterÀra studier i tidskriften al-Hikmat, som han gav ut i Jerusalem 1927-30 tillsammans med munken Dolabani. Tidigare hade samma tidskrift getts ut i Zafaranklostret i Mardin 1913-14 med hans bror Mikhael som redaktör. Murad gav ocksÄ ut en bok av orientalisten Jean-Baptiste Chabot (1860-1947) med titeln The Aramaic language and its branches. Han gav ocksÄ ut en bok av Yehia ben Adi2.

1936 gav alltsĂ„ Murad Cheqqe ut boken Naum Faiq - Zikra wa Takhlid - Naum Faiq - minne och förevigande. Den innehöll Naum Faiqs dikter och biografi och den har lĂ€nge varit en huvudkĂ€lla till artiklar och information om Naum Faiq för de flesta som har skrivit om hans liv och verk. Men nyligen har originaldokumenten med Faiqs egen handstil kommit fram, som visar att dikterna i nĂ€mnda bok Ă€r bristfĂ€lliga och redigerade. Vissa stycken dĂ€r han kallar sig sjĂ€lv eller sitt folk assyrier finns inte Ă„tergivna (se bifogade filer i slutet pĂ„ artikeln). Även om det i boken förekommer ordet Ashuri3 pĂ„ sina hĂ„ll, sĂ„ verkar det utom allt tvivel att ett systematiskt ingrepp har gjorts för att dölja Faiqs egna ord om assyrisk identitet.

Den förste som uppmĂ€rksammade oss pĂ„ detta förhĂ„llande var konstnĂ€ren och författaren Hanna Hajjar, som pĂ„ sin hemsida berĂ€ttar om fynd han gjorde efter sin far Yakoubs bortgĂ„ng 2005. Yakoub Hajjar föddes i Urhoy 1923 men kort dĂ€refter tvingades hans familj, liksom övriga assyrier i staden, att utvandra till Aleppo eller Beirut. Yakoub studerade som barn vid den assyriska skolan för förĂ€ldralösa i Beirut, TMS. Hans gamla skolhĂ€ften visar att Naum Faiqs dikter, som barnen hade fĂ„tt lĂ€ra sig och nedtecknat med osmansk turkiska, stĂ€mde bĂ€ttre med originalet. PĂ„ sidorna 6-7 i Hajjars hĂ€fte skriver till exempel Naum Faiq Ben AƟuriyim (jag Ă€r assyrier). PĂ„ sidorna 1-3 i hĂ€ftet uppmanar han sin nation att vakna med orden Uyan AƟur Uyan. Inget av dessa stycken finns med i Murad Cheqqes Ă„tergivning av dikterna.

I och med detta ingrepp har Murad Cheqqe gjort sig skyldig till ett brott mot upphovsmannen och kan placeras bland historierevisionisterna inom vĂ„rt folk, oavsett om hans motiv var politiska eller inte. Han kanske anvĂ€nde samma argument som mĂ„nga gör idag nĂ€r de felaktigt sammanblandar ordet assyrier med nestorianer, d v s medlemmar ur Österns assyriska kyrka. Men det frĂ„ntar inte honom ansvaret för olovligt ingrepp i originalet.

De flesta som idag Àgnar sig Ät urkundsförfalskning gör det i sin jakt pÄ en arameisk identitet som en motvikt till den assyriska, som har en mer politisk klang. I den assyriska nationens namn har vi haft bÄde militÀra trupper och ansprÄk pÄ ett eget territorium. Men jag har aldrig hört talas om att samma sak har skett i nÄgot arameisk namn. Av denna anledning framstÄr den assyriska identiteten som besvÀrlig gentemot olika regimer i Mellanöstern, sÄvÀl pÄ Murad Cheqqes tid som idag.

Det ligger dÀrför nÀra till hands att tro att Murad Cheqqe helt enkelt ville vara politiskt korrekt för att inte stöta sig med makthavarna och tog bort de stycken som visar att Naum Faiq visar en tydlig assyrisk identitet. Vi ska ocksÄ komma ihÄg att den besvÀrliga namnkonflikt som vi dras med idag, inte existerade för Naum Faiq, biskop Yuhanon Dolabani eller andra pionjÀrer i den moderna assyriska rörelsen. De accepterade alla vÄra historiska namn och anvÀnde dem med stolthet, men de menade att den assyriska benÀmningen var den som hade störst potential att förena vÄr nations olika sekteristiska delar. Dessutom var den mer kÀnd i omvÀrlden med en tydlig politisk identitet för dess bÀrare. Om Naum Faiq hade anvÀnt termen The Suryani Nation, skulle vÀl ingen i USA eller övriga VÀstvÀrlden ha begripit vad han menade.

Om vi ska göra en koppling till dagens situation kan vi se att samma politiska korrekthet, som skulle kunna vara i fallet Cheqqe, Äterfinns Àven idag mitt i den svenska demokratin bland dem som motarbetar den assyriska rörelsen. De vill inte stöta sig med lÀnderna varifrÄn vÄrt folk kommer och springer genast till olika ambassader, nÀr en politisk manifestation har hÄllits, för att markera sin lojalitet med det aktuella landet. Eller ocksÄ samlas de pÄ Mynttorget nÀr assyrierna samlas i Sergels torg för att högtidlighÄlla 95-Ärsminnet av Seyfo tillsammans med armenier och greker.

[FOTNOTER] -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

1] Detta dokument innehÄller bara en del av tidskriften Bethnahrin. Fler exemplar har digitaliserats och översatts sedan dess. Förhoppningen Àr att alla ska ges ut i en bok inom en snar framtid, liksom andra tidskrifter dÀr Naum Faiq medverkade, sÄ som Kawkab, Huyodo och Intibah. Var och en i form av en bok.

2] Abrohom Nuro: My Tour, Pionner Publications and Mantoura Presses, Beirut 1967

3] Naum Faiq sjÀlv anvÀnder i sitt turkiska original som han skrev med assyriska bokstÀver ofta termen Athuri, i versioner med arabiska alfabetet skrivs den Ashuri, i dagens turkiska Asuri.

KÄLLA: Dokumenten kommer frĂ„n MARA - Modern Assyrian Research Archive.


Augin Kurt
Journalist