Publicerad: 2013-03-27

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Dr Önver Cetrez under seminariet. Foto: Linda Asmar.

"NĂ€r trauma blir en kollektiv identitet"

EUROPA

Folkmordet Seyfo påverkar dagens assyrier mer än vad många är medvetna om. Det menar Önver Cetrez, lektor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

- Traumat går i arv i flera generationer, sa han under ett integrationsseminarium i Augsburg.  

Önver Cetrez var först ut som förelĂ€sare vid det EU-finansierade integrationsseminariet i södra Tyskland. Seminariets tema var assyriernas integration i Europa och undertiteln pĂ„ Cetrez förelĂ€sning var: NĂ€r trauma blir en kollektiv identitet.

- Det Ă€r ingen tvekan om att symptomen frĂ„n ett folkmord gĂ„r i arv frĂ„n generation till generation. Forskning bland judar, samt i liten utrĂ€ckning hos armenier, har visat detta. Oftast gĂ„r traumat omedvetet i arv, sa Önver Cetrez.

Han sa att han inte kÀnner till om det finns motsvarande forskning bland assyrier men tillade att studierna kan appliceras pÄ alla grupper som utsatts för folkmord.

Önver Cetrez, som talade pĂ„ Augsburgs Stadsbibliotek inför ett 50-tal assyrier frĂ„n Tyskland, Belgien och Sverige, sa att Seyfo har pĂ„verkat olika generationer pĂ„ olika sĂ€tt. Första generationen, barnen till förĂ€ldrar som var med under folkmordet, har pĂ„verkats mest.

- MÄnga blir rÀdda för omgivningen. De blir tysta och berÀttar vÀldigt lite eller ingenting alls om traumat och sina kÀnslor - de vill skydda sina barn. MÄnga förÀldrar blir dÀrför överbeskyddande. Men genom att inte prata om eller namnge det sÄ förs det vidare, sa han och fortsatte:

- Hos andra och tredje generationen Àr kÀnnetecken som depression och rÀdsla vanliga. Men de kan ofta inte sÀtta fingret pÄ varför. De kÀnner sig utanför samhÀllet och kÀnner ilska gentemot omgivningen som inte erkÀnner det deras slÀktingar har upplevt. Ett mycket aktuellt exempel pÄ förnekare Àr ju Turkiet.

Konsekvenserna av det medburna traumat kan enligt religionspsykologi-lektorn yttra sig pÄ olika sÀtt. 

- Det kan framkalla utvÀndig och invÀndig ilska. UtvÀndigt kan ilskan riktas mot andra grupper, till exempel muslimer, turkar eller kurder. InvÀndigt kan ilskan riktas mot den egna gruppen sÄsom mot Midyat-bor eller syrianer, sa han. 

- Barnen vill hÀmnas mot stereotyper fastÀn dessa personligen inte ligger bakom nÄgot av det intrÀffade. Och de kÀnner inget förtroende gentemot dessa grupper som blir till syndabockar.

- Alla grupper behöver syndabockar, inom religionen finns djĂ€vulen. Vi behöver motparter, kristen och muslim, ren och smutsig, civiliserad och ociviliserad. Och vi vill kĂ€nna oss maximalt  olika "de andra" trots att vi ibland Ă€r vĂ€ldigt lika, fortsatte Önver Cetrez samtidigt som mĂ„nga Ă„hörare nickade instĂ€mmande.

- Syndabockar ger oss samhörighetskÀnsla inom gruppen och gör att vi slipper fokusera pÄ vÄra egna problem.

Cetrez presenterade en rad prototyper som assyrierna iklÀr sig.

- Offerrollen  Àr en sÄdan. Varför ser vi oss alltid som offer? Historien upprepar sig nu med konfiskeringsförsöken av Mor Gabriel-klostret.

- Unika. Trots - eller kanske pÄgrund av - vÄra svÄrigheter sÄ har vi ett starkt behov av att bevisa hur unika vi Àr. Vi behöver den balansen.

Avslutningsvis sÄ Äterkopplade Cetrez samman sin förelÀsning till seminariets tema om assyriernas integration i Europa.

- MÄnga Àr rÀdda för assimilation, att vi inte ska föra vidare vÄr kultur till nÀstkommande generationer om vi tar till oss för mycket i vÄra nya hemlÀnder, sa han och fortsatte:

- Men jag hÄller inte med. Det Àr disfunktionellt att lÀgga för mycket fokus pÄ gamla traditioner och inte vilja slÀppa in andra och nya beteenden. Vi mÄste acceptera mÄngfald och olikheter. Assimilation Àr inte samma sak som att glömma sina rötter utan det Àr att göra det nya till en del av sig sjÀlv. Dagens assyriska ungdomar som har fötts i diasporan fÄr skapa egna lösningar och balansera detta, de Àr först och ingen kan egentligen vÀgleda dem. 

Andra förelĂ€sare vid integrationsseminariet var psykologiprofessorn Yusuf GĂŒney frĂ„n Wien, etnologen Christinane Lembert frĂ„n Augsburg samt sociologen Kenan Araz frĂ„n Köln.

 

Fakta: Integrationsseminariet i Augsburg Àr en del av ett större EU-finansierat projekt, ett sÄ kallat EPIA-projekt för livslÄngt lÀrande. Seminariet Àr uppdelat pÄ flera tillfÀllen och hÄlls i Sverige, Tyskland och Belgien. 

Första delen Àgde rum i Göteborg i december i fjol och en av talarna var före detta utbildningsministern Ibrahim Baylan. Del tvÄ hölls i Augsburg. Till sommaren Àr det Äter dags för Göteborg att ta emot seminariedeltagarna och dÄ Àr temat den assyriska kvinnans utmaningar i Europa.

  

Linda Asmar

 

lÀsarna kommenterar...

Aa 130330 - 16:11

vilja sÀga att det viktigaste Àr att komma sÄ nÀra assyriens moderna kÀrna. Att acceptera vÄrt identite historia vÀrderingar kultur traditioner vi mÄste ha en fast tro vi mÄste kliva ur kaos och trÀda fram i fast form detta blir vÄr plattform . Med en gedigen plattform kan vi skÄda framtiden organisering union, parlament ( krÀva rÀttigheter ) arbeta för gemensam sak

Something else 130330 - 11:54

'` MÄnga Àr rÀdda för assimilation '` pÄ vilket sÀtt skule assimilationen gynna oss som assyrier. Det Àr inte sÄ hÀr att vi har eget land! Assimilationen Àr bra för det landet man befinnÀr sig i; man kan ta t ex nÀr vi assyrier tog smÄ delar av folk assimilerade med oss pÄ sÄ sÀtt undvek man inavel och fick fler variation detta var inte negativt för minoriteter i första hand levde dessa som slavar under andra hÀrskare sen fick de en möjlighet att bli fria och ta del av den hÀr stora kakan.. DÀrför ingen ville gÄ till det förfallnaförgÄngna utan- man fick ett mening med det nya. Jag tror att om man blir för svenskt sÄ kommer man flora sin kÀrna. VÀrdighet identitet byggstenar

Sofia 130329 - 16:26

Intressant artikel och inlÀgg. Jag hoppas Àven att det assyriska nyÄrsfirandet skulle ersÀttas av att vi gick ut pÄ gator och demonstrerade över ett erkÀnnande av Seyfo och andra viktiga och aktuella hÀndelser som behöver lyftas fram.

abzu 130328 - 22:25

Det största misstaget Àr kristendomens tolkning man lÀgger mycket vikt vid nonsens. De religiösa ledarna har inte varit objektiva nÀr de fÄtt uppdraget att rabbla upp bibelverser. Kristendomen Àr en komplex frÄga som inte ska beblanda med nationalitet. Kyrkan kan inte vara vÄr företrÀdare. Det finns andra lösningar! Just nu: organisering i europa. Man startar föreningar, och nÀrmar sig varandra. Sedan Àr det normalt att ha aff, assyriatv och en tidning som hujÄdÄ mÄste vi ha det hade vi för hundra Är sen. Egentligen sÄ Àr det oerhört viktigt att ha en satellit kanal som Àr seriös och nÄr till Alla Assyrier vÀrlden över. Vi mÄste ha en assyrisk riksförbund i alla lÀnder dÀr, vi finns. MÄlet Àr att bilda en exilregering.

AWR 130328 - 10:28

Ishtar har rÀtt gÀllande kvinnan. Vidare tror jag att en av de viktigaste, om inte den absolut viktigaste faktorn för oss framöver Àr mycket mer kunskap och respekt till vÄr forna Assyriska religion. Det Àr ju den som Àr grunden för vÄr identitet, nÄgot som kyrkan har fÄtt oss att vÀnda ryggen till. NÀr den Assyriska nationen accepterade kristendomen sÄ accepterades en annan identitet ocksÄ, visst Àr kristendomen vÀldigt lik vÄr ursprungsreligion, mycket av kristendomen Àr hÀmtat frÄn "Ashurismen" men fortfarande sÄ gick vi bort frÄn vÄr grund. Kanske Àr det ocksÄ det som blir en rÀddning för oss, nÀmligen att sakta gÄ tillbaka till vÄr grund. Jag personligen har nÀstan slutat kalla mig sjÀlv kristen, jag Àr Assyrier, det Àr min religion och mitt ursprung, det kan ingen ockupera eller ta ifrÄn mig om jag inte vÀljer att acceptera en annan identitet!

.. 130328 - 09:45

Mycket av det du sÀger Àr sant - men jag hÄller inte med allt. Sen vill jag sÀga att du Àr en av de intelligentaste assyrierna i sverige.

Ishtar 130328 - 09:23

Till nummer 27// Jag hade en annan bild av kurderna, som till viss del var fel , tack för din upplysning. Jag hoppas verkligen att vi börjar bli mer och mer medvetna om vÄrt kulturella arv och etnicitet och bevarar vÄrt sprÄk. Samtidigt fÄr vi inte glömma den assyriska moderns/kvinnans stora roll i en nations utveckling. Hon har en stor inverkan i sitt upptrÀdande och handlande gentemot sin familj, sin nation.

Bethnahrin 130328 - 08:33

Det hÀr Àmnet Àr vÀldigt intressant för oss som nation. För vi har tidigare inte reflekterat över dessa handlingar och dess konsekvenser. Samtidigt funderar jag över hur stor roll religionen har haft i vÄrt dagliga liv och hur vi blir pÄverkade och vilka konsekvenser/följder detta har haft över vÄra liv. Vi har verkligen följt kristendomens budskap ordagrant och glömt vÄrt kulturella arv. Det vore mycket intressant att fÄ reda pÄ vad som Àr viktigast för oss som assyrisk nation att fortsÀtta att satsa pÄ framöver.

Nummer 27 130328 - 08:14

Till Ishtar, det du sÀger lÄter ju inte rÀtt. Samtliga folkgrupper frÄn vÄra hemtrakter har genom tiden lÀrt sig frÄn varann och dÀrför finns det likheter mellan mÄnga av dessa. Till exempel har perserna fÄtt sitt nyÄrsfirande frÄn invasionen av Babylon. kurder har inspirerats av samtliga folkgrupper i omrÄdet genom att ta andras traditioner och göra om dem till sina egna. Vidare gÀllande alkoholen sÄ förstÄr jag inte riktigt vad du menar. Om du varit pÄ en fest med kurder sÄ vet du att dem super ordentligt innan festen, tom i bilen mÄnga gÄnger, för att det inte "ser bra" ut att dricka alkohol framför andra, det hÀr fenomenet har jag sjÀlv sett flera gÄnger.. Slutligen vill jag sÀga att kyrkan har haft en enorm pÄverkan pÄ det Assyriska folket, den har fÄtt vÄrt folk att glömma mycket om sitt ursprung men samtidigt hjÀlpt till att bevara sprÄket, sÄ det Àr en komplex relation... Vi behöver mer kunskap om vÄrt Assyriska arv helt enkelt

Sargon 130327 - 21:05

Intressant artikel och bra skriven.

Ishtar 130327 - 20:39

Jag har reflekterat över nÄgra detaljer nÀr det gÀller vÄrt folk. Ett folk som mest liknar vÄrt folk Àr Kurderna. Om man kollar pÄ deras klÀdsel, tradition och bröllop mÀrker man att kurdiska folket behÄller sina traditioner mycket bÀttre Àn oss assyrier. Ta ex. kvinnors/tjejers klÀdsel det jag har sett Àr verkligen respektfullt och traditionsenligt och fint. De flesta har lÄnga och övertÀckta klÀder. De hÄller i sina traditioner och respekterar varandra. Vi assyrier förÀndras sÄ snabbt, vÄrt folk glömmer snabbt den egna kulturen och tar till det som inte alltid passar oss som folkgrupp. Ta Àven alkoholen det Àr inte heller nÄgot bra. DÄ Àr min frÄga varför vi förÀndras sÄ snabbt och glömmer det som Àr viktigt för oss som nation?

. 130327 - 20:09

Om jag ska vara Àrlig och skriva. Det Àr skillnad mellan judar och assyrier pga judarna har levt i europa i 1 000 Är. Man kan inte dra generella slutsatser. Sedan det Àr riktigt att judarna generation efter generation blir ett offer, för detta fasansfulla arv. Assyrier fÄr lida i varv.

Ninveh 130327 - 15:51

Jag instĂ€mmer med det Önver sĂ€ger. Man kan kĂ€nna igen symtomen och sjĂ€lvklart har mĂ„nga varit rĂ€dda för det nya och okĂ€nda i samhĂ€llet, samtidigt vill vi behĂ„lla vĂ„ra egna traditioner med tanke pĂ„ att vi inte kan Ă„terhĂ€mta det som Ă€r förlorat eller glömt. Även detta med Seyfo, sjĂ€lvklart upplever man dessa hemska kĂ€nslor och att idag dĂ„ vĂ„rt folk i bĂ„de Irak och Syrien upplever dessa hemska inbördeskrig och Turkiet som inte erkĂ€nner sina utrotnings/förtryckande-handlingar. Det Ă€r inte lĂ€tt för vĂ„rt folk nĂ„gonstans idag och vi lever med en stĂ€ndig Trauma om vad som skall hĂ€nda imorgon och framtiden. Tack och Lycka till med er fortsatta arbete.

Ashur - stolt assyrier 130327 - 14:00

Det Ă€r bara hypoteser som Önver presenterar. Jag har min sanning och det Ă€r att vi assyrier Ă€r unika, oavsett vad han försöker pĂ„visa. Puss och kram

joseph 130327 - 13:25

Med all respekt för vederborande förelÀsaren,men jag hÄller inte riktigt med det som sÀgs,för det första Religionpsykologi Àr inte Vetenskap det Àr bara tro. Kitlan mathlo bulishono du suryoyo kimminale havha,innakka dha dhoyich beyn da sasamye kinofik samyo u ahna havha chari eban,ha komir mede u hreno komir amin.

Assyria 130327 - 09:30

Jag kÀnner mig helt förvirrad liksom mÄnga av oss gör. FÄr lÀsa den ett par gÄnger, tills jag fattar den dÀrefter kan jag sjÀlv skriva vad jag tycker och tÀnker för tillfÀllet intressant med kunskap