Publicerad: 2013-01-24

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

Mani - ljusets apostel

HISTORIA År 216 föddes en pojke som hette Mani i Babylonien, som då var en del av det persiska riket. Mani fick en uppenbarelse att sprida Guds ljus i världen och kom att kallas "ljusets apostel". Efter hans död blev hans lära, manikeismen, en världsreligion och sågs som ett allvarligt hot mot de etablerade religionerna. Mani tyckte att Jesus, Buddha och Zarathustra gjorde fel när de spred sin lära muntligt. Därför skrev han själv sin filosofi - på assyriska.

Idag Àr det fÄ bland allmÀnheten som har hört talas om Mani. Möjligen kan det bero pÄ att de stora vÀrldsreligionerna tidigt förbjöd manikeismen, för att undanröja hotet av den snabbt vÀxande religionen. Men i forskarvÀrlden Àr manikeismen vÀlkÀnd och det har skrivits hyllmeter om Mani och hans lÀra.

Mani skrev sju eller Ätta böcker, nÀstan alla pÄ assyriska som dÄ var ett vÀrldssprÄk. I akademiska kretsar kallas sprÄket syriska, vilket Àr en förkortning av assyriska. Vissa kÀllor anvÀnder Àven termen syrisk-arameiska. Begreppet syriska kan ocksÄ förvÀxlas med landet Syrien. För tusen Är sedan kallade den arabiske historikern Ibn al-Nadim Manis sprÄk suri i sin vetenskapskatalog (Fahrest al-Ulum) frÄn sent 900-tal. Mani skrev bara en av sina böcker, Shabuhragan, pÄ persiska som han dedikerade till kung Shapur I (regerade 242-272). Om Manis etniska ursprung sÀger vissa kÀllor att han var arsacidisk-iranier. Orsaken till att han valde att skriva pÄ assyriska var i sÄ fall att han dÀrigenom nÄdde en större publik, eftersom hans lÀra inkluderade alla stora religioner.  

Mani betecknades som en ny profet och kallades Mar Mani av sina anhÀngare. PÄ kinesiska fick han heta Mo Moni. SjÀlv kallade sig Mani "Jesus Kristus apostel" i alla sina brev. Jesus hade hos honom en sÀrstÀllning som "den skimrande Jesus". Manis lÀra fick stort genomslag pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Den bygger pÄ sökandet efter kunskap för att stÀrka ljuset inom mÀnniskan och dÀrigenom befria den rena anden som hÄlls fÄngen i en smutsig kropp (mer om detta lÀngre fram). Detta synsÀtt kan vara ett arv frÄn en lÄngvarig tradition i Mesopotamien dÀr man sökte efter kunskap som gav insikt om livets mening. LÀs mer i Lennart Warrings artikel Gilgameshs hemlighet.

 

Manis bakgrund

Mani föddes i staden Mardinu vid Tigris i Babylonien i en djupt konservativ judekristen baptistsekt dÀr rituella tvagningar, sÄ som hos mandéerna, spelade stor roll i gruppens livsstil. Som 12-Äring fick Mani en uppenbarelse av en Àngel via sin egen spegelbild i Tigris vatten, som hade sagt till honom: "Var hÀlsad, Mani! HÀlsningar frÄn Den Ende, som har sÀnt mig. Rita vad du finner rÀtt. Den som har sÀnt mig fruktar inga rivaler, för all skönhet Àr en avspegling av Hans skönhet". Mani uppmanades av spegelbilden att gÄ i profeternas spÄr och sprida Guds budskap till alla delar av vÀrlden, men han skulle vÀnta pÄ det avgörande tecknet, tills tiden var mogen: "Tiden Àr inte inne. Du Àr fortfarande för ung", hade Àngeln sagt till honom. Mani vÀntade i tolv Är innan Àngeln visade sig igen och gav honom klartecken.

År 240 lĂ€mnade den 24-Ă„rige Mani den strĂ€nga sekt som hans familj hade tillhört. Efter fyra dagsresor till fots satt han i skuggan under ett trĂ€d i Ktesifon, inte lĂ„ngt frĂ„n Babylon. Han tog fram sina fĂ€rger ur fickan och började mĂ„la lysande och fĂ€rgglada bilder av blommor, djur och mĂ€nniskor. Han mĂ„lade och talade till alla nyfikna som hade samlats omkring honom och vĂ€rvade sina första anhĂ€ngare dĂ€r. Mani hĂ€vdade att renhet kunde Ă„stadkommas enbart genom att separera ljuset frĂ„n mörkret i mĂ€nniskokroppen. Den baptistiska sektens ledare förkastade Manis idĂ© att renhet inte kom genom dopet eller tvagningen. DĂ€rför lĂ€mnade Mani och hans tvĂ„ lĂ€rjungar samfundet. En av dem var hans egen far Patti (pĂ„ grekiska Pattikios).

SÄ smÄningom blev Mani accepterad och beskyddad av den persiske kungen Shapur I som gav honom fri lejd i hela riket, efter att tvÄ av kungens bröder och hans yngste son hade antagit Manis lÀra. Manis idéer passade ocksÄ kung Shapur i hans maktambitioner, som motvikt till de mÀktiga zoroastriska prÀsterna som hotade infiltrera tronföljden. Kung Shapur sÄg Mani som en sorts rÄdgivare och tog med honom i sitt följe nÀr han i ett slagfÀlt utanför Urhoy (Edessa) förintade den romerska armén pÄ 70 000 man och tillfÄngatog kejsaren Valerianus. Kung Shapur konverterade dock inte till manikeismen och lyssnade mer till sina militÀra rÄdgivare under sina fÀlttÄg, Àn till Manis uppmaning om icke-vÄld.

Nu hade Mani stor frihet att verka i det persiska riket. Han skrev och illustrerade sju eller Ätta böcker (olika kÀllor anger olika). De manuskript som finns bevarade Àr dock mestadels grekiska översÀttningar. Det finns Àven fragment av koptiska översÀttningar. Det mest kÀnda manuskriptet av Mani Àr skrivet pÄ pergament och finns i tyska Köln. Det kallas Cologne Mani Codex pÄ engelska.

Mani och hans lÀrjungar började missionera och kom till avlÀgsna trakter som nuvarande Armenien, Turkiet och Afghanistan. Hans lÀrjunge Ammo missionerade i Persien, medan Adday reste till Syrien och Egypten. Sedan seglade Mani över Indiska oceanen till staden Deb vid floden Indus mynning, en handelsplats dÀr olika kulturer möttes. DÀr levde alla religioner i harmoni med varandra.

NÀr Mani var tillbaka i Persien började vinden vÀnda. MÄnga krafter som ansÄg sin makt hotad av Mani ville fÄ honom ur vÀgen. Krigarkasten och militÀren klagade. De litade inte pÄ en profet som Mani, utan mer till prÀsterna som kunde driva ut demoner och falska gudar frÄn erövrade omrÄden. Kung Shapur dog Är 272 och hans son Hormizd I, som var anhÀngare av Mani, regerade bara ett Är innan han dog. All propaganda frÄn översteprÀsten Kartir Hangirpe och andra kritiker gjorde att Mani började ifrÄgasÀttas Àven inom hovet.  

Hormizds bror Bahram, som var motstĂ„ndare till manikeismen, blev nu kung (regerade 273-276). Han kallade hem Mani som var pĂ„ vĂ€g till Armenien och stĂ€llde honom inför rĂ€tta. Bahram gjorde sig sjĂ€lv till domare. ÖversteprĂ€sten lĂ€ste upp en lĂ„ng lista av anklagelser mot Mani, bland annat att han skulle ha varit kristen i hemlighet och motstĂ„ndare till kastsystemet och syskonĂ€ktenskap. Perserna hade en tradition av att gifta sig med sina syskon. Kung Shapur sjĂ€lv hade gift sig med sin egen syster. Mani försvarade sig envist mot anklagelserna men kungen hade bestĂ€mt sig och Manis öde var redan avgjort.

Kung Bahram avbröt Mani och sade: "Du Àr inte lÀngre vÀlkommen. Vad Àr du vÀrd egentligen? Du varken krigar eller jagar". Mani frÄgade vad han hade gjort för ont och hÀnvisade till att han hade visat sig kunna rÀdda liv. Men kungen hÀnvisade till att bÄde hans far och bror var döda, utan att Mani kunde förhindra det. Han sade: "Du kallar dig helbrÀgdagörare, men bota kan du ju inte!". Kungen avslutade sin dom med orden: "Denne man har kommit för att uppmana mÀnniskorna att utplÄna vÀrlden. Innan hans planer blir verklighet Àr det nödvÀndigt att utplÄna honom".

Detta var Är 276. Mani skulle dö en lÄngsam och plÄgsam död. Han slÀngdes i fÀngelset och svalt ihjÀl efter 26 dagar. DÀrefter körde bödlarna en glödande jÀrnstÄng i liket, flÄdde och styckade det. Sedan hÀngdes olika kroppsdelar i stadsporten i huvudstaden Gundeshapur (Beth Lapat). Manis lÀrjungar ropade "Mani Khayye" (Mani lever) och de kom dÀrför att kallas manikéer (Manicheans pÄ engelska).

Manis lÀra förbjöds i Persien och ledarna för hans samfund avrÀttades. Men manikeismen vann stor terrÀng i stora delar av orienten, t ex hos uiguriska hÀrskare som gjorde den till sin statsreligion. Till Kina kom manikeismen pÄ 600-talet och blev en viktig religion som varade Ànda till 1350-talet.  

Dessförinnan spreds manikeismen ocksÄ vÀsterut i det romerska imperiet till Syrien, Egypten, Palestina, Mindre Asien, Nordafrika och Spanien. DÀrför var bÄde kristna företrÀdare och romerska kejsare mycket oroliga för manikeismen. De sÄg manikéerna som kÀttare men ocksÄ som spioner eftersom de kom frÄn Persien - Romarrikets vÀrsta fiende. Manikeismen kom snart att bli ett skÀllsord för alla de som anklagades för kÀtteri mot kyrkan.

Eusebius av Caesarea, biskop i Palestina (ca 260-340) skrev om Mani: "Han presenterade sig sjÀlv som Jesus. Han fogade samman falska och ogudaktiga lÀrosatser och spydde ut dem igen som ett dödligt gift frÄn Persien och in i denna del av vÀrlden".

Den romerske kejsaren Diocletianus (244-311) sade om manikéerna: "VÄr fasa Àr att de med tiden ska lyckas infektera hela vÄrt imperium som giftet frÄn en mycket elak orm".

Kejsaren Teodosius undertecknade Är 382 ett dekret dÀr de manikeiska munkarna dömdes till döden. Bara 50 Är tidigare hade kejsar Konstantin blivit den förste romerske kejsare som antog kristendomen. Efter domen mot de manikeiska munkarna skÀrptes ocksÄ lagarna sÄ att man förbjöd alla hedniska ritualer, Àven inom hemmet. Nu skulle romarna respektera Gud och Jesus.

 

Manis lÀra

Om vi Ă„tergĂ„r till Manis lĂ€ra kan vi konstatera att han var gnostiker som sökte kunskapens ljus för att befria anden. Enligt manikeismen Ă€r mĂ€nniskans sjĂ€l en andlig gnista fĂ„ngen i kroppen, men denna kan alltsĂ„ befrias och avskiljas frĂ„n den materiella kroppen genom kunskap (gnosis pĂ„ grekiska). Mani trodde pĂ„ en dualistisk tillvaro med tvĂ„ krafter (kyane ÜŸÜÌˆÜąÜ) som Ă€r varandras motsatser; ljus och mörker, gott och ont. KĂ€rnan i Manis skapelseteori Ă€r att det inte Ă€r Gud fader, Abba d-rabbuta ܐܒܐ ܕÜȘܒܘܬܐ , som har skapat mĂ€nniskan. Det Ă€r Mörkrets makter som har slukat ljuspartiklar och dĂ€refter skapat Adam och Eva i ett Ă€ktenskap mellan tvĂ„ demoner. (Termerna Abba d-rabbuta och kyane anvĂ€ndes av den östassyriske författaren Theodore Bar Koni frĂ„n sent 700-tal i boken Scholion). SlutmĂ„let för mĂ€nniskan Ă€r att ljuset ska befrias genom ett strikt reglerat asketiskt liv, annars Ă„terföds det i evig fĂ„ngenskap.

Mani avvisade inte de stora religionerna. Han ansÄg att de var bristfÀlliga och ville dÀrför fullÀnda buddhismen, zoroastrismen och kristendomen, samt delar av den mosaiska tron. Mani hÀvdade att Gud hade skickat flera budbÀrare att sprida Hans ord; Buddha till Indien, Zarathustra till Persien och Jesus till Palestina. Men nu hade Gud utsett honom att samla religionernas alla goda budskap i en enda lÀra, som han sammanfattar i tio budord:

  1. Du ska bara leva med en partner
  2. Du ska avstÄ frÄn sexuella utsvÀvningar
  3. Du ska inte ljuga
  4. Du ska inte hyckla
  5. Du ska inte tillbe avgudar
  6. Du ska inte bedriva trolldom
  7. Du ska inte döda djur
  8. Du ska inte stjÀla
  9. Du ska inte tvivla pÄ Manis lÀra
  10. Du ska vÄrda de utvalda


I sina texter skrev Mani att gott och ont fanns i alla varelser: SjĂ€len var ren men kroppen var oren. Den rena sjĂ€len kunde bara segra om ljuset stĂ€rktes. För att stĂ€rka ljusets krafter skulle man undvika fysiskt arbete, inte skada vĂ€xter eller djur och begrĂ€nsa sexualdriften till ren fortplantning. ManikĂ©erna insĂ„g förstĂ„s att det lĂ„g en motsĂ€ttning i detta synsĂ€tt. Om de skulle överleva som religion krĂ€vdes det att den breda massan av anhĂ€ngare, som kallades Ă„hörare, tog pĂ„ sig det förbjudna arbetet, d v s att plöja, sĂ„, skörda, tillaga mat och framför allt att föda barn. Åhörarna begick förstĂ„s en synd men de utvalda, de högsta bland manikĂ©erna, skulle ta pĂ„ sig den synden.

De utvalda levde enligt de strĂ€nga asketiska reglerna. Dessutom fastade de, bad böner, lĂ€ste, skrev, sjöng och mĂ„lade. Efter solnedgĂ„ngen samlades de för att Ă€ta dagens enda mĂ„ltid. De Ă„t bara mat som ansĂ„gs innehĂ„lla sĂ€rskilda ljuspartiklar sĂ„ som gurka, squash, ljusa meloner och osyrat vetebröd. De fastade 100 dagar om Ă„ret, varav 30 dagar i ett strĂ€ck. Den muslimska fastemĂ„naden Ramadan, att fasta i 30 dagar och inte Ă€ta eller dricka före solnedgĂ„ngen, kan mycket vĂ€l vara ett manikeiskt arv. Även Ă„hörarna fastade, men bara söndag och mĂ„ndag (kristna fastar onsdag och fredag). Och de skulle be fyra gĂ„nger om dagen. Åhörarna kunde nĂ„ frĂ€lsning men det krĂ€vde flera reinkarnationer, d v s pĂ„nyttfödelser, dĂ„ ljuset i dem stĂ€rktes.

Manikeismen blev en intressant religion men till slut dog den ut och dess lĂ€ra glömdes bort. Ljusets apostel, ܐܝܙܓܕܐ ܕܱܘܗÜȘܐ, försökte driva ut de mörka krafterna ur den jordiska tillvaron men misslyckades. Ondskan hĂ€rjar alltjĂ€mt i vĂ€rlden, dĂ€r den svage slukas av den starke. Och de goda krafterna fortsĂ€tter sin kamp mot ondskan.

--

 

KĂ€llor:

Encyclopedia Iranica

http://www.gnosis.org/library/manis.htm

Illustrerad Vetenskap Historia, nr 2, 2012

Den dolda pÀrlan, vol II, s 72, 89-95

 

 

Augin Kurt Haninke
Journalist

 

lÀsarna kommenterar...

Persian 130508 - 03:07

@ Fehmi Barkarmo "Om han var av persiskt ursprung, som en del gör det gÀllande, borde han rimligen hÄlla sig till persiska sprÄket, sÀrskilt i en tid dÄ Babyloninen var under persiskt styre." - Perserna anvÀnde "arameiska sprÄket" som huvudsprÄket inom persiska imperiet. DÀrav till att alla dokument eller skrifter överhuvudtaget skrevs pÄ arameiska.

Innana 130127 - 15:57

Intressant

Aa 130127 - 13:21

Hundra Är innan hette den provinsen Assyria som dÄ var en del av det romerska riket. SjÀlvfallet vet man inte vad mani hade för identitet men jag tror judisk identitet. För vilket folk Àr benÀgen att uppnÄ förÀndringar jag tror ett folk som Àr i minoritet. Vi vet att majoriten av folket var assyrier och att de hade blivit kristna 200 Är innan. I och med hans nÀra anknytning till mandéerna sÄ Àr han jude med all sannolikhet

Mustafa 130126 - 13:25

Intressant artikel Augin. Om du har tid vore det intressant om du kunde forska lite pÄ andra assyrier som har pÄverkat hela vÄr kristna kyrka

Augin K Haninke 130125 - 12:19

forts svar frÄn författaren: Joseph var den som först tipsade mig om Àmnet med samma frÄga som han skriver hÀr uppe, alltsÄ om Manis teorier kan vara grunden för Nestors ideer pÄ 400-talet. Jag har inte stött pÄ nÄgon sÄdan koppling, men det tÄl att undersökas av teologer och historiker.

Augin K Haninke 130125 - 12:19

Svar till Fehmi Barkarmo och Joseph. Min spontana reaktion var ocksĂ„ att Mani skulle kunna vara assyrier. Han var född i den assyriska staden \"Mardinu vid Tigris\", som jag undrade om det var dagens Mardin, han skrev pĂ„ assyriska och hans frĂ€msta lĂ€rjungar hade assyriska namn (Adday och Ammo). Även faderns namn, Patti, förekommer hos oss som Patte (förkortning av Petrus). Men vid nĂ€rmare granskning kunde jag inte hitta belĂ€gg för det i de kĂ€llor jag genomsökte. Dessutom ligger dagens Mardin 30-40 km bort frĂ„n Tigris, vilket Ă€r för lĂ„ngt för en 12-Ă„ring att vandra ensam. Oavsett vad Mani hade för etnicitet, Ă€r det intressanta i sammanhanget hans lĂ€ra. Religiösa lĂ€ror Ă€r dessutom ofta universella dĂ€r etnicitet inte spelar sĂ„ stor roll.

Lennart Warring 130125 - 11:32

I manikeismen förenas idéer frÄn kristendom, zoroastrism och buddhism men den hade ocksÄ djupa rötter i den assyriska traditionen bÄde konkret och nÀr det gÀller andliga förestÀllningar. I manikeismens heliga böcker finns till exempel Gilgamesh, Humbaba och Utnapishtim omnÀmnda. En central idé inom manikeismen var att varje mÀnniska hade en andlig tvillingsjÀl som kunde fungera som andlig vÀgledare genom livet. Denna tvillingsjÀl beskrivs pÄ ett sÀtt som pÄminner mycket om Enkidus roll i Gilgamesheposet.

danho 130125 - 11:10

Högst intressant artikel jag. SjÀlv Àr gnostiker i min kristna och utifrÄn artikeln ser man att mani var d me sin rena kristna lÀra utan dogmiska inslag som enbart syftar till. MÀnskligt kontrollbehov i olika former kÀnnner igen d i vÄr kyrka mkt bra. Artikel ammo augin

Företaget 130125 - 09:42

Jag gillar det nionde budordet!

joseph 130125 - 08:03

Hej Avgin! Du kastar ljus över det religiosa förflutna i Mellan-östern,och du gÄr tillbaka till mitten av tvÄ hundra talet,jag tror Mani-khaismen Àr föregÄngare till nestorios religiosa tolkningar,Enligt din fösknings beskrivning Uigurier var stor anhÀngare av nestorismen ochsÄ,Uigurier Àr an fÀder till nuvarande turkar och genom religosa kontakter vandrade visa stammar till mellan östern.

Afram 130125 - 07:58

Det Àr möjligt att du har rÀtt Way, har funderat pÄ det lÀnge...jag tror att Gud kan man nog nÄ pÄ flera sÀtt, men för den som inte orkar leta efter den vÀgen erbjöd Gud ett sÀtt, nÀr Han levde som mÀnniska pÄ jorden. Det hÀr med att "inte ha Gudar jÀmte Mig", behöver inte betyda en annan religion utan i mÄnga fall kan det vara annan typ av avgudan som pengar. Det Àr dÄ man kan komma pÄ villovÀgar.

Fehmi Barkarmo 130124 - 22:16

Det Àr intressant att fÄ veta att Ànnu en religion som var nÀra pÄ att spridas till hela vÀrlden föddes i det forna Assyrien. Undrar om inte Mani var av assyriskt börd, inte minst med tanke pÄ att de grundlÀggande begreppen i hans lÀra bestÄr av assyriska ord. Om han var av persiskt ursprung, som en del gör det gÀllande, borde han rimligen hÄlla sig till persiska sprÄket, sÀrskilt i en tid dÄ Babyloninen var under persiskt styre.

Jan 130124 - 15:19

Intressant lÀsning!

Afram 130124 - 14:43

Begreppet manikeerna och dess koppling till Mani khaye (sjÀl, leva pÄ östassyriska) Àr sÀrskilt intressant.

Way 130124 - 14:34

NÀr man lever ett sunt liv behöver man inte följa nÄgon religion, ta allting med mÄtta en mÀnniska som inte kan fÄ ro i kroppen kan ingen religion fÄ ro pÄ.