Publicerad: 2013-01-11

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Kungen i Babylon stÄr till svars inför sin gud Marduk under Akitufirandet

VÄra makthavare behöver svara för sina handlingar

KRÖNIKA I det gamla Assyrien hade kungarna oinskränkt makt. Men de fick på inga villkor missbruka makten. Kungen förnedrades årligen under Akitu-firandet för att visa att alla kan ställas till svars. Vi och våra ledare har sedan länge förlorat denna insikt, skriver journalisten Augin Kurt Haninke.
  De assyriska organisationerna, i synnerhet kyrkorna, styrs i regel av korrupta eller inkompetenta ledare. MÄnga kyrkoledare gÄr ocksÄ frÀmmande makters Àrenden och sÀljer ut sitt folk för egen vinning. SÄ har det varit tidigare och sÄ Àr det Àn idag. Det gÀller naturligtvis inte alla, men de flesta av vÄra kyrkoledare Àr nonchalanta och behöver inte ta hÀnsyn till opinionen inom församlingen. Orsaken Àr inte att de Àr dÄliga mÀnniskor frÄn början. MÄnga Àr ödmjuka och tillbakadragna nÀr de befinner sig i en lÀgre rang i hierarkin. Men nÀr de vigs till biskopar eller patriarker blir de ett med systemet, dÀr det saknas en kontrollmekanism som kan stÀlla dem till svars.

Nu undrar en del lÀsare varför vi stÀndigt Äterkommer till kyrkan och dess problem, varför vi inte kan gÄ vÄra egna vÀgar och strunta i deras intriger och maktmissbruk. Det skulle vi teoretiskt sett kunna göra, men det Àr svÄrt att bortse frÄn det faktum att kyrkan fortfarande har stor makt över assyrierna. En viktig orsak Àr att de har varit folkets legitima representanter i Ärhundraden inför hÀrskare i Mellanöstern som t ex de osmanska sultanerna, som inte tillÀt civil representation för minoriteterna. Assyriska politiska organisationer Àr relativt nya och har dÀrför en svag stÀllning i jÀmförelse med kyrkan. Det gör att kyrkoledarnas missbruk av Àmbetet drabbar oss alla pÄ ett eller annat sÀtt. DÀrför ligger det i vÄrt intresse att maktmissbruk inte fÄr förekomma.

Assyriska rörelsen försökte redan för 35 Är sedan att lÀmna kyrkan utanför det politiska arbetet, för man menade att det var en gammal och rutten organisation som inte gick att förbÀttra. Men följden blev att Saddam Hussein och andra fientliga makter infiltrerade kyrkan genom att köpa tongivande prÀsters lojalitet. Samma sak gjordes mot systerkyrkor som t ex den kaldeiska kyrkan. Dessa prÀster har sedan anvÀnt predikstolen för att bekÀmpa den assyriska nationella rörelsen, som Àn idag fÄr se sig i försvarsstÀllning mot deras angrepp. Den irakiska regimen agerade inte bara i Irak, utan Àven i Sverige, USA, Australien och andra invandrarlÀnder med betydande assyrisk population.

Den förste syrisk-ortodoxe biskopen i Sverige, Afram Abboudi, blev förbjuden att sÀtta sin fot pÄ irakisk mark, efter att ha deltagit i en kommunistisk konferens i Stockholm 1959. Men 20 Är senare, 1979, nÀr han var biskop i Sverige fick han en officiell inbjudan av Saddam att besöka Irak, under förevÀndningen att han skulle hÀlsa pÄ sin gamla mor och Äterse sitt kÀra hemland.

I november 1979 hade prĂ€ster frĂ„n olika assyriska kyrkor bjudits in till Bagdad, dĂ€r de fick ta emot pengar för sina kyrkors rĂ€kning. I USA fick assyriska kyrkor tio miljoner dollar. En kaldeisk prĂ€st som hade tagit emot 250 000 dollar av Saddam utsattes för mordförsök. Assyriska nationalister var starkt kritiska och menade att den irakiska regimen försökte splittra det assyriska folket. Å ena sidan förtryckte Saddam assyrier och förstörde deras kyrkor i Irak, Ă„ andra sidan delade han ut pengar till kyrkobyggen i utlandet, sade kritiker som Sargon Dadesho pĂ„ organisationen Bet-Nahrain i Kalifornien. En av de prĂ€ster som dĂ„ försvarade mottagandet av irakiska pengar var Sarhad Jammo, som numera Ă€r biskop och kan i dagarna vĂ€ljas till patriark för kaldeiska kyrkan efter Emanuel Delli. (LĂ€s mer i Stefan Anderssons bok Assyrierna frĂ„n 1983, kapitlet PrĂ€ster och politik s 79-89).

Det hÀr Àr bara ett exempel pÄ hur kyrkoledare med stor makt kan knytas till frÀmmande intressen. Det finns ocksÄ bevis för att bÄde biskop Abboudi och hans eftertrÀdare i Sverige har blivit utsatta för samma försök frÄn Assad-regimens sida i Syrien, men det fÄr vi Äterkomma till en annan gÄng. Egentligen Àr det inget ovanligt med att stater försöker vÀrva personer med inflytande och köpa deras lojalitet. Det förekommer överallt i vÀrlden. Men skillnaden Àr att det assyriska folket saknar en kontrollmekanism för att stÀlla sÄdana ledare till svars. Vi har ingen stat, ingen polis och inga domstolar. Det hÀr Àmnet har jag tagit upp i tidigare artiklar under de senaste 20 Ären, men tvingas Äterkomma till eftersom det inte har blivit bÀttre. TvÀrtom blir mÄnga likgiltiga och vÀnder ryggen Ät alla problem. Det gör att eldsjÀlarna blir allt fÀrre medan folket drivs mot en negativ assimilering och inte mot en positiv integration.

Nyligen lÀste jag ett intressant stycke i en kommande bok som heter Assurs folk om hur kontrollmekanismen i det gamla Assyrien var uppbyggd. Boken hÄller pÄ att fÀrdigstÀllas av författarna Lennart Warring och Taina Kantola. Som referensperson fÄr jag möjlighet att lÀsa materialet pÄ förhand och gÄr igenom varje kapitel. Varje gÄng jag lÀser manuset blir jag lika imponerad av författarnas djupa kunskaper och ambition att Ästadkomma en gedigen översikt över assyrisk historia med ett lÀttlÀst och enkelt sprÄk. De försöker grÀva i bÄde gamla och nya böcker för att beskriva Mesopotamiens högt utvecklade kultur och civilisation, som vÀrlden stÄr i tacksamhets skuld till. NÀr boken blir klar kommer den att visa att civilisationen inte alls började i Grekland. Avgörande grekiska framsteg hade en föregÄngare i Assyrien, ibland sÄ lÄngt tillbaka som till Sumer. Men boken kommer ocksÄ att visa att dagens assyrier, trots sina olika benÀmningar, Àr arvtagare till det forna Assyrien.

För att Äterkomma till kontrollmekanismen i Assyrien, kan vi lÀsa följande om nyÄrsfirandet Akitu, i det hÀr fallet i Babylon, som pÄgick i 12 dagar:

"PÄ den femte dagen var det kungens tur att bli förnedrad och bespottad för allt ont som han hade gjort mot sina undersÄtar under Äret. Han stod framför Marduk-statyn. PrÀsten avlÀgsnade nu alla hans kungliga tecken. Han tog krÀklan, ringen, svÀrdet och kronan och placerade dem pÄ ett stÀlle vid statyn. Sedan gav han kungen en örfil och drog honom hÄrt i öronen. Om kungen grÀt skulle det betraktas som ett mycket gott omen. Kungen fick sedan knÀböja framför guden och förklara att han inte hade misskött templet eller staden, att han inte hade syndat under Äret som hade gÄtt och inte gjort nÄgot ont mot stadens invÄnare i Nippur, Sippar, Assur och senare Haran. Efter ceremonin fick kungen tillbaka alla sina tillhörigheter och han fick ytterligare ett slag pÄ kinden. Meningen med ceremonin var att göra det klart för alla att kungens Àmbete var en gÄva av Marduk och kunde tas tillbaka nÀr som helst om kungen bröt mot Marduks heliga lagar".

TÀnk om vi hade nÄgot liknande system idag. DÄ hade vÄr situation varit en helt annan. Och dÄ hade den hÀr artikeln varit överflödig. Vi har Àrvt mycket av vÄra kyrkoledares absoluta makt frÄn det gamla systemet i Babylon och Nineve, men inte kontrollfunktionen. Den har vi tappat nÄgonstans pÄ vÀgen.

Augin Kurt Haninke
Journalist

 

lÀsarna kommenterar...

ninve 130119 - 20:02

Jag hoppas verkligen att detta skulle bli verklighet. Som författaren sÀger, dÄ skulle livet ha sett annorlunda ut för hela vÄr folkgrupp. Ingen skulle behöva se snett pÄ nÄgon annan och vi skulle byggt upp vÄra samhÀllen med mer rÀttvis och sÀker tillvaro och vardag, mer demokratiska och jÀmlika förhÄllanden skulle rÄda. TÀnk om alla var lika vÀrda, liten som stor, kvinna som patriark, vilken atmosfÀr och miljö det skulle vara, det bÀsta i hur man förÀndrar för att förverkliga drömmar osv.

Othur 130117 - 22:21

Samuel, anledningen att Assyrierna inte stÄr pÄ sig Àr nog uppenbar, de vÄger inte och de har inte resurserna för att försvara sig eller starta nÄgon seriös rörelse som vÄgar stÄ pÄ sig.

Samuel 130117 - 21:39

Turabdin vÀntar pÄ oss mina vÀnner men dessvÀrre Àr det ingen som vill ÄtervÀnda. Vi assyrier mÄste inse det faktum att det för oss inte existerar nÄgot hedervÀrt i att försvara ett landomrÄde med vÄra liv. Se araberna i Israel de försvarar sin soptipp med enbart stenar och handgjorda kinapuff. Vi assyrier vÀgrar dÀremot flytta tillbaka förrÀn turkarna lovar att inte diskriminera oss samt ser till att Turabdin blomstrar ekonomiskt. Sedan förstÄr jag inte varför vÄrt folk i Ninve inte stÄr pÄ sig nu nÀr kurderna leker demokrater och kasserar in massa stöd av EU och USA.

En stat del 3. 130116 - 22:08

- Allt detta för att bygga upp Sverige som ÀndÄ aldrig kommer att bli ett hemland. - Sammanfattningsvis mÄste assyrierna i Ninive, om de nu Àr majoritet, visa musklerna och ta kontrollen (inte be om lov) över sina liv och sitt öde samt Hemland.

En stat del 2. 130116 - 22:08

- NÀsta steg Àr att assyrier frÄn Diasporan ansluter sig för att stÀrka armén och samhÀllet i form av en frivillig militÀrtjÀnstgöring om exempelvis ett halvt Är. -DÄ tÀnker sÀkert mÄnga varför skall jag lÀmna detta hÀrliga liv i Sverige med all snö och kyla. Att hoppa upp tidigt varje dag, snabbt stressa ivÀg till restaurangen eller kiosken och servera pizzan m.m. till otacksamma gÀster som Àr otrevliga m.m. Vid stÀngningsdags skall det stressas och stÀdas för att snabbt Äka hem i kylan för att sova för att orka med nÀsta dag, osv osv.

En stat. 130116 - 22:07

Ja du Othur, det mÄste finnas lite kampvilja hos assyrierna i Hemlandet i Ninive att vilja bestÀmma över sina liv och öden. - Att finansiera en seriös rörelse och uppbyggnad av en enhet har visat sig vara nÄgot som assyrierna stÀller upp pÄ. Till exempel sÄ har sÀkert mer Àn 5 miljoner kr samlats in för assyrierna i Syrien och de som flytt dÀrifrÄn. - DÀrför Àr jag övertygad att assyrierna i diasporan (Àven de som kallar sig syrianer) kommer att stödja en kamp för kontroll av Ninive.

ninve 130114 - 23:03

En mycket intressant artikel som belyser det assyriska folkets svÄra situation. Det största problemet Àr att kyrkans ledare inte accepterar och respekterar det assyriska folkets rötter. Dessa utgör största hotet mot befolkningen. DÄ gruppen Àr splittrad i flera delar Àr det lÀttare för de som vill styra och kan kontrollera vÄrt folk. Ett annat problem Àr att vi har blivit handlings- förlamade, vi Àr splittrade i mÄnga delar av vÀrlden, mer engagerade för egen vinning osv. Hoppas vi kan lösa dessa problem och bygga ett Àrligt, demokratiskt och stabilt grundfÀste för vÄr gemensamma framtid.

Othur 130114 - 12:13

Det blir svÄrt upprÀtta en stat i norra Assyrien dÄ kurderna gör ansprÄk pÄ dess mark och utgör majoritet demografisk förutom Nineve slÀtterna dÀr Assyrier utgör majoritet. Det Àr den enda möjliga plats enligt min mening, jag tror att steg Àr att vi frÄn diasporan finansierar en Assyrisk armé dÀr och gör ansprÄk pÄ dess makt. Detta lÄter möjligtvis sjukt i era öron men jag ser inte en annan lösning, det Àr inte sÄ att araberna tilldelar mark.

En stat. Del 2. 130114 - 00:14

Genomförs detta, dvs. en statsbildning, sÄ kommer dessa skÀggiga gubbar som predikar att marginaliseras till en vÀldigt lite roll i samhÀllet och vÄrt folk överlever. Alternativet Àr vÄr egen Harmagedon. Börja inte nu med att stÀlla frÄgor kring vad det skall heta osv. Till exempel sÄ var inte judarna som emigrerade till den dÄvarande brittiska kolonin Palestina enade om vad de vill kalla sin stat. Det kom man fram till nÄgra veckor innan staten Israel utropades. Utseendet pÄ deras flagga hade mÄnga förslag osv. Inget Àr lÀtt och det kommer att krÀvas mycket död, lidelse och förstörelse innan en stat födds, likt fÄgeln Fenix som ÄteruppstÄr ur askan. SÄ snÀlla, stirra er inte blinda pÄ petitesser, utan diskutera frÄgan strategiskt och principiellt: Hur vi som ett folk, som en enhet kan kontrollera en plÀtt.

En stat. 130114 - 00:13

Svaret pĂ„ det vi behöver idag Ă€r mycket enkelt. Man kan skriva kilometerlĂ„nga artiklar m.m om kyrkan och föreningar osv . Det Ă€r dock endast bortkastat om vi inte lyckas ta en liten, ja det spelar inte sĂ„ stor roll hur liten, plĂ€tt pĂ„ denna jord och gör den till vĂ„rt riktiga hem vĂ„rt land, vĂ„r stat, vĂ„rt Hemland. DĂ€r pĂ„ denna lilla plĂ€tt avgör vi vĂ„r historia, vĂ„r framtid och vĂ„rt öde. Vi kontrollerar vĂ„ra liv. Vi har en sĂ„ rik historia och har bidragit med sĂ„ mycket till civilisationen, men det spelar absolut inte nĂ„gon roll idag. MĂ„nga ministrar i ockupationslĂ€nderna brukar krĂ€nka oss genom att sĂ€ga att ni (dvs. vĂ„rt folk) Ă€r de riktiga Ă€garna till marken i Bethnahrin, dvs. dagens Syrien och Irak (undantaget Ă€r Turkiet). Detta kan de kosta pĂ„ sig dĂ„ de vet att vi inte utgör ett hot mot deras statsbildning. De vet att vĂ„ra sk. ”ledare” nöjer sig med att fĂ„ höra detta.

Samuel M 130113 - 22:47

Mycket kritik och förundran riktas mot assyriers religiositet idag. Enligt texten ovan tycks de gamla assyrierna ocksÄ varit djupt religiösa. Skillnaden tycks vara att de forna dyrkat solen och stenar medan vi idag helgar bibelns texter. Tycker att mÄnga av oss assyrier utvecklat en noja gentemot vÄr kristna tro och i synnerhet vissa bibliska texter. Anledningen till korruption bland kyrkans mÀn kan inte skilja sig inte frÄn exempelvis politiska ledares i bÄda fallen har det att göra med girighet och maktbegÀr, religionen i detta sammanhang anser jag Àr av mindre betydelse.

Danho 130112 - 19:45

mkt fin och intressant artikel

Taoro 130112 - 12:50

Felaktiga grunder//HÄller nog med dig i detta fall. Det vi saknar Àr civilkurage, att det inte finns tillrÀckligt mÄnga som vÄgar stÄ upp för det rÀtta och sÀga ifrÄn. Det bÀsta exemplet Àr ju SödertÀlje dÀr alla vet vad som sker men ingen vÄgar reagera, som tur Àr bor vi i ett Land med ett fungerande rÀttssystem och staten har klivit in och börjat rensa upp i allt det vi försöker dölja.

Magelyana 130112 - 02:40

Till Sargon, den frÄgan du stÀller Àr ju det som artikeln beskriver, att situationen idag Àr dÄlig. Artikeln belyser korruption i hög grad. Det Àr Àven sjÀlva meningen med journalistiskt arbete, att upplysa missförhÄllanden. Den historiska referensen var en intressant anekdot, som artikelförfattaren lyckades knyta till Àmnet och poÀngen med artikeln.

Felaktiga grunder 130111 - 21:11

Artikelns Àr dessvÀrre "överflödig" eftersom dess utgÄngspunkt Àr fundamentalt felaktig. Den assyriska kyrkan befinner sig inte i en rÀttslös tillvaro, dÀr brottsliga gÀrningar kan begÄs ostraffat. Kyrkorna, och sÀrskilt de i Europa och Nordamerika, agerar under rÀttstatlig "kontrollmekanism", genom vilken ledare för kyrkan kan stÀllas till svars. DÀr finns ocksÄ polis och domstolar som du efterlyser, som de eventuellt brottsliga gÀrningarna kan rapporteras till varefter Àrendet fÄr ha sin rÀttsliga gÄng. Eller syftar du pÄ att assyrierna saknar ett eget juridisk dömande system, likt zigenarnas privata domstolar. Ett sÄdan förÄldrat och bakÄtstrÀvande system skulle jag dock inte vilja se. Det skulle dessutom ha en motsatt effekt, problemskapande snarare Àn problemlösande.

Afram 130111 - 16:32

Intressant med sambandet infiltration av lokal maktapparat (d.v.s. prÀsterna för assyrierna i syrien, irak, turkiet) för att gynna given regim med Ànnu mera kontroll över det assyriska folket. Sambandet Àr egentligen sunt och Àr förmodligen gemensamheter överallt i vÀrlden. DÀremot vill jag slÄ fast att de politiska eldsjÀlarna inte ska fÄ bort prÀsterskapet för att som man alltid sÀger: \\\"Assyriska rörelsen försökte ...lÀmna kyrkan utanför det politiska arbetet, för man menade att det var en gammal och rutten organisation som inte gick att förbÀttra. \\\" Det Àr inte dÀrför primÀrt som prÀsterna ska ge upp makten, utan för att kyrkan inte ska ha nÄgot med den vÀrdlsliga makten att göra överhuvudtaget. Detta Àr inte kyrkans sak, det Àr en brist i oss som folk att prÀsterskapet blev tvunget att ta pinnen.Det argumentet ska man alltid rikta mot vÄra prÀstÀmbeten, inte att de Àr kappvÀndande ledare. VÀldigt bra artikel i övrigt.

Ashur 130111 - 16:10

problemet ligger inte hos prÀsterskapet, problemet ligger hos oss som accepterar eller vÀljer att blunda för detta folkförakt

Sargon 130111 - 15:57

”NĂ€r boken blir klar kommer den att visa att civilisationen inte alls började i Grekland. Avgörande grekiska framsteg hade en föregĂ„ngare i Assyrien, ibland sĂ„ lĂ„ngt tillbaka som till Sumer.” Det hĂ€r Ă€r samma gamla ruttna mantra. Assyrierna bör vĂ€xa nĂ„gon gĂ„ng. Man blir trött pĂ„ att lĂ€sa om assyriernas ”storhet” jĂ€mfört med andra nationer. Vad spelar det för roll om civilisationen har börjat med assyrierna? Vad spelar det för roll om assyrierna Ă€r civilisationens eller till och med skapelsens vagga? FrĂ„gan Ă€r i vilken situation Ă€r assyrierna idag.

joseph 130111 - 12:37

Hej Avgin! Jag vet du Àr en av dem som har skrivit i detta Àmne upprepade gÄnger, du lyfter ett problem bland Assyrier nÀmligen kyrkans makt. jag tror Assyriernas problem ligger i djupare plan. jag tror mycket av problemet ligger just i maktlösheten hos assyrierna,bÄde hos det civila och religisa,makt Àr alltid koplat till styrning och försörjning och vi saknar bÄda delarna.

Sanharib 130111 - 12:27

Artikeln i sig berÀttar inget nytt för mig personligen men det Àr bra att det belyses och att andra fÄr ta del av denna information. Mer upphetsad blev jag dock över denna nya bok som kommer. LÄter vÀldigt intressant.