Publicerad: 2013-06-24

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

EU-projekt om assyrisk integration

FÖRENING Med rubriken "Assyriska kvinnors integration och empowerment i Europa, problem och utmaningar", genomfördes en workshop som avsåg att svara på frågan hur integrerade assyriska kvinnor är i Europa. Workshopen lockade uppemot 80 deltagare från Sverige, Tyskland, Holland och Belgien för en heldag den åttonde juni. 

 Anledningen till att workshopen förlades pÄ kurs/lÀgergÄrden Bockaberg var flera: 

  • Att diskutera kvinnofrĂ„gorna i lugn och ro utan att störas av en del personer som tenderar att störa ordningen; 
  • Att underlĂ€tta för de medverkande att helt koncentrera sig pĂ„ programmet, inte minst pĂ„ de frĂ„gor projektledningen hade satt upp utifrĂ„n mĂ„let med workshopen. 
  • Att ha en trevlig inbjudande miljö för framför allt nyckelpersonerna (d v s de inbjudna förelĂ€sarna och Ă„hörare som verkligen var intresserade av Ă€mnet). 
  • Att skapa plattform för ett fortsatt samarbete mellan assyrier frĂ„n olika EU-lĂ€nder. 

EPIA projektets huvudman Soner Onder inledde med att berÀtta kort om vad projektet Àmnar uppnÄ under sin tvÄr Ärs period (hösten 2012-vÄren 2014). DÀrefter övergick han till att berÀtta om syftet med dagens workshop som Àr att sÀtta assyriska kvinnors situation, utveckling och integration under loop. Soner pÄpekade att projektets förhoppning med dagens workshop Àr att dels fÄ en nyanserad bild av den assyriska kvinnans integration i respektive EU-land och dels fÄ svar pÄ tvÄ huvudfrÄgor, vilka ocksÄ diskuteras mer djupgÄende under tema 1 och 2:  

  • Hur assyriska kvinnors situation ser ut i familjen, i det assyriska kollektivet och i samhĂ€llet i övrigt samt 
  • hur assyriska kvinnor organiserar sitt liv (avseende sekulĂ€r och religiös organisation).

DÀrefter fick Maryam Garis Guttman ordet som ur historiskt perspektiv tog upp de processer den assyriska kvinnan genomgÄtt sedan gruppens ankomst till Sverige. Hur kvinnorna sedan 1967 fram till idag i mötet med det svenska samhÀllet men ocksÄ i interaktionen med andra kvinnor i och utanför sin grupp förÀndrats och pÄverkats av processer i den nya kontexten. UtifrÄn de egna behoven och önskemÄlen har de tolkat och omtolkat sin relation till andra i och utanför den egna gruppen, sin situation sin personliga identitet. En process som har fört majoriteten av kvinnorna frÄn att uppfatta sig som "mannens egendom" eller som underlÀgsen mannen till att vara sjÀlvstÀndiga individer med integritet. Trots att assyriska kvinnor i allmÀnhet ser sig sjÀlva jÀmstÀllda med mannen har de dessvÀrre inte lyckats med detta i offentliga arenor inom den egna gruppen dÄ de fortfarande förvÀntas hÄlla sig i bakgrunden och inta en underordnad roll. Samtidigt som kvinnor rent generellt har betydligt större frihet och integritet har de inte kunnat uppnÄ den position vissa Ànkor kunde uppnÄ i Tur Abdin av att vara slÀktgruppens ledare och inta en mansroll. Vad beror det pÄ? 

Assyriska ungdomsförbundets ordförande Peter Butros tog över ordet och gav en mycket intressant och tankevÀckande hypotes av den assyriska kvinnans situation och underlÀgsenhet. Han tog upp nÄgra citat frÄn Bibeln i vilka kvinnan fruktas för bÄde sin listighet och dominans. Uppfattningar som han menar Àr kopplade till mÀktiga kvinnor som gudinnan Ishtar. SÄdana kvinnor ansÄgs av vissa mÀn vara farliga mot mÀnnens makt och inflytande och de mÄste dÀrför bekÀmpas. Dessa krafter fick nÀring under kristendomen vars ledargestalter var mÀn. Botrus citerade en rad förbud och uppfattningar som genom de bibliska berÀttelserna fick starkt fÀste inom kristendomen och som prÀster genom sin predikan för till vÄr vardag. PÄ detta sÀtt formas en statisk bild av en hotfull kvinna som förmedlas via kyrkoledarna och som fortfarande spelar viktig roll i hur kvinnan bör uppfattas och hur hon bör uppfatta sig sjÀlv. Peter menar att det handlar om djupt rotade strukturer i den assyriska "kulturen" som mÄste bekÀmpas och brytas ned eftersom de inte passar in i den tid och den vÀrld vi lever i, och inte heller i den tid och vÀrld den assyriska kvinnan levde i innan kristendomen. Assyriska ungdomsförbundet som redan utsett tvÄ framstÄende kvinnliga journalister till "Ärets assyrier" har döpt Är 2013 till "Assyriska kvinnans Är" och kommer sÄledes fortsÀtta att uppmÀrksamma den assyriska kvinnan och verka för en förÀndrad attityd i synen pÄ kvinnan som underlÀgsen och foglig. I ett samhÀlle som inbjuder till jÀmlikhet mellan könen mÄste den assyriska kvinnan Ätererövra det hon en gÄng i tiden förlorade, avslutar Peter Botrus. 

Med underrubriken: Olika vÀger till integration var det dags för vÄra inbjudna förelÀsare att ta plats. Liksom tidigare förelÀsare fick Àven dessa ett antal frÄgor som utgÄngspunkt och stöd för sitt framförande. Dessa frÄgestÀllningar följer som en röd trÄd igenom EPIA projektets aktiviteter och syftar till att underlÀtta vÄr utvÀrdering och vÄra slutsatser. FörelÀsarna var helt fantastiska med att bÄde bjuda pÄ sig sjÀlva och berÀtta öppenhjÀrtigt hur de tog sig fram, vilka med- och motgÄngar de mött, vem/vilka de fick stöd av samt vem/vilka som var deras förebilder. NÄgot överraskande lyfte samtliga en nÀrstÄende, ofta sin mors positiva engagemang i form av uppbackning och stöd som viktiga aspekter för de val de gjort i livet. Deras mödrar (ibland Àven fÀder eller Àldre syskon och slÀktingar) sa ofta: "Ni har möjlighet att lÀsa vidare och bli nÄgot, det hade inte vi. Försumma inte denna möjlighet annars kommer ni att Ängra er livet ut".  Samtidigt var dessa familjemedlemmar rÀdda för vad andra assyrier kommer sÀga om deras barn. SÀttet pÄ vilket den sociala kontrollen varit förhÀrskande i förÀldrars tillvaro och lett till att de sÀnt dubbla signaler till framförallt sina döttrar eller hindrat dem frÄn att göra saker som anses strida mot normer inom gruppen har belysts av sociologen Fuat Deniz (2001, 1999). 

Nedan ges en kort presentation av samtliga talare:

  • Janet Abraham, ursprungligen frĂ„n Midyat i Tur Abdin migrerade 1967 som barn till Tyskland tillsammans med sina förĂ€ldrar och Ă€ldre bror. Hennes förĂ€ldrar sökte liksom mĂ„nga andra unga assyrier lyckan som gĂ€starbetare i Tyskland.

Janet gick i den tyska skolan och efter sin grundutbildning utbildade hon sig till laboratorieassistent, ett arbete som hon definierar som ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„. Det hon dĂ€remot brinner eller intresserar sig för Ă€r sitt ideella och politiska arbete som successivt kommit koncentreras till den assyriska gruppen i hemtrakterna, i synnerhet Tur Abdin som Ă€r hennes "ursprungsland". I början samarbetade hon med andra hjĂ€lporganisationer i syfte att uppmĂ€rksamma assyriers öde och situation i hemtrakterna.  Hennes organisation "Solidarity Group of Tur Abdin" har bland annat arbetat för frigivningen assyrier som varit oskyldigt dömda för bland annat "landsförrĂ€deri" genom att samla in tusentalsnamnunderskrifter. Organisation, har sponsrat kyrkor med bĂ„de politisk stöd, materiella saker och pengar. Är samtidig sedan i Ă„r styrelsemedlem i "European Christian Relief Organisation for Syria".

  • Nahrin Malki , nyutexaminerad konstnĂ€r sedan ett Ă„r tillbaka och redan kĂ€nd i lĂ€nder som Polen och Holland för sin kraftfulla konst som bĂ„de berör och engagerar, kanske mest för att hon skildrar seyfo, svĂ€rdets Ă„r (1915) och dess inverkan pĂ„ assyrier fram till idag. 

Nahrin som ursprungligen kommer frÄn Syrien (Kamishli) bodde i Sverige i nÄgra Är innan hon gifte sig med en assyrier och frÄn Holland och flyttade dit. Nahrin vÀxte upp i ADO:s anda i vilket utbildning vÀrderades mycket högt och hon kom i tidig Älder att intressera sig för konst och se det som ett sÀtt att upplysa andra om assyriernas. Ett öde som hon liksom hennes barn vuxit upp med. 

Joyce Chamoun, född och uppvuxen i Holland har ett, bland assyrier, ovanligt yrke. Hon Àr nÀmligen skÄdespelare och har bland annat spelat i en HollÀndsk TV-serie, i lÄngfilmer och i teater. Just nu Àr hon pÄ vÀg till Nya Zeeland för att medverka i en film dÀr.  

Att en assyrisk kvinna bestÀmmer sig för en sÄdan karriÀr sÄgs givetvis inte med blida ögon. I början av sin karriÀr mötte hon motstÄnd bÄde frÄn slÀktingar och andra assyrier i hennes omgivning men hon gav inte upp. Hon tillÀgger att Àven om det ibland var jobbigt att höra folks negativa kommentarer ser hon idag t o m positivt pÄ det eftersom kritiken stÀrkte hennes vilja att nÄ mÄlet. Idag har mÄnga i hennes omgivning accepterat den vÀg hon tagit och det Àr hon glad över för det stÀrkte hennes identitet och stolthet över att vara assyrier. 

Rakel Chukri Àr kulturchef tillika ledarskribent pÄ Sydsvenskan. Hon har skrivit mÄnga artiklar om bland att integration och kulturmöten, dÀr hon utifrÄn olika teman ibland Àven skildrat assyriers liv i Sverige. 

Rakel skrev t ex en artikel om det paradoxala hos Ă€ldre assyriska kvinnor. Å ena sidan sa de att kĂ€rlek inte var sĂ„ viktigt nĂ€r man gifte sig pĂ„ deras tid samt att de sjĂ€lva knappt vet vad det Ă€r men att de trots det Ă€ndĂ„ har haft ett bra Ă€ktenskap. Å andra sidan kunde de sitta fastklistrade dag efter dag och titta pĂ„ filmer som Dallas och Glamour i vilka olika kĂ€rleksintriger skildras. Film som dessutom trĂ€der över alla de moralgrĂ€nser de vuxit upp med. Rakel beskriver sig som feminist och kĂ€mpar pĂ„ sitt sĂ€tt för kvinnors fri- och rĂ€ttigheter, inte minst assyriska kvinnors.  Rakel kom som liten frĂ„n Midyat i Tur Abdin till Sverige. 

Shennay Gergeo Shamoun migrerade liksom Rakel som liten frÄn Habsis i Tur Abdin till Sverige och kom till Sverige som barn. Hon tog sin doktorsexamen i psykologi 2004 men har arbetat bÄde under och efter sin utbildning inom statliga organ. För nÀrvarande arbetar hon pÄ Statens haverikommission/swedish accident investigation board, dÀr hon bÄde undervisar och forskar. 

Sonya Aho Àr liksom de tvÄ förra frÄn Sverige och kom hit som barn. Hon Àr utbildad journalist och har arbetat i olika medier innan hon gick över till att arbeta pÄ DO (diskrimineringsombudsmannen). Vid sidan om sitt arbete frilansar hon pÄ Assyria TV.

Efter lunchpausen var det dags för vÄra öppna diskussioner, delade i tvÄ teman. 

Tema 1: Assyriska kvinnors situation i familjen, i det assyriska kollektivet och i samhÀllet i övrigt, introducerades av Sonya Aho och Janet Abraham. UtgÄngspunkten var pÄ problem och utmaningar för jÀmstÀlldhet. Det var högt i tak och mÄnga kvinnor delade av sina egna erfarenheter men en kvinnas berÀttelse fastande i mina tankar och med den vill jag summera hela sessionen. Kvinnan började utbilda sig först nÀr hon nÀrmade sig fyrtio och hade tre smÄbarn. NÄgot som bÄde hennes mor och man tyckte att hon skulle ha gjort innan hon skaffade barn. Hon sa, "Visst jag hÄller med dem om det. Just nu Àr det tufft för bÄde mig och min man men jag kan inte hjÀlpa att det Àr först nu som jag inser utbildningens betydelse". NÀrvarande kvinnor och mÀn uttryckte beundran över att hon tog det beslutet trots motstÄnd. De sa till henne att hon inte ska Ängra sig Àven om hon inte fÄr arbete inom yrket dÀrför att hon har blivit en bra förebild för sina barn. Kvinnan berÀttade senare för undertecknat att hon verkligen uppskattade de andra stöd och att hon fick enorm energikick som kommer hjÀlpa henne att uppnÄ sitt mÄl. Kvinnan berÀttade vidare att hennes man Àr mycket mer med barnen, nÄgot som hon tycker Àr bra dÄ de Àven behöver sin far lika mycket. Avslutningsvis sÀger hon att maken stöttar henne och gör allt vad han kan Àven om han ibland Àr kritisk och tycker att hon Àr för gammal för att utbilda sig. Just den hÀr paradoxen av att Ä ena sidan fÄ stöd och Ä andra sidan kritiseras eller kÀnna motstÄnd för att man valt en vÀg sent i livet Àr inte obekant för mÄnga av de andra kvinnorna heller. "MotstÄndet har triggat mig, det har fÄtt mig att kÀmpa Ànnu hÄrdare, nÄgot som jag idag uppskattar", upprepar skÄdespelerskan Joyce.

Tema 2: Assyriska kvinnor och deras organisatoriska liv (sekulĂ€r och religiös organisation), introducerades av Shennay Gergeo och Soner Önder. HĂ€r var fokus pĂ„ strukturell diskriminering av kvinnor. Den strukturella diskriminering av assyriska Ă€r mest pĂ„taglig i offentliga sammanhang som t ex kyrkan, föreningen och i hemmen dĂ€r kvinnor förvĂ€ntas ha underordnad roll, anstĂ€ndig klĂ€dsel och servera gĂ€sterna. TvĂ„ andra kvinnor frĂ„n Holland höll delvis med men menade att kvinnorna inte ska se sig som ett offer utan mĂ„ste anstrĂ€nga sig för att ta sig ur detta underlĂ€ge genom att t ex gĂ„ med i kyrkans styrelse, nĂ„got som de sjĂ€lva gjort. Att kvinnor vĂ€ljs in i kyrkostyrelse Ă€r relativt ovanligt men inget nytt heller. Det som skiljer dessa tvĂ„ kvinnor frĂ„n andra kvinnor i kyrkostyrelser Ă€r att de har fĂ„tt poster som anses vara attraktiva inom gruppen, dĂ„ den ena Ă€r kassör och den andra viceordförande, kanske tack vore sin bakgrund som jurist respektive lĂ€rare i engelska. De har inte tilldelats poster som förknippas med "kvinnogöra" (att ansvara för verksamhet riktad mot barn och Ă€ldre).

Det vi i slutet av workshopen kom fram till Ă€r att assyriska kvinnor har kommit lĂ„ngt i sin integration och att flertalet Ă€r nöjda med denna utveckling. Även om man har kommit lĂ„ngt i jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor finns det strukturer i bĂ„de hemmet och pĂ„ offentliga arenor inom gruppen som försvĂ„rar eller hindrar kvinnor frĂ„n att engagera sig i frĂ„gor som berör skeenden inom gruppen pĂ„ samma sĂ€tt som mĂ€nnen. PĂ„ frĂ„gan hur man kan arbeta med att förĂ€ndra synen pĂ„ kvinnan och vikten av hennes engagemang i frĂ„gor som berör gruppens utveckling menade mĂ„nga att man mĂ„ste ha en lĂ„ngsiktig plan och en förstĂ„else för varför den assyriska kvinnan inte kommit lĂ€ngre Ă€n vad hon borde ha gjort. De menar att en del av förklaringen finns i det svenska samhĂ€llet dĂ„ svenska kvinnor diskrimineras pĂ„ t ex arbetsmarknaden. Kvinnor fĂ„r lĂ€gre lön Ă€n mĂ€n och de har svĂ„rare Ă€n mĂ€n att fĂ„ ett heltidsjobb. Assyriska kvinnor mĂ„ste dĂ€rför dels gĂ„ samman och hitta eget sĂ€tt att motverka de traditioner som sĂ€tter hinder för deras utveckling, dels mĂ„ste de samarbeta med andra kvinnor i Sverige, sĂ„ vĂ€l svenskar som andra "invandrarkvinnor" för att förĂ€ndra den diskriminering de utsĂ€tts för i svensk kontext.   

I slutet av workshopen fick projektets arrangörer mycket positiv feedback frĂ„n de deltagande som inte bara var nöjda med bĂ„de placeringen och innehĂ„llet i workshopen utan de var Ă€ven nöjda med förelĂ€sarna och diskussionsfrĂ„gorna som de menar var heltĂ€ckande. MĂ„nga sa ocksĂ„ att de ser framemot fler sĂ„dana aktiviteter som verkligen stimulerar och vĂ€cker tankar. PĂ„ frĂ„gan vad de kommer att ta med sig frĂ„n workshopen sa ett flertal att det var glĂ€djande, stĂ€rkande och inspirerande att se sĂ„ mĂ„nga vĂ€lutbildade assyriska kvinnor i Sverige och i andra EU-lĂ€nder. Andra sa att de har sett och hört kvinnor med kĂ€mparanda och med ett stort sjĂ€lvförtroende som kommer att bli bra förebilder för yngre kvinnor. NĂ„got som samtliga saknaden i workshopen var ungdomar, i synnerhet yngre kvinnor. Även om projektets mĂ„lgrupp Ă€r vuxna och inte ungdomar har vi för gĂ€ves försökt fĂ„ med ungdomar. MĂ„nga ungdomar Ă€r idag upptagna med andra saker och de har inte heller vuxit upp med föreningsanda och de delar inte heller samma intresse för de frĂ„gor vuxna tar upp. Helt klart Ă€r att ungdomarna har betydligt större frihet och andra referensramar Ă€n första generationens ungdomar. De har t ex fler kompisar frĂ„n andra grupper Ă€n sina föregĂ„ngare och flickor kan göra saker som 1:a generationens flickor bara kunde drömma om, som t ex att Ă„ka pĂ„ charterresor. 

KvÀllen avslutades med middag och samkvÀm dÀr mÄnga inte bara uttryckte behovet av att trÀffas igen i nÄgon form. För att detta ska förverkligas har en kontaktlista upprÀttats. Festligheterna varade till sent pÄ kvÀllen och varvades med dans, roliga historier och kyrkliga hymner. PÄ söndag efter avfÀrd frÄn lÀgergÄrden blev det rundvandring i Göteborgs centrum med en del av vÄra samarbetspartner. Vi frÄn projektets sida vill passa pÄ och tacka alla vÄra förelÀsare men ocksÄ Ähörare. Det var ert stora engagemang, entusiasm och helhjÀrtade insats som helt klart lyfte upp workshopen.  Vi tackar ocksÄ Gabi Afram frÄn Assyria TV som bÄde filmade och tog bilderna ovan. 


Maryam Garis Guttman

Projektledare för EPIA projektet i Sverige


  • Deltagare under workshopen Deltagare under workshopen
  • Janet Abraham, en av förelĂ€sarna. Janet Abraham, en av förelĂ€sarna.
  • Rakel Chukri Rakel Chukri
  • Nahrin Malke Nahrin Malke
  • Joyce Chamoun Joyce Chamoun
  • Sonya Aho, en av förelĂ€sarna. Sonya Aho, en av förelĂ€sarna.
  • Deltagarna under en av pauserna. Deltagarna under en av pauserna.
 

lÀsarna kommenterar...

Beni 130719 - 18:59

Rakel Àr född i Sverige.

litervis 130627 - 11:12

En fredsförhandlare brukar ena krigande motstÄndare genom att de möts halvvÀgs, men den hÀr texten Àr vÀldigt vinklat och tillgodoser bara ena partens intressen. En utbildad kvinna ska ha förstÄelse för svaga mÀnniskor. Assyriska kvinnor har det vÀldigt bra jÀmfört med kurdiska kvinnor.

Ninve 130626 - 02:47

Det Àr glÀdjande och utvecklande med sÄdana arrangemang. Det Àr mycket glÀdjande att assyriska kvinnor har ett mÄl och satsar hÄrt och uppnÄr dessa höga positioner. Det som jag tycker Àr negativt hos folkgruppen Àr diskrimeringen av kvinnan i första hand i kyrkan, egentligen Àr det dÄligt med demokratiska rÀttigheter i kyrkan. Det Àr givna regler som mÄste följas. Samma sak gÀller i hemmet och bland offentligheten. Kvinnor satsar hÄrt pÄ att ta hand om familj, hem och allt runtomkring detta. Medan mÀnnen satsar pÄ karriÀr och att försörja familjen. För assyriernas utveckling nÀr det gÀller sprÄk, kultur och tradition Àr det vÀldigt viktigt att bÄde mÀn och kvinnor tar ett större ansvar för familjen och föreningen och samarbetar för att lÀra av varandra. Samtidigt mÄste det finnas större respekt och förstÄelse och möjlighet för den assyriska kvinnan att fÄ all stöd för vidareutveckling/utbildning för folkets bÀsta som helhet.

Uft! 130625 - 21:52

Okej, och ni förvÀntar er att man ska lÀsa hela denna text? I sÄ fall, skriv den pÄ ett lÀsvÀrt sÀtt. Annars korta ner och Äterge bara kÀrnan i aktiviteten och lyft fram det viktigaste.

Maryam Garis 130624 - 15:26

Tack för komplimangen. Varför mÀn och kvinnor sitter separat nÀr de Àter hÀr tror jag Àr en gammal vana som hÀrleder frÄn mÄnga andra gruppsammankomster i olika sammanhang, inte minst kyrkan. Men vi fÄr allt ta och rÄda bot pÄ det genom att pÄpeka det inför vÄra kommande aktiviteter.

Assyrier 130624 - 13:29

Ni Àr bra kvinnor! Varför sitter inte mÀnnen och och kvinnor tillsammans nÀr ni Àter.