Publicerad: 2013-09-18

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

"Klamrar oss vid något som inte längre är i bruk"

DEBATT Vi klamrar oss fast vid något som inte längre används samtidigt som vi håller på att helt förlora det som vi faktiskt ännu har, skriver läsaren Josef Öz i sitt svar till Gevriye Meytap om assyrisk skrift. 

Jag har inte möjlighet att med min dator skriva med klassisk syriska. Därför håller jag mig till svenska, dessutom ger det fler personer möjlighet att vara med och debattera. Det säger egentligen allt om assyriska som ett kommunikationsmedel. Gevriye Meytap anklagar mig i sitt inlägg i kommentarsfältet i Gabriel Aframs text för bristande respekt för språk, historia och förstörande av gammal kultur. Han undrar om jag har funderat på bokstävernas skönhet. Vidare påstår han att araber har sagt till honom att 70 % av arabiskan härrör från assyriska. Han klagar också över de svårigheter han möter då han läser assyriska med latinskt alfabet. Här kommer mitt inlägg i två delar.

Ärade broder Meytap; jag vet faktiskt inte vad du menar med respekt. Språk och historia är två av mina stora intressen. Jag konsumerar en hel del litteratur i dessa ämnen. Har ett 30-tal ordböcker för olika ändamål och på olika språk såsom klassisk syriska, öst-, västassyriska, turkiska, latin, hebreiska, engelska, runsvenska med flera. Jag tycker att det är roligt. När det gäller assyriska känner jag faktiskt en stark oro - vi klamrar oss fast vid något som inte längre är i bruk (klassisk assyriska), samtidigt som vi håller på att helt förlora det som vi faktiskt ännu har (nutids assyriska) och det verkar inte bekomma en del debattörer. Märkligt.

Vad gäller de gamla bokstävernas skönhet, jo, jag tycker att de är vackra, men deras uppgift är att vara ett kommunikationsmedel och inte bara ett konststycke. Det faktum att vi för debatt på svenska tyder på att de inte fyller sin funktion. Att en stor mängd arabiska glosor bygger på assyriska ordstammar, ja, det är säker så, men på vilket sätt garanterar det assyriskans status som ett levande och modernt språk? När det gäller dina svårigheter med att läsa med latinskt alfabet - träning ger färdighet - det blir lättare ju mer du läser. Ju fler som skriver nyassyriska med latinskt alfabet, eller för den delen serto, desto lättare kan vi forma en standardiserad modern assyriska motsvarande rikssvenska.

Du har nog missförstått mig framför all på en punkt. Jag vill inte alls förstöra det gamla, tvärtom, jag tycker att det är intressant och helt fascinerande. De som vill studera det gamla kan givetvis fortsätta att göra det. Det jag vill är snarare att vi tar hand om vår nuvarande assyriska, utvecklar, moderniserar den så att vi på ett enkelt och naturligt sätt kan kommunicera med varandra. Det, om något, är att göra en viktig insats för assyrisk kultur och historia.

 

Josef Öz

 

läsarna kommenterar...

Jan Beṯ-Şawoce 130923 - 18:31

Ḫoṯo Ninwe, bu clošo xalyo azzelan 40 šne, mede lë sëmlan. U sayomo, këmarno lë kẖoyër u ẖarfano w ya hano. Kyotëw ksoyëm lašan d huwelan manfaca d malxina bëṯra. Ëno ǧalabe naqlat mërli, ucdo ste kducarno w kumarno: Ëno kcëwadno w kkëṯawno b ẖarf latini, cal kul kṯowo d këtli ”copyrigt” layto, man d kobëc, xaşaţan hani d këmmi ”ẖarf mqadšo” ţër saymi bu ẖarf d këbci. Këlle qumayyene! Hani d këmmi ”Urhoyo! Urhoyo!” mdarbe du skambil bi qaẖwe, ţër yëtwi w xulqi mede bu urhoyo. Kulle kuḏcinalle, man mëqqa bu ”clošo xalyo!” mëžǧele w heš kmëžǧël. Bu rayayḏi, mdarbe du clošo xalyano saymina cwodo w harke mbašrina ẖḏoḏe mën sëmlan l ramẖël!... Nëqošo d lišono ţrowe naqla ẖreto, amma an noše mnaqšone ţrowën linguist. Hawxa anjax kiban balki fëhmina lišono mënyo w mën latyo.

Ninveh 130923 - 17:21

Jan Beth-Sawoce// kubcat dummat dmustacmlina kthuto búthwotho latinoye? Olsoyoyo bcayni zabno yulfina ktubto dolaf beth bulishonaydan. Elo ono khuzyono havcha shuolo klozum ayadoceydan cam gabo umtakse hozen darmono ushroyo lushuolano.

Jan Beṯ-Şawoce 130923 - 15:54

Aẖnone, hano haqqa nëkfuṯo aw du šrolo, balki zëcṯo, gëd huwewo acmayxun lë mëtyaqannowo. I masale du lišono, haka haqqa mazëclalxun, macnata i naqlayo šëryono lu šëwolo heš raẖuqo kmaẖwe!... 40 šne zëcṯo, 40 šne ẖrene ktaymina! Këtxun xabro! Ëno ẖšëwli gëd nofëq bayn da mzarţone d këmmi “Lišono mqadšo! Ḫarf mqadšo! …” gëd maẖwën harke këlle sëmme bu urhoyo w bu ẖarf catiqo “Encyclopaedia Britannica” ẖaḏërto lu šqolo. Koṯe mënayxun? Ema gëd saymitulla? W dlo gëd fayšina lalin dlo lišono!... Këtxun mamro d ëmmitu? Maru! Nëkfuṯo w caybo ţër lowe sidayxun! Knuţarno më Ḫuyoḏo, xayifo d maqimo u ambargo fašist d kito cal u şurayt, yawmo meqëm b yawmo d maqëmole mi ẖolo!

Jan Beṯ-Şawoce 130921 - 21:20

Aẖnone kmaẖwe u xurjo b gawe lë fayëš mamro, baţël kul mede. Nëqošo cal masale xi masale du lišono hawxa lë kowe d taymo! Ǧalţoyo!.. Këbac u nëqošo dë mdawëm, u sabab u šëwolo latyo šaryo!.. Kobëc bu nëqošo d mafhëmina ẖḏoḏe lašan d howe qanaca kamëlto, mën saymina?! Bu ray diḏi, Ḫuyoḏo d tëlyo u ambargo d këtla cal u lišono şurayt, klozëm d qoyëm. Hawxa ambargo, klayto mqabël du lišono fawdo siyasiyo. Klozëm xayifo d qoyëm! Tërkiya, Suriya, Cëraq, Lëbnan,... kulle hawxa sëmme, ucdo b Awruppa; ẖiruṯo, demoqraţoyuṯo ... Kmalëq d saymina aẖna ste hawxa ambargo fašist cal lišonan? Haka nošo këtle jawab knëţarno d ëbele!...

Jan Beṯ-Şawoce 130920 - 10:20

Kul ẖa d kobëc yolëf w mawlëf şurayt b ẖarf latini, kibe manẖët mu adresano d laltaẖ kṯowo gramatik nacimo l gabe lu kompiyutër. Kibe bi ẖarayto Xëzne nacëmto şurayt-swedi. http://www.atour.com/library/education/20110303a.html Harke ste maḏco cal Xëzne ẖaṯto, şurayt-swedi. http://www.atour.com/library/education/20120315a.html Gramatik rwiẖo ... http://www.atour.com/library/education/20120130a.html U cwodo bu şurayt dlo kloyo këmdawëm. U ẖa d kobëc, hani dlo “Copyrigt” kibi d samme b ẖarf catiqo. Haka kito b lebayxun cwodo, cwadu!

Enkido 130919 - 23:10

Kära vänner// En person berättade för mig betydelsen av några ord av språket som prästerna använder i kyrkan, vet ej riktigt vad det kallas, klassisk syriska eller assyriska. Hur som helst när man hör dessa ord och förstår dess betydelse öppnas en helt ny värld med kunskap, som har ett så rikt innehåll och betydelse. Det är inte tal om att lära sig 22 bokstäver, det är kunskapen och betydelsen i orden som är så fascinerande och otroligt intressant. När vi väl har börjat lära oss kommer vi verkligen att bli stolta och uppskatta vårt språk väldigt mycket. Dessutom är tyvärr sanningen denna att har vi inget språk dör hälften av vår identitet.

Ninveh 130919 - 21:04

Josef Öz// Tack för ditt svar. Vårt språk försvagas på grund av att vi saknar ett bra system att, som jag tidigare nämnt, lära flickor språket, det är de som blir morgondagens mödrar. De tar hand om barnen de första åren, då är det väldigt viktigt att barnen lär sig sitt språk. För kyrkan tar inte ansvar att lära flickor på samma sätt som pojkarna, kyrkan tänker tyvärr endast på sig själv. Den tänker inte på den assyriska nationen. Detta är ett nationellt problem. Vi måste starta och utbilda intresserade som i sin tur utbildar osv. Vi måste ta ansvar för vår nation, den bästa nationen som gav världen allt. Men idag kämpar för att återta kontrollen över sin nation/sin framtid.

Josef Öz 130919 - 20:15

Till signaturen ”Framtiden ser ljus ut …” Kul att du tänker framåt. Du har i princip gjort i ordning en handlingsplan. Frågan är bara vem som nu ska förverkliga den? Hoppas det kommer förslag från andra debattörer.

Josef Öz 130919 - 20:05

Ninveh, jag delar din oro över att vårt modersmål försvagas allt mer medan vi bara tittar på. Detta visar ännu tydligare att vi behöver värna om och utveckla vårt hemspråk parallellt med svenska. Jag håller också med om att tjejer diskrimineras och får inte samma chans som killarna. Det är något vi delar med andra kulturer i Mellanöstern och det är föga smickrande. Det är inte många ungdomar som studerar assyriska och av de som ändå gör det är tjejerna i minoritet. En bieffekt blir att färre tjejer deltar i diskussionen. Ta denna debatt som exempel, hur många av oss är tjejer? Inte många, tyvärr.

Ishtar 130919 - 20:05

Mike// Vi måste tänka på varandra. En lärare kan ta sig till en annan ort, istället för att 20 personer ska ta sig till en kyrka på ett avstånd ca 20 min bilresa. Sådana praktiska göromål kan man ta reda på tillsammans. Finns lärare, finns det behov, hur många intresserade, vilka dagar osv. Dessa praktiska saker ska inte vara hinder. Vi måste bara hjälpas åt, så att vi förenklar för varandra, att alla tycker att det är rättvist och glädjefyllt att göra nytta för vår nation och framtid.

Ashur-Bani-Pal 130919 - 12:25

Skippa den gamla skriften, Den kan vi ha på museéum bredvid alla våra Assyriska sten-tavlor. Jag vill kunna tala med Öst-Assyrier utan problem. Vill att man tar fram en blandning av våra dialekter och slår ihop dom, Och kastar ut alla låneord från Arabiska,kurdisa,turkiska, Och sätter in Akkadeiska ord istället. Hade vart hur grymt som helst att tala Akadian. Kom igen nu, Sätt igång det Assyriska maskineriet.

Jan Beṯ-Şawoce 130919 - 11:26

Aẖnone, këtli ţalab, “Xwazi yawmo meqëm më yawmo, Ḫuyoḏo d qëdro maqimo u ambargo d kit cal u şurayt” i naqlayo ẖa kibe koṯëw yarëx cal i masale. Harke, heš nëqošo cal mede ëšme “lišono” layto. Sahmo rabo dlo qroyo, maš 70ʹyat, mat 80ʹyat,... mën këtle bu xurjo, kmaẖëtte harke. Yabo maẖesu! Šato 2013ʹyo! Heš xëd camo bam mo %99, bu lišono d emo qrayto-kṯawto latlan, maḏco, lišono mënyo? Latlan! W bëṯër, ẖubo latlan!... Iqoro latlan!.. I siyase ǧalţo d maẖëtte laq qamoyo, hawxa sëmla w aṯina larke. Lišono b mamro “xalyo” aw “clošo” d ideoloji lë kxolëş. Këlla i ẖale kẖuzetulla, šroẖo këmarno lë kubacla. Sahmo rabo, harke mu stil taqriban kuḏacno manne. Kmaẖwe, kobëc d nuţrina “tam” 40 šne ẖrene lašan d fëhmina, be lišono mënyo? Hawxa basimoyo!

Suryoyo Othoroyo 130919 - 10:17

Tycker absolut att vi ska fortsätta med vår alfabet , men tycker att vi ska använda Turoyo istället. Då menar jag en ren Assyrisk Turoyo och ingen masa , taole eller araba och siara utan riktiga Assyriska ord.

Nonsens 130919 - 09:21

Det är kyrkans uppgift, att värna om suryoyo vårt folk, är så blåsta: Jag menar kyrkan skiter i suryoyo och använder arabiska i Gudtjänsten i vårt hemland. Ufft jag orkar inte skriva mera. Den borde va i museum

Mike 130919 - 05:27

Vi har över 30(?) kyrkor här i Sverige som vi går till. De har pengar, tillräckligt för att betala en utbildad hemspråkslärare. Då är frågan, kommer ni att ta er dit när kursen är på plats? Hur många kommer att kunna komma loss 2-3 ggr/veckan? Många ungdomar kommer att ha fotboll, barnföräldrar har sina barn, barnen har sina grejer etc etc. Vi vill ha ha och ha och när någon fixar något så är alla plötsligt borta...med sina tomma ursäkter.

Ninveh 130918 - 23:14

Intresse// Tack för ditt svar, mycket uppskattat svar. Det är på grund av denna fixering vid utseende, kyrkobygge, husbygge, lyxbilar, dyra semestrar som resurserna tar slut, tänk om detta hade satsats på kunskaper och vapen, då hade vår situation varit helt annan. Tyvärr har vi missat att tänka på det viktigaste, att införskaffa kunskaper som skulle berika oss och öppna våra vägar till allt som behövdes såsom språk, kultur, historia mm. Vi skulle ha varit ett enat och engagerat folk som alltid var redo när nationsarbetet kallade.

Sargon. 130918 - 22:42

Varför inte bara skapa en ny skrift där kombinationen av det assyriska alfabetet med det latinska dito utgör kärnan. Fokus och tyngdpunkt bör så klart ligga på vårt alfabet. På detta sätt modifierar vi vårt alfabet samtidigt som vi bevarar det antika. En av mina tankar är att spara de bokstäver som är enkla att komma ihåg. Vidare kan man spinna på frågan och rikta fokus mot dialekterna öst och väst. Kanske kan de också kombineras med mål om att skapa ett helt nytt språk i tal (överambitiöst men en tanke). Krävs otroligt mycket resurser, akademisk kunskap och tid (20-30 år).

Malfono Aram 130918 - 22:05

Det är trams rakt av att behöva använda latin, det handlar om vilja, har på egen hand lärt mig läsa syriska-arameiska, idag läser jag bättre än någonsin utan att ha blivit skolad. Vi kommer ifrån kärndebatten, det handlar inte om att använda latin kärnan är varför vi idag inte lägger en grund där alla som vill lära sig språket skall få den möjligheten.

intresse 130918 - 21:10

Till Ninveh. Jag har inte hört om önskan från kvinnor att öppna en skola. Det är smink, kläder och utseende som gäller i deras värld. De enda som kan läsa är diakonissorna, som mestadels lärt sig läsa för att säga bönerna. Det finns på höjden 2-3 assyriska kvinnor i Sverige som skrivit böcker på assyriska under tiden assyrierna levt i Sverige. Vad kvinnoförbundet sysslar med vet jag inte, men att skriva på assyriska har jag inte sett hör till aktiviteterna. De skäms för att skriva på sitt talspråk och prioriterar svenska. Kvinnoförbundet har ju trots allt funnits i vad är det nu, 30 år? Vad kvinnor behöver är en förebild som bryter den eviga trenden. Har man intresse så går allt. Kvinnor har förutsättningar som män har nuförtiden.

Framtiden ser ljus ut om vi satsar rätt 130918 - 20:34

Jag håller med om att satsa på att bevara talspråket istället för att satsa på en äldre variant som nästan ingen förstår helt. Förenandet av dialekterna kommer att komma av sig självt när alla är duktiga på sin egen dialekt. Mitt förslag. 1. Skriv med de ord som används i talspråket. Är ett ord helt främmande, så kan man skriva ner det assyriska ordet och så en översättning av det inom parentes. 2. Gör ett lexikon på internet så att det blir enkelt och smidigt att slå upp ord man inte förstår. 3. Kurser för modersmålsundervisning i kyrkor, föreningar, Tv och internet. 4. Skriv sagor och romaner på assyriska (och helst appar av dessa). Teater och låtar är också viktiga. Översätt barnprogram till assyriska och lägg upp dem på internet. 5. Utveckla datorprogram eller stödja dem som utvecklar program för datorer och assyriska användning. Genom att satsa på ett enkelt talspråk och på datoranvädning kommer vi att återuppliva språket.

Ninveh 130918 - 18:30

Josef Öz// Ge mig några exempel på assyriska skolor där man satsat på språkundervisning för flickor/tjejer i första hand och hur mycket tid och möjlighet övriga assyrier/folket fick och lagt ner för att lära sig skrift- talspråk. Titta runt och hör, varje barn och ungdom har glömt sitt språk, till och med vi själva håller på att glömma vårt språk. Varför? Därför att vi inte längre använder det, det finns andra språk som vi hör och använder dagligen. Jag hoppas att kunniga inom språkområdet samlas och försöker lösa denna kris fortast möjligt och att vi alla följer de riktlinjer som man beslutar om.

Wawayle 130918 - 18:20

Den klassiska assyriskan (kthobonoyo) är död. Ett levande språk måste kommuniceras ständigt (inte mellan präst och diakon, utan i samhället), vidareutvecklas, använda låneord och användas ö.h.t...det måste leva, helt enkelt. Den hypocrisy som är så vanlig bland assyrier... Alla tycker att vi ska värna om språket, men ingen gör något åt saken. När någon sedan gör något åt saken, som Jan, så börjar folk klaga. "Det ska vara med assyriska bokstäver!" När Gabriel Afram säger en sådan sak, så förstår jag honom. Han behärskar ju assyriskan till fullo. Men när det kommer till assyrier som inte kan läsa en mening på assyriska, som vill värna om språket och assyriska bokstäver, det är ju bara skrattretande. Ni bör vara glada att folk skriver så att ni förstår, inte så att ni längtar efter att förstå.

Ashur 130918 - 16:42

Till Josef Öz, jo men om låneord fortsätter att växa kommer språket utvecklas till slut som samma som språket låneorden kommer från. Det jag menade med "masa, qallam etc" är att vi nu knappast hör dessa ord, tack vare att vi får lära oss dess rätta assyriska namn. Kthobonoyo är riksassyriskan, även om den kommer ursprungligen från Urhoy, och ligger närmast östassyriskan. Sureyt är en dialekt som talas nu men som är blandad med mycket annat.

Suroyo 130918 - 14:43

Klassisk assyriska hör enbart hemma i kyrkan. Det våra tidigare generationer borde ha gjort, och som den nuvarande bör göra, är att se till att talspråket skrivs ner på vårt assyriska alfabet och lär ut det i form av modersmålsundervisning. Om araberna och judarna lyckas kommunicera med sitt språk, så kan vi utan tvekan kommunicera med vårt språk. Om kineser lär sig skriva och läsa på det svenska alfabetet så kan assyrier lära sig att skriva och läsa på sitt egna alfabet. Dock är vi ett väldigt splittrat folk, utan organiserade center för att främja en sådan utveckling.

Josef Öz 130918 - 14:36

Till Ashur angående lånord. Alla språk har lånord. Det har svenska, tyska, engelska, ja allihop. Men de nämnda språken är inte mindre livsdugliga för det. Det fanns en rörelse i Sverige på åtminstone 1800-talet som kallades Götiska förbundet vars mål var att svenska skulle endast innehålla arvord, dvs inga lånord. Över 100 år senare kan vi idag konstatera att Götiska förbundet är dött, men svenska språket lever i högsta grad - alla lånord till trots. Lånorden "qalam, masa, medlem" som du nämner är också en del vår vardag och vårt kulturarv. Vi kan inte ständigt gömma oss bakom idealiserade och putsade fasder, utan vi måste våga bejaka sanningen som den är.

Josef Öz 130918 - 13:55

Ashur, det finns många minoritetsspråk runt om i världen som riskerar att försvinna inom vår livstid. Om vi inte vårdar och moderniserar vårt språk kommer det garanterat att försvinna. Eller, du menar väl inte att dess chans att överleva ökar genom att vi inte använder det i tal och skrift? Det finns ett ordspråk på turkiska som säger "arbetande järn rostar inte". Enda sättet att bevara assyriska är att använda det, i både tal och skrift.

Ashur 130918 - 13:43

Sureyt för kanske 20 år sedan innehöll ord som "qallam", "masa", "nadi", "medlem", bland både min vänskapskrets och omgivning. Om vi inte går tillbaka till rötterna kommer det att bli mer och mer västerländska ord inne i vårt sureyt och då är det inte bara öst/västassyriskan som delar vår kommunikationsförmåga utan äver nationsspråken vi i diasporan befinner oss i. Det är bara att lyssna på AssyriaTV och inse hur många svenska/engelska ord som kommer in och till slut kommer frågan varför vi inte helt hoppar över assyriskan för språket är ett kommunkationsmedel och vi kan lika bra endast tala engelska/arabiska eftersom det är där majoriteten av vårt folk befinner sig.

Ashur 130918 - 13:05

till Josef igen, det finns inget som stödjer att vår nyassyriska INTE skulle dö ut om vi började skriva på det istället. Det handlar som det du tidigare har sagt. "När det gäller dina svårigheter med att läsa med latinskt alfabet - träning ger färdighet - det blir lättare ju mer du läser." JBS:s skrivningar tänker jag inte ens kommentera.

Josef Öz 130918 - 12:02

Jan Bet-Sawoce lägger mycket kraft och energi på sina försök att vitalisera och sprida nyassyriska, även om jag kan ha synpunkter på ordform, ordval och syntax. Han är dessutom den enda bland oss som faktiskt skriver på nyassyriska - han ska ha en eloge för det. Varför skriver inte vi andra på nyassyriska? Det är uppenbart att det går utför för vårt språk.

Josef Öz 130918 - 11:53

Ärade Ashur. Jo, det gäller klassisk assyriska också, givetvis. Jag tycker inte att det behöver vara någon motsättning alls - man kan visst studera det klassiska och samtidigt tar hand om det levande och moderna. Så gör ju alla kulturer. Jag tycker att det vore en stor förlust, för att inte säga ansvarslöst, att låta den assyriska som vi fortfarande talar hemma dö ut. Vad skulle vi tjäna på det? eller snarare vem skulle tjäna på det? Det kommer att endast och allenast finnas förlorare. Nej, agera medan tid är. Om 20 år kan det vara för sent.

Afram 130918 - 11:46

Håller med Ashur. Hur mycket extra jobb är det att lära sig läsa det syriska alfabetet jämfört med latinska-assyriskan? Ett tjugotal tecken? Sen saker som "inte kan skriva på dator" det är mycket enkla hinder på vägen. Små farthinder endast, kolla på kinesiskan, arabiskan, japanskan de lyckades, låt det då ta lite längre tid för oss, men vi är påväg. Jag läste Gabriel Aframs artikel med syriska bokstäver trots allt på MIN dator. Det är inte bokstävernas utseende som är hindrar oss från att lära assyriska det är en nationell mognad.

Jan Beṯ-Şawoce 130918 - 10:26

Hawxa nëqošo ẖiro cal u lišono d mëftaẖwo bi badaye da 80ʹyat (1980), ucdo bam momo u nëqošo gëd hëwewo b ǧer šëkël. Kubac harke an naqoše d ẖayri cal u nëqošo u yawmawo mën šëkëlwe? Xaşaţan u mede dë kṯiw cal u şurayt w cal u urhoyo ... W qay lawi bëṯër šëryono? W kalyo i masale. Mu yawmawo, mën sëmlan bu lišono lašan an nacime d yëlfi w dlë ţocën u lišono d emo w babo? Haka sim mede, noše abre d babo ţër nofëq harke w omër: Aẖuno sëmlan! Këtlox ǧalţo! Ḫur lë ẖḏorayna mëqqa hawi qaroye, kaṯowe, mtarjëmone,... yaḏoce bu lišono. Harke bu Swed, ayna ẖuḏro d maydina, lë kforëq, bu nomuso (stadgar) kito madde du lišono ... mawxa sim qursat. Mawlëf nacime w rabe, kmo yalëf u lišono?

Ashur 130918 - 10:19

"När det gäller dina svårigheter med att läsa med latinskt alfabet - träning ger färdighet - det blir lättare ju mer du läser." Varför skulle detta inte gälla klassiska assyriskan?