Publicerad: 2013-10-04

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

ܣܵܦܩܝ̣ܢ ܠܲܢ ܩܸܛܪܸ̈ܐ ܕܫܘ̈ܡܵܗܸܐ ܕܒܲܝܢܵܬ̣ܲܢ، ܠܫܘ̈ܡܵܗܸܐ ܚܲܕ̈ܬ̣ܸܐ ܠܵܐ ܣܢܝ̣ܩܝ̣ܢܲܢ

SPRÅK Den assyriske författaren och journalisten Gabriel Afram redogör för sin syn på de olika benämningarna rörande det assyriska språket.

ܒܙܰܒܢ̈ܶܐ ܗܳܠܶܝܢ ܐ̱ܚܪ̈ܝܶܐ ܚܳܙܶܐ ܐ̱ܢܳܐ ܠܰܡ ܕܠܶܫܳܢܳܐ ܣܽܘܪܝܳܝܐ ܥܰܡܳܝܳܐ، ܡܫܰܡܗܳܐܺܝܬ̣܆ ܠܶܥܙܳܐ ܡܰܥܪܒܳܝܳܐ ܟܶܐܡܰܬ̣ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ ܒܫܽܘܡܳܗܳܐ ܦܰܕܺܝ̣ܕܳܐ ܥܰܠ ܝܰܕ ܚܰܕܚ̈ܕܳܢܶܐ ܡܶܢ ܒܢܱ̈ܝ ܥܰܡܳܐ ܕܺܝ̣ܠܰܢ ܕܒܰܚܩܰܠ ܠܶܫܳܢܳܐ ܠܴܐ ܗ̱ܘܰܘ ܡܕܳܩܷ̈ܐ ܦܰܕܺܝ̣ܕܳܐܺܝܬ̣ ܒܰܫܡܳܐ ܕ«ܣܽܘܪܰܝܬ» ܗܘܰܘ ܠܶܗ ܡܟܰܢܶܝܢ. ܓܪܰܡܡܰܛܺܝ̣ܩܳܐܺܝܬ̣ ܘܐܳܘܪܛܳܘܓܪܰܦܳܐܺܝܬ̣ ܫܽܘܡܳܗܳܐ ܗܳܢܳܐ ܕܦܰܕܺܝ̣ܕܳܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ ܐܳܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ.

ܐܳܠܰܦܒܶܝܬ̣ ܣܽܘܪܝܳܝܬܳܐ ܒܬܰܪܬܰܝܗܶܝܢ ܐܳܬ̣ܘܴ̈ܬ̣ܳܐ܆ ܐܰܘܟܺܝ̣ܬ̣ ܐܳܬ̣ܽܘܬ̣ܳܐ ܕ«ܣܶܡܟܰܬ̣» ܘܰܕ«ܨܳܕܶܐ» ܕܰܡܚܰܙܩܳܐ، ܡܶܕܶܡ ܗ̱ܘ̣ ܛܳܒ ܝܺܕܺܝ̣ܥܳܐ. ܫܽܘܡܳܗܳܐ ܕ«ܣܽܘܪܰܝܬ» ܒܪܽܘܟܳܒܶܗ ܡܚܰܒܠܴܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ، ܘܠܴܐ ܫܳܠܶܡ ܠܬܽܘܪܳܨ ܡܰܡܠ̱ܠܴܐ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ. ܫܽܘܡܳܗܳܐ ܗܳܢܳܐ ܙܳܕܶܩ ܕܰܒܐܳܬ̣ܽܘܬ̣ܳܐ ܕ«ܨܳܕܶܐ» ܢܶܬ̣ܟܬ̣ܶܒ ܒܗܳܝ ܕܡܶܢ ܫܡܳܐ ܕ«ܢܳܨܪܳܝܳܐ» ܒܠܶܥ̈ܙܶܐ ܕܽܘܟܬ̣ܳܢܳܝܷ̈ܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ «ܨܶܪܳܝܳܐ ܐܰܘ ܨܽܘܪܳܝܳܐ» ܕܡܶܫܬܰܪܫܶܐ ܐܳܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ، ܘܠܴܐ ܗ̱ܘܳܐ ܢܰܦܺܝ̣ܩ ܡܶܢ ܫܽܘܡܳܗܳܐ «ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ» ܐܰܟ̣ܡܳܐ ܕܐ̱ܢܳܫܺܝ̣̈ܢ ܡܰܟܠܶܝܢ. ܒܪܶܬ̣ܡܳܐ ܕܠܶܥܙܳܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ ܫܽܘܡܳܗܳܐ ܗܳܢܳܐ ܒܨܳܕܶܐ ܩܪܺܝ̣ܚܬܳܐ ܘܠܰܘ ܒܣܶܡܟܰܬ̣ ܪܳܬ̣ܡܺܝ̣ܢܰܢ. ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܡܰܕܢܚܳܝܷ̈ܐ ܐܳܡܪܺܝ̣ܢ «ܣܽܘܪܶܬ» ܘܠܰܫܡܳܐ ܒܣܶܡܟܰܬ̣ ܪܳܬ̣ܡܺܝ̣ܢ. ܥܰܠܗܳܕܶܐ ܦܶܚܡܳܝܽܘܬ̣ܳܐ ܕܫܽܘܡܳܗܳܐ ܒܰܝܢܰܝ ܬܪܰܝܗܽܘܢ ܠܶܥ̈ܙܶܐ ܕܢܶܥܒܶܕ ܠܴܐ ܡܨܶܝܢܰܢ.

ܫܡܳܐ ܕܨܽܘܪܳܝܳܐ ܘܨܽܘܪܴ̈ܝܶܐ ܥܰܠ ܢܳܩ̈ܦܰܝ ܝܶܫܽܘܥ «ܢܳܨܪܳܝܳܐ» ”Jesus från Nasaret” ܘܰܡܫܺܝ̣ܚܳܝܽܘܬ̣ܳܐ ܒܰܠܚܽܘܕ ܪܳܡܶܙ. ܒܕܳܪܷ̈ܐ ܩܰܕܡܷ̈ܐ ܕܰܡܫܺܝ̣ܚܳܝܽܘܬ̣ܳܐ ܘܰܥܕܰܡܳܐ ܠܝܰܘ̈ܡܳܬ̣ܰܢ ܗܳܠܶܝܢ܆ ܡܫܺܝ̣̈ܚܳܝܶܐ ܡܶܢ ܙܰܒܢܳܐ ܠܙܰܒܢܳܐ ܒܶܗ ܒܗܳܢܳܐ ܫܡܳܐ ܡܶܬ̣ܟܰܢܶܝܢ ܗ̱ܘܰܘ ܘܡܶܬ̣ܩܪܶܝܢ. ܠܰܦܫܺܝ̣ܛܽܘܬ̣ ܪܶܬ̣ܡܳܐ ܐܳܬ̣ܽܘܬ̣ܳܐ ܫܰܪܘܳܝܬܳܐ ܕ«ܢܽܘܢ» ܕܰܒ«ܢܳܨܪܳܝܳܐ» ܢܶܦܠܰܬ݀ ܘܐܶܬ̣ܚܰܬܦܰܬ݀ ܐܰܟ̣ܡܳܐ ܕܒܰܒܢܴ̈ܬ̣ ܩܴ̈ܠܷܐ ܐ̱ܚܪܴ̈ܢܝܳܬ̣ܳܐ ܕܰܒܠܶܫܳܢܳܐ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܗܺܝ̣ ܓܳܕܫܳܐ، ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܘܢܳܩܽܘ̈ܦܶܐ ܕܝܶܫܽܘܥ ܢܳܨܪܳܝܳܐ ܒ«ܨܽܘܪܴ̈ܝܶܐ ܐܰܘ ܨܶܪܴ̈ܝܶܐ» ܐܰܟ̣ܡܳܐ ܕܡܶܕܝܳܝܷ̈ܐ ܐܳܡܪܺܝ̣ܢ ܐܶܬ̣ܟܰܢܺܝ̣ܘ. ܒܣܶܦܪ̈ܐ ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܥܰܬܺܝ̈ܩܶܐ܆ ܡܶܢ ܒܰܝܢܳܬ̣ܗܽܘܢ ܒܡܰܟ̣ܬܒܳܢܽܘܬ̣ ܙܰܒܢܷ̈ܐ ܕܒܰܪܥܶܒܪܳܝܳܐ ܘܰܒܝܰܕܗܽܘܢ ܕܟܳܬ̣ܽܘ̈ܒܶܐ ܐ̱ܚܪܴ̈ܢܶܐ܆ ܡܫܺܝ̈ܚܳܝܶܐ ܒܙܰܒܢܷ̈ܐ ܩܰܕܡܷ̈ܐ ܕܰܡܫܺܝ̣ܚܳܝܽܘܬ̣ܳܐ ܒܫܶܡ «ܢܳܨܪܴ̈ܝܶܐ» ܐܶܬ̣ܩܪܺܝ̣ܘ ܘܐܶܫܬܰܡܰܗܘ. ܘܰܒܠܶܫܳܢܳܐ ܥܰܪܰܒܳܝܳܐ ܠܙܰܒܢܰܢ ܗܳܢܳܐ ܡܫܺܝ̈ܚܳܝܶܐ ܒܰܫܡܳܐ ܕ«ܢܰܨܰܐܪܰ̃ܗ» ܡܶܬ̣ܟܰܢܶܝܢ ܘܡܶܬ̣ܩܪܶܝܢ. ܘܥܳܡܽܘܪܷ̈ܐ ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ܆ ܒܶܗ ܒܗܳܢܳܐ ܣܽܘܟܳܠܴܐ ܐ̱ܚܪܳܝܳܐ ܕܰܡܫܺܝ̣̈ܚܳܝܶܐ ܒܰܫܡܳܐ ܗܘܰܘ ܥܳܢܶܝܢ ܘܡܶܬ̣ܚܰܫܚܺܝ̣ܢ. ܐ̱ܢܳܫܺܝ̈ܢ ܡܶܢ ܒܢܱ̈ܝ ܥܰܡܳܐ ܕܺܝ̣ܠܰܢ ܡܶܬ̣ܦܰܠܣܦܺܝ̣ܢ ܘܐܳܡܪܺܝ̣ܢ܆ ܕܠܶܫܳܢܳܐ «ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܳܐ» ܐܽܘܪܗܳܝܳܐ ܐܺܝܬ̣ܰܘܗ̱ܝ، ܘܠܴܐ ܗ̱ܘܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܕܰܦܢܺܝ̣ܬ̣ܳܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ، ܥܰܠ ܗܳܕܶܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܗܳܢܳܐ ܙܳܕܶܩ ܕܠܰܣܛܰܪ ܢܣܺܝ̣ܡܺܝ̣ܘܗ̱ܝ. ܐܳܦܶܢ ܕܡܺܐܡܪܳܐ ܗܳܢܳܐ ܕܰܬܪܺܝ̣ܨܳܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ؛ ܠܴܐ ܢܶܛܥܶܐ ܕܟܽܘܠܗܽܘܢ ܡܶܣܬܰܪ̈ܝܳܢܶܐ ܘܝܰܕܽܘܥ̈ܬ̣ܳܢܶܐ܆ ܢܽܘܟ̣ܪ̈ܝܶܐ ܡܰܢ ܘܐܳܦ ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܥܰܠ ܪܶܕܝܳܐ ܕܙܰܒܢܳܐ ܡܶܢ ܕܳܪ ܕܳܪ̈ܝ̣ܢ ܠܠܶܥܙܳܐ ܗܳܢܳܐ ܒܫܶܡ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܕܰܗܘܰܘ ܠܗܽܘܢ ܩܳܪܶܝܢ ܘܡܟܰܢܶܝܢ ܛܳܒ ܝ̣ܺܕܺܝ̣ܥ. ܠܶܫܳܢܳܐ ܗܳܢܳܐ܆ ܠܶܫܳܢܳܐ ܗ̱ܘܳܐ ܕܐܽܘܡܬ̣ܳܐ ܫܒܺܝ̣ܚܬܳܐ ܕܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܘܡܶܢ ܡܶܬ̣ܚܳܐ ܕܰܬܪܶܝܢ ܐܰܠܦܰܝܴ̈ܐ ܕܰܫܢܰܝܴ̈ܐ ܗܽܘ̣ ܗܳܢܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܓܡܺܝ̣ܪܳܐܺܝܬ̣ ܠܡܰܪܕܽܘܬ̣ܰܢ ܘܰܠܣܶܦܪܳܝܽܘܬ̣ܰܢ ܚܒܰܫ ܘܰܥܕܰܡܰܫ ܚܳܒܶܫ. ܒܬܽܘܪܳܨ ܡܰܡܠ̱ܠܴܐ ܕܺܝ̣ܠܶܗ ܣܰܬܺܝ̣ܬܳܐ ܘܰܩܒܺܝ̣ܥܳܐ ܠܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܡܰܥܪ̈ܒܳܝܶܐ ܘܰܠܡܰܕܢܚܴ̈ܝܶܐ ܥܰܡ ܚ̈ܕܳܕܶܐ ܐܳܣܰܪ ܘܰܡܚܰܝܶܕ. ܥܰܠܗܳܕܶܐ ܢܛܽܘܪܝܶܗ ܘܰܡܫܰܘܫܛܳܢܽܘܬ̣ܶܗ ܕܐܳܠܨܳܝܷ̈ܐ ܐܶܢܽܘܢ ܐܳܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ.

ܠܗܳܠܶܝܢ ܕܡܰܚܨܦܺܝ̣ܢ ܒܟܽܘܢܳܝ ܠܶܫܳܢܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܳܐ ܒܰܫܡܳܐ ܕ«ܐܽܘܪܗܳܝܳܐ» ܘܠܶܥܙܳܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ ܒܰܫܡܳܐ ܡܚܰܒܠܴܐ ܕ«ܨܽܘܪܰܝܬ» ܡܫܰܐܶܠ ܐ̱ܢܳܐ ܠܗܽܘܢ ܘܐܳܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ: ܠܰܐܝܢܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܗܘܰܝܬܽܘܢ ܡܟܰܢܶܝܢ ܘܩܳܪܶܝܢ ܠܶܫܳܢܳܐ «ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ»؟ ܕܐܶܢ ܠܰܡܠܺܝ̣ܠܽܘܬ̣ܳܐ ܕܺܝ̣ܠܟ̣ܽܘܢ ܗܘܰܝܢ ܢܳܩܦܺܝ̣ܢ܆ ܡܳܕܶܝܢ ܚܢܰܢ ܠܴܐ ܗ̱ܘܰܝܢ «ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ» ܐܶܠܴܐ ܐܶܢ «ܐܽܘܪ̈ܗܳܝܶܐ» ܕܢܶܬ̣ܩܪܶܐ ܗ̱ܘܰܝܢ ܙܳܕܩܳܐ ܗ̱ܘܳܬ̣. ܥܳܡܽܘܪ̈ܶܐ ܕܐܽܘܪܗܳܝ، ܕܐܳܡܺܝ̣ܕ ܘܰܕܡܶܕܝܰܕ ܘܫܰܪܟܳܐ܆ ܟܽܘܠܗܽܘܢ ܗܳܠܶܝܢ «ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ» ܗ̱ܘܰܘ ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܕܡܶܬ̣ܡܰܠܰܠ ܗ̱ܘܳܐ ܒܗܳܠܶܝܢ ܡܕܺܝ̈ܢܳܬ̣ܳܐ ܡܶܢܟܽܘܠܦܪܽܘܣ ܠܶܫܳܢܳܐ ܗ̱ܘܳܐ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܘܠܴܐ ܗ̱ܘܳܐ ܠܶܫܳܢܳܐ ܐܽܘܪܗܳܝܳܐ، ܐܰܘ ܐܳܡܺܝ̣ܕܳܝܳܐ ܐܰܘ ܡܶܕܝܳܝܳܐ. ܘܠܶܫܳܢܳܐ ܕܡܶܬ̣ܡܰܠܰܠ ܒܩܽܘܪ̈ܝܶܐܐ ܕܛܽܘܪܥܰܒܕܺܝ̣ܢ ܠܴܐ ܡܶܬ̣ܕܰܠܰܠ ܒܫܶܡ ܩܶܪ̈ܝܰܘܳܬ̣ܳܐ ܗܳܠܶܝܢ ܕܐܰܟ ܠܶܫܳܢܳܐ ܢܶܚܠܳܝܳܐ ܐܰܘ ܟܦܰܪܙܳܝܳܐ، ܐܰܘ ܣܒܺܝ̣ܪܺܝ̣ܢܳܝܳܐ ܘܰܣܛܰܪ، ܐܶܠܴܐ ܒܠܶܫܳܢܳܐ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܡܶܬ̣ܟܰܢܶܐ. ܒܰܝܢܰܝ ܟܽܘܠܗܶܝܢ ܐܶܡܘܴ̈ܬ̣ܳܐ ܕܥܳܡܰܪܬ̣ܳܐ ܠܶܥ̈ܙܶܐ ܡܫܰܚ̈ܠܦܶܐ ܕܰܒܐܰܬ̣ܪܳܐ ܚܰܕ ܕܢܶܫܬܰܟܚܽܘܢ ܡܰܨܝܳܐ، ܒܪܰܡ ܟܰܕ ܚܰܕ ܡܶܢ ܗܳܠܶܝܢ ܠܶܥ̈ܙܶܐ ܥܰܠ ܐ̱ܚܪ̈ܳܢܶܐ ܡܶܫܬܰܠܰܛ، ܠܶܥܙܳܐ ܗܰܘ ܡܳܬ̣ܳܢܳܝܳܐ ܗܳܘܶܐ، ܘܰܒܫܶܡ ”ܕܽܘܟܬ̣ܶܗ” ܠܴܐ ܡܶܬ̣ܩܪܶܐ ܐܶܠܴܐ ܒܫܶܡ ܐܽܘܡܬ̣ܳܐ ܕܰܡܒܰܝܬܶܐ ܠܳܗ̇ ܡܶܫܬܰܡܰܗ، ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܠܶܥܙܳܐ ܗܳܢܳܐ «ܐܽܘܪܗܳܝܳܐ» ܕܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ ܟܶܫܠܴܐ ܠܴܐ ܐܺܝܬ̣. ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܕܒܰܫܡܶܗ ܗܳܢܳܐ ܢܟܰܢܺܝ̣ܘܗ̱ܝ ܙܳܕܩܳܐ، ܐܳܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ. 

ܐ̱ܚܪܴ̈ܢܶܐ ܕܶܝܢ܆ ܕܐܰܟ ܡܕܰܒܪܴ̈ܢܶܐ ܕ«ܣܽܘܪܳܝܳܐ TV ܬܶܒ̰ܺܝ» ܠܝܽܘܕ ܕܒܰܝܬܳܝܽܘܬ̣ܳܐ ܕܰܒܫܶܡ «ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ» ܫܩܰܠܘ ܘܰܚܬܰܦܘ، ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܠܰܫܡܳܐ ܕ«ܨܽܘܪܳܝܳܐ» ܦܰܕܺܝ̣ܕܳܐܺܝܬ̣ «ܣܽܘܪܳܝܳܐ» ܗܘܰܘ ܟܳܬ̣ܒܺܝ̣ܢ ܘܩܳܪܶܝܢ. ܐܰܟ̣ܡܳܐ ܕܺܝ̣ܕܺܝ̣ܥ܆ «ܣܽܘܪܳܝܳܐ» ܕܝܰܘܡܳܢܳܐ܆ ܠܰܘ ܥܰܠ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܕܠܰܒ̈ܢܰܝ ܥܰܡܳܐ ܕܺܝ̣ܠܰܢ ܕܢܳܩܶܦ ܡܰܐ̱ܪܶܙ، ܐܶܠܴܐ ܥܰܠ ܐ̱ܢܳܫ ܥܳܡܽܘܪܳܐ ܕܡܶܢ ܐܰܬ̣ܪܳܐ ܕܣܽܘܪܝܰܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ ܕܰܡܒܰܕܶܩ ܝܺܕܺܝ̣ܥ. «ܘܣܽܘܪܳܝܳܐ» ܕܝܰܘܡܳܢܳܐ ܦܳܣܺܝ̣ܩܳܐܺܝܬ̣ ܕܥܰܠ ܐ̱ܢܳܫ ܥܰܪܰܒܳܝܳܐ ܕܪܳܡܶܙ ܘܰܡܫܰܘܕܰܥ ܛܳܒ ܓܰܠܝܳܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ ܘܰܩܪܺܝ̣ܚ. ܘܠܴܐ ܣܳܒܰܪ ܐ̱ܢܳܐ ܕܗܳܢܳܐ ܐܺܝ̣ܬ̣ܰܘܗ̱ܝ ܢܺܝ̣ܫܳܐ ܕܰܦܪܳܣܚܶܙܘܳܐ ܕ«ܣܽܘܪܳܝܳܐ TV».


ܡܶܢ ܓܰܒܳܐ ܐ̱ܚܪܺܢܳܐ܆ ܫܶܬܩܳܐ ܓܡܺܝ̣ܪܳܐ ܕܥܺܕܬܳܐ ܣܽܘܪܝܳܝܬܳܐ، ܡܰܘ̈ܬܒܶܝܗ̇ ܘܰܡܡܰܬ̣ܠܳܢܶܝ̈ܗ̇ ܕܒܰܣܘܶܝܕ ܘܕܰܒܐܰܬ̣ܪ̈ܘܳܬ̣ܳܐ ܐ̱ܚܪܴ̈ܢܶܐ ܚܕܳܪܰܝ ܕܪܳܫܳܐ ܗܳܢܳܐ ܝܺܨܺܝ̣ܦܳܐ ܕܐܰܝܟܳܐ ܗܘܰܘ ܠܗܽܘܢ ܩܳܝܡܺܝ̣ܢ ܒܰܨܒܽܘܬ̣ܳܐ ܕܫܽܘܚܠܳܦ ܐܳܬ̣ܘܴ̈ܬ̣ܳܢ ܠܐܳܬ̣ܘܴ̈ܬ̣ܳܐ ܠܰܛܺܝ̈ܢܳܝܳܬ̣ܳܐ ܬܶܡܗܳܐ ܡܥܺܝ̣ܪ. ܐܰܪܰܐ ܡܶܫܟܚܳܐ ܠܰܢ ܕܰܢܦܰܫܶܩ ܠܫܰܠܝܽܘܬ̣ܳܐ ܗܳܕܶܐ ܒܩܽܘܒܳܠ ܫܽܘܚܠܳܦ ܐܳܬ̣ܘܴ̈ܬ̣ܰܢ ܠܠܰܛܺܝ̈ܢܳܝܳܬ̣ܳܐ؟


ܒܟܽܘܢܳܫ ܡܰܡܠ̱ܠܴܐ ܕܶܝܢ ܒܳܥܶܐ ܕܐܺܡܰܪ܆ ܠܶܫܳܢܳܐ ܕܡܶܬ̣ܩܪܶܐ ܝܰܘܡܳܢ ܒܰܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܳܐ ܙܳܕܶܩ ܕܰܢܫܰܡܺܝ̣ܘܗ̱ܝ ܒ«ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܡܳܬ̣ܳܢܳܝܳܐ» ܟܶܐܡܰܬ̣ riksassyriska ܒܗܳܝ ܕܠܰܦܠܰܓܷ̈ܐ ܟܽܘܠܗܽܘܢ ܕܥܰܡܳܐ ܕܺܝ̣ܠܰܢ ܗܽܘ̣ ܡܚܰܝܶܕ܆ ܡܶܢ ܣܽܘܪ̈ܝܳܝܶܐ ܡܰܥܪ̈ܒܳܝܶܐ ܘܡܰܕܢܚܳܝܷ̈ܐ ܘܗܳܟ̣ܰܢܳܐ ܐܳܦ ܠܡܰܪ̈ܘܢܳܝܶܐ.   

 

ܓܰܒܪܺܐܝܶܠ ܐܰܦܪܰܐܡ


Gabriel Afram
Journalist och Författare

 

läsarna kommenterar...

Jan Beṯ-Şawoce 131012 - 16:01

Aẖnone w Aẖwoṯo, bdelan harke b nëqošo d lišono, raja fayšina buwwe. Këtlan ǧalabe problame w lo ẖa lë yalëfina d šurenale. Naţërine më qëm ruẖayye gëd mëšroyi, kẖuzena wlo ẖa šre. Gëd maydina kopya ac carab lruẖayna, këmarno ǧalţoyo. Qay? Ac carab 22 duwal këtte, kulle b ẖaşe du carabine. Aẖna man kit b ẖaşayna? Wlo nošo! Ḫatta i cito d këmzarţinawo biyya, latyo b ẖaşayna. I naqlayo man kfašlan ǧer më ruẖayna? Mawxa kumarno b caqël mnaqšina. Ḫa mënayna d howe konservativ, d huwele fëkrat konservativ latyo caybo. D howe ẖa cam fëkrat progresiv w modern ste latyo ǧalţo. Klozëm d yëlfina w mawlëfina lë ẖḏoḏe iqoro w ẖaq d mamro l kul fëkër. Hawxa anjax kiban mëţena l natije kayisto. Adyawma b Latin-Amarika, bu nëquşo kit 3-4 malyuno şëroye madënẖoye w macërboye. Kšëmcitu ẖës d nošo?

Shalmanezzar III 131012 - 01:31

Håller fortfarande inte med, Om jag ska prata via datorn med en Assyrier från midyat, Så måste vi skriva latinska bokstäver Turoyo för att förstå varandra, Hela världen kan läsa latinska bokstäver, 10% av vårt folk kan läsa skriften. Angående Israeler & kurder,Så menar jag liknelse, Israeler var utan land, Dom skapade sitt land på sitt sätt, genom militär,svett,blod,inflytande på andra länder så gick det, kurderna kan vi titta på hur dom växte sig starka inom våra områden, Dom höll ihop koncentrerade på vissa ytor, Dom skapade sina militärer,(folkmord),vilja,svett,blod så håller dom på att klara det dom med. Vi kan också, Kan man koncentrera runt 1 milj av vårt folk på en yta inom Ninwe ngnstans, Och en Armé på ca 100 tusen, Så är man 10 % ifrån en Autonomi, Mer än så är det inte. Det är inte så svårt som vissa vill få det till. Alla Assyrier som flydde till jordan,Lubnan,Syria osv, Borde istället koncentreras i Ninwe.

Jan Beṯ-Şawoce 131011 - 18:44

Aẖe w Aẖwoṯo, Bu ray diḏi u nëqošo mëqqa dë mdawëm gabayna u maḏco haqqa gëd zoyëd. Tre mëdone kxulţinalën bë ẖḏoḏe: Urhoyo w şurayt. Hani latne ẖa, tre lišonene. A tre këtte tarix yarixo baẖ ẖaye d hawilan. Urhoyo kṯiw, bas şurayt lë kṯiw. Ucdo ẖaṯo, harke b Awruppa bdelan d këṯwinale. Ëno b şurayt kkëṯawno, urhoyo lë kṯëwli mede, yacni latno kaṯowo d urhoyo. Gabriel Afram, Yuẖanun Qašišo, Cabdëlmasiẖ Qarabaši,… w ğalabe hawxa kaṯowe b urhoyone. Hani b şurayt mede lë kṯëwwe. I naqla harke d këṯwina lo bas b ”ago” (ëno) këṯwina, këtlan nacime w hani këtte mëstaqbël bëṯër mënayna. Hani 40 šne mën maẖëtlan qumayye w mën yalifi?

Bethnahren 131011 - 17:38

Det är verkligen glädjande att en del av vårt folk vill lära sig det assyriska alfabetet. Jag är en person som skulle kunna ställa upp och lära de som är intresserade. Det jag saknar är grammatiken och ett assyriskt svenskt lexikon för att slå upp ord man möter i assyriska texter. Gabriel Aframs lexikon är översatt från svenska till assyriska. Hursomhelst om föreningarna börjar planera olika scheman och intresserade lärare träder fram, kan vi lyckas. I det här fallet syftar jag på Stor- Stockholm-Södertälje-området. Bara man kan lära ut grunderna hur man skriver ord och sedan bilda meningar, kan detta gå vägen. Jag tror även att vi kommer att spara mycket tid om man bildar en grupp elever tillsammans med en bra lärare/pedagog i assyriska språket, detta spelas in i Assyria TV och sändes, då kan många fler delta hemma och lära sig mycket genom dessa program. Det kan även gälla östassyriska dialekten.

Ninveh 131011 - 14:37

Shalmanezzar III/ Du har helt rätt i det du skriver, väldigt glädjande, jag hoppas också att vi prioreterar de frågor du tar upp. Men samtidigt tror jag inte det är så svårt att lära sig det assyriska alfabetet. Det handlar om en liten stund om dagen och det tror jag vi hittar det gäller bara att satsa rätt.

Företaget 131011 - 14:35

Shalmanezzar III/ Det behövs inga kurser för att lära säg lägga ihop Alef med Beth för att sedan se ett ord bildas. Tro mig, det är ej problemet. Jag tycker t o m att det är enklare att läsa Gabriel Aframs text än Jan Beṯ-Şawoces. Det handlar om träning. Däremot håller jag med om att jag förstår mer Jans text då den är på talspråket. Israeler kan ju två skrifter (ibland t o m tre skrifter med arabiskan inräknat). Många kineser kan latinska och kinesiska tecken. Det är inte bokstäverna det är fel på utan grammatiken som inte har utvecklats i takt med talspråket. Sedan tycker jag inte vi ska jämföra oss med Israelerna, de är ju trots allt Guds utvalda folk.

Shalmanezzar III 131011 - 00:25

Håller ej med Företaget, Skriften kan finnas för alla och i kyrkan osv. Vi har inget land, Våra ungdomar är inte uppväxta med skriften. Var realistika och tänk på vad som är bäst för nationen. Det är dags för denna nationen att kunna kommunicera med varandra på riktigt. Skriften kmr alltid finnas och kmr alldrig försvinna, När vi väl får Autonomi-land så kan man införliva skriften igen. Men som sagt, Ihopslagning av våra dialekter och latinsk skrift gör att alla kan prata med varandra direkt, Utan att man ska behöva gå massa kurser och lära sig alfabetet och massa annat, Det tar för lång tid, Och tid är ngt vi inte har. Vi måste sätta nationen i rulling, Den står stilla. VI måste framåt, Skapa olika kommitér, Militär och massa massa annat. Dags att inse verkligenheten. Vi ligger långt efter alla i hela världen. Och dom vi borde kolla på är Kurderna och Israelerna, Dom är våra profler vi bör titta på och se hur det går till.

Företaget 131010 - 21:39

Att byta bort våra bokstäver mot de latinska är självmord. Seriöst mina vänner, det är väl knappast läsandet som är problemet utan snarare orden och grammatiken. Att läsa texterna är enkelt efter lite träning (tro mig, det går snabbt efter ett tag). Problemet är att man ej helt förstår vad man läser då grammatiken och många ord skiljer sig från turoyon. Jag säger nej till latinska bokstäver men ja till skriftreform. Biskopen i senaste avsnittet på Assyria TV har en vacker röst men dåliga åsikter avseende språket. Leve folket!

Jan Beṯ-Şawoce 131009 - 09:50

Aẖnone, laltaẖ bi kṯawto dë ḏkërle l Gabriel Afram, harke http://nsibin.wordpress.com/category/lisono/ këtli jawab acla. B şuraytʹyo, u ẖa d roẖëm kibe qore hiyya w ǧer mena ste. B Ḫuyoḏo cal d këtwo w heš d kito ambargo, lë naẖito. Zëd maḏco cal i masale du lišono, aq qaroye kibën d ducri lan numarat d Ḫuyoḏo [1980-1990] mena ẖozën w mena ste qorën be Ḫuyoḏo, Mtakazto w cito mën ẖiyërto këtwolle cal u lišono? Bay yawmanëk u nëqošo aydarbowe? Hani simi digital b MARA ẖa kibe mëţalle. Ḫa kibe më harke moyëd fëkra w ẖoze be qay bëṯër lawi mede?!

Ninveh 131009 - 00:18

Kära assyrier, vilket sammanträffande, den som missat Assyria TV får titta på ett nytt avsnitt av Biskopen Augin Aydin, hoppas att alla biskopar var som honom. Här tar han upp språkfrågan, mycket intressant. Tack till er alla för en bra och givande diskussion, samtidigt måste jag säga att jag blev verkligen stolt över detta program som visades i rätt tid. Kändes väldigt unikt och givande. I samband med detta kändes ett nytt hopp tändas och en tyng av sorg försvann. Tack alla vänner.

Josef Öz 131008 - 20:42

Jag följde G Aframs rekommendation att läsa hans 3-årgamla artikel om den klassiska skriftens betydelse. Jag läste med ett stort intresse. Artikeln verkar mest vara ett uttryck för bitterhet över olika personers div. misslyckanden inom den assyriska rörelsens tidiga historia i Sverige, han klankar ner på andra och helt ogenerad blåser upp sig själv till skyarna. Slutligen verkan han på något sätt vilja k-märka assyriskan. Min stora förväntan förvandlades till en stor besvikelse istället. Jag vill absolut inte att mitt modersmål blir ett museiföremål. Jag vill använda det i socialt umgänge, uttrycka tankar, känslor och kunna naturligt kommunicera i tal och skrift med andra. För detta krävs ett levande språk som vi använder dagligen – inget museiföremål. En tillbakagång till klassisk assyriska är lika realistisk som att försöka klättra upp till månen med hjälp av en stege. Är det en framkomlig väg? Vilken sorglig situation vi har hamnat i.

Ninveh 131008 - 20:41

Som jag också har skrivit tidigare, när jag ser de klassikt assyriska bokstäverna blir jag verkligen stolt och känner det som ett arv från mina förfäder. Det är en del av min identitet. Självklart kommer vi att möta problem i användandet av latinska bokstäver. Alla kan lära sig sitt språk och bevara det, tänk kinesiska tecken, vad säger de. Nej, jag håller med Gabriel Afram. Men vårt problem är att vi inte har satsat på språket, den har fått stå i ett hörn. Vi måste börja engagera oss i denna och alla andra frågor som berör vår identitet om vi vill överleva som nation.

Assyriens glömda moderspråk-III 131008 - 19:26

Är det ngt vårt folk är bra på är det språk. Det är en skandal att Väst o Öst Assyrer ej kan kommunicera riktigt med varandra på sitt språk. Visst man förstår varandra lite, Och det finns 50-tals ord som är precis likadana, Och vissa med lite annat uttal, Dom som vet, vet vad jag talar om. Men det vi behöver göra är att sätta ihop ett Team, Ett språk-team som ska ta fram en ny dialekt som är som ngn slags ihopslagning av våra språk, Där man plockar ut låne orden och sätter dit ord från vårt UR-språk, Ooh behåller orden man har gemensamt. Och skulle gärna vilja se mer Akkadeiska ord, Då det är vårt igentliga språk, Spelar ingen roll om det var för 2500 år sen. Det är en del av oss, Och det är kanske det som saknas, Vårt modersspråk, VI kanske alldrig blir hela och unika om vi låter vårt språk förbli begraven i Tigris floden.

Ninveh 131008 - 16:26

Ja, jag håller helt och hållet med Josef Öz och sons of Akkad. Vi ska bara tillbaka till den skrift där öst-väst assyriska kan förstå varandra. Vi ska inte försvåra inlärningen än vad den är. Vi måste verkligen vara realistiska och anpassningsbara. Det jag skulle önska egentligen och att det även går fortare att lära sig är om vi kunde utveckla detta genom program antingen Assyria TV, eller andra sätt. Samtidigt vore det bra om de som kan skriften, både öst-väst- assyrier, tekniskt kunniga, pedagoger, författare m.fl om dessa kunde samlas och arbeta fram vad vi har och vad vi saknar. Det måste bara skapas ett bra och enkelt sätt för alla att ta del av inlärning av assyriska bokstäver/ovanstående skrift.

Sons of Akkad 131008 - 15:43

Josef habro Öz, jag vet inte til vem du syftar ditt inlägg eftersom flera har nämnt akkadiskan men jag tar åt mig och försöker förtydliga. Det är ordstammen från akkadiska och/eller thobonoyo jag syftar till när det är det dyker upp nya ord som inte har "naturligt" växt fram, vars syfte är att behålla språkens särart.

Jan Beṯ-Şawoce 131008 - 15:11

Ḫuru Aẖnone, harke Gabriel Afram, Gabro Meytap w Šamcun Bar-Macno kṯëwwe b urhoyo. Bu bayto w lo ẖa mënayye kmëžǧël urhoyo cam nacimo, cam aṯto, cam ẖawro, cam ahël aw b mëštuṯo, b ẖago, b caza,…. Harke w b ǧer dëkoṯo kkëṯwile cal warqo. Šafiro! Mjarabbe hënne w ǧer mënayye ste, harke bu Swed, b Almanya, b Hollanda, b Balčiqa, b Awusţurya, bë Swisra,b Beṯ-Nahrin,…. D mëlfile. Man yalëf w kmo yalëfle? Këtte maḏco? Kibën d maẖkallan harke? W hani qay lë kmëžǧoli buwwe? Aẖnone, kul ẖa d koḏëc koṯëw w qore ”Olaf-Beṯ” catëqto latyo linguist w latyo yaḏoco d lišono, w latyo ste atimolog d lišono… Hano muhimyo d uḏcinale! Lišono urhoyo, malyoyo b xabre yawnoye, fërsoye, cëbroye, latinoye, ẖabašoye,… Bas ẖa maṯlo gëd ubeno, adyawma gabayna bu hiyerarši di kohnuṯo, ëšmo ǧer mu yawnoyo layt! Qay?

Jan Beṯ-Şawoce 131008 - 14:53

Aẖnone, kito maṯlo komër hawxa: U šamco du mdaglono hul colam-colmin, qayëṯo lë kfoyëš!.. Këtwolan w adyawma ste këtlan w ramẖël ste gëd huwelan problame, hani lë kowe d zaycina mënayye, gëd misëmina kritik w gëd saymina kritik, lë kowe abadan d caqlan w macëqina lebayna mawxa. Ǧalabe cayboyo d caqlan! Hani tam 40 šne bi masale du lišono kcayšina b dugle. Mzaraţlan gëd mëlfina ruẖayna w an nacimayḏan be aydarbo Bardayşan, Afrem, Bar-Cëbroyo,…. mëžǧëliwo cayn hawxa gëd yëlfina w mawlëfina. Ymelan b dugle, mşacarlan b dugle, štelan wiski w sëmlan ẖage w mërlan gëd yëlfina w gëd mawlëfina!... Adyawma šato 2013, man yalëf? Kit nošo abre d babo d nofëq li ẖolo d omër u šrolo?! Haka kit gëd nušaqno cayne!

Gabriel Afram 131008 - 14:33

Jag rekommenderar artikeln ”Identiteten vilar på klassisk assyrisk skrift” av Gabriel Afram på Hujada.com. Sök i Hujådås arkiv publicerad 2010-11-20

Josef Öz 131008 - 12:36

Vi sitter och strider om vilket alfabet som är mest ändamålsenligt för att utveckla den form av assyriska som vi fortfarande kan och brukar dagligen, innan det är för sent. Plötsligt dyker upp förslag på tillbakagång till akkadiska, ett östsemitiskt språk som är lika stendöd som de stentavlor den är huggen i. Ingen människa har talat detta på flera tusen år och följaktligen vet vi inte ens hur det lät. Vilken chockerande verklighetsflykt och brist på realism. Huvva, som vi säger här i Norrland. Osökt går mina tankar till uttrycket ”den som gapar efter mycket mister hela stycket.” Springer du efter akkadiska lär du hinna tappa även assyriska. Ja, men … det låter väl klokt, eller?

Jan Beṯ-Şawoce 131007 - 23:57

Aẖnone, kito maṯlo komër hawxa: Yabo bi hawa lë mzarţina, këlla i ẖale kmadilo cal kul mede… Gëd ducarno la-xalf bu tarix, l MM [Meqëm më Mšiẖo]. Ab babayḏan bu tarix qamayto manẖatte u lišono d femayye bu ẖarf du başmoro. Cal d këtyo u başmoro ẖarf qamoyo, adyawma kiban ducrinale w këṯwina u lišonayḏan buwwe? Haka ”e” këmmitu, yalla mjarbina!.. Ab babayḏan këtwolle dawle, caskar, univarsitat, 8 naqlat mbadalle u ẖarf. Qay? Kul ẖa dë ţralle bu ylofo zaẖmewe. Sëmme ẖarfat basittër w macëšše u lišono cam ruẖayye. Xëdwoṯayna zarţat w slogane xalye lë mërre, yatiwi w cwëdde. Xlëqqe litteratur w marduṯo d litteratur. Adyawma cal d latlan lišono kṯiwo, u medano lo kaṯowo w lo mtarjëmono kit d mawḏaclanyo. U abro d Akad, madam haqqa zarţat qay lë kkëṯwët bu lišono w bu ẖarf d këmmët acle? Kṯaw harke d ẖuzenale!?

Ninveh 131007 - 18:13

Sons of Akkad// Jag önskar flera av dina kommentarer, verkligen bland dem bästa. Verkligen bra och snabbt löst. Nu gäller det att verkställa i praktiken. Tihe.

Ninveh 131007 - 16:58

Sons of Akkad// Tack för upplysningen, den hade jag totalt missat. Du har helt rätt, det kommer att skapa stora problem som vi inte tänkte på. Du har helt rätt att vi måste lära oss de assyriska bokstäverna. Självklart håller jag med, att bara vi kommer igång och börjar är det inget svårt att lära sig vårt språk.

Jan Beṯ-Şawoce 131007 - 15:19

Aẖuno Sanẖarib, harke šroloyo latyo i masale du ëšmo, amma i naqla ẖa (aw ẖḏo) d huwele ray ǧer, klozëm myaqrinale. Walaw lë krëẖmina u ray ste, klozëm d ëbenale dëkṯo. Han naqla harke aẖna d këtlan ǧer ray, kiban dlo şucre w dlo kroho, ubena u ray d këtlan. Hawxa anjax kiban mafhëmina ẖḏoḏe. W dlo u darbo di caksiye mjarablan tam 40 šne l dëkṯo kayisto lë maţina. Hano klozëm dlo zëcṯo mëcţarfinale. Bëṯër klozëm d maqbëlian kritik w dlo aydarbo gëd uḏcina u ǧalţo d kito gabayna. Harke laltaẖ kito 3 adrese lu ẖa d kobëc yolëf şurayt b alfaba latini. U adres qamoyo gramatik nacimoyo, pdf ẖa kibe manẖatle gabe. http://www.atour.com/library/education/20110303a.html http://www.atour.com/library/education/20120315a.html http://www.atour.com/library/education/20120130a.html

Sons of Akkad 131007 - 13:04

Så med denna logik ska vi ha arabiska bokstäver för assyrier som bor i arabisktalande, ryska för de som bor i slaviska länder, armeniska bokstäver för de i Armenien och latinska för oss som bor i länder där dessa används osv osv ...... jo tjena. Inte alls ännu en orsak att dela upp oss...satsa på en skola där vi alla kan använda VÅRA bokstäver (oavsett vad för namn ni/vi väljer att kalla de) så är denna diskussionen löst. Och nej, det är inte svårt. Jag lärde mig det lika snabbt som det svenska och nej, jag är inte smartare än någon annan, så det ska inte vara svårt. Själva språket kör vi på turoyo men att man går tillbaka till thobonoyo/akkadoyo när nya ord dyker upp för att använda så lite låneord som möjligt. Det är bara att skapa ett språkinstution som får komma överens om vad det "nya" ordet ska kallas.

Assyria 131007 - 12:08

Sennaherib III// Tavdyotho limavdconutho dkobat, ushroloyo, arishonne dicito mharabbeh hdode mharabbeh iumtho Othuroyto/Ashur/Assyrians makulbulle l´Syrian, dkutyo me Assyrains umowzadde Oromoyo dlatle hich asirutho/koppling luchabro Suroyo/Suryoyo. Mun sumla towo Icito li´umtho gher michsara umiflighutho. Kibe noshe domur mun tovutho havi, bas kmaydo azuze ducamo ukmacumro citotho bmiljare, kmaydo zuze cal kulmede nacimo aw zcuro dksaymo lucamano. Dhove krobo/krig, ahasye kmahismi mekum mucamo dmachulsi ruhaye u´icitoste bitulle lgher, casirina uka damiljare dmahutlan uhush itashithathe komdavmo uahna kmughuch aclayna ui´umthaydan kfaysho mparpasto, ukmuktolina cal yavmo dlotrela icidto dmaydina zayno b´idayna umdafcina cal nafshayna. Tavdi Sennaherib, konuklatlan ishrolutho dcayishat sä´shultono dkofolugh iumtho uucamo hani arishone dicito dhushwivayna aloho mahtileh bgave dicito.

Ninveh 131007 - 11:43

Harke kobono Tavdyotho l´Jan Beth-Sawoce o Josef Öz ulkulhad farsufo dhule hzayto dkomshawshto imqonutho dmaydina mede olsoyo acmayna munukoshano. Harke chud nafuk lihalo, kutlan katre dlatna catire buyulfono calruhayna, iumthaydan, uleshonaydan, iqoro uhubo uhdoyutho layto. Kosuchrina adnayna ucaynayna ukofayshina alafavde dkonofek mkabel diumthaydan, kula mizuctaydan umiducfiyaydan. Qud komur Jan Beth- Sawoce, klozum makublina hdode ulomharbina hdode, chud hzelan fayut uzabno ulayko matina gher mighsara dhavi aclayna ucaliumthaydan. Basle luitovo klozum kaymina ucamhdode markvina fulhone ulsoye umahuvyone umathrone doben fire bictidutho liumthaydan. Tavdi larohume diumtho, dlo manchu lokudrivayna kutvivayna luhdode umulfivayna hdode. Hubo cam Iqore

Sennaherib III 131007 - 11:05

Jan Beṯ-Şawoce, O masale latjo bass bo Ishmo, Det handlar om nationen och vem dom lägger sin tillit på, Dom lägger sin tillit på Araber som Maroniter i Libanon lr dom Kristna Syrierna i centrala Syrien(Melkiter), Dom vill göra Hdoutho med dom, Men samtidigt säger dom att Assyrier inte finns ? Om det är ngt folk som finns i mellanöstern som fortfarande lever och bibehållt sitt DNA är det vi Nordliga Mesopotamier Assyrierna. Abe. Jag kan prata riktigt bra Turoyoska, Och Arabiska, Men kan ej läsa lr skriva, Då jag anser att vårt språk saknar politiskt vikt, Och man kan inte kommunicera med resten av vårt folk med det språket, Så länge vi bor i diaspora, Så måste vi anpassa oss efter varandra. Skulle gärna vilja att ni utvecklar ett språk/Latins skrift där både Öst-Väst Assyrier förstår varandra till 100 %.

Josef Baravdish 131007 - 10:22

Det assyriska alfabetet symboliserar det assyriska språket och stärker den assyriska kulturella och nationella identiteten. Malfono Gabriel Afram ger oss känsla av trygghet att ingen kan beröva oss detta ovärderliga assyriska konstarv.

Assyria 131007 - 08:45

Oromoyo//Tack för ditt svar. Nu hamnar vi utanför ämnet, men det är precis som vår broder Josef Öz sa, vi förstod väldigt lite. Tänkte när ändå Sanneherib tog upp ämnet, mycket glädjande dessutom att få veta att han återtagit sin rätta identitet, från Oromoyo till Suroyo/Assyrier. Det jag vill komma fram till egentligen är att vårt folk har sett dessa kyrkoledare som Nationens kungar/ ledare/räddare. Men egentligen har de varit de största förräddarna, förnekarna och hatbildarna inom vårt folks historia. Varför är folket blind? Tack vare Internet idag, har vi sett all den falskhet, hat som dessa nyckelpersoner som ska företräda en NATION har varit opinionsbildare för. Vilken nation? Suroyo#Oromoyo-Något gemensamt? Vem vill få ett slut, varför hette dessa biskopar Sanharib, Sargon, alla assyriska namn, som de sedan ändrar, Vem företräder dessa? Inte den assyriska Nationen, den har de bojkottat för länge sedan.

Jan Beṯ-Şawoce 131007 - 08:37

Oromoyo, aẖuno, këmarno bi masale du lišono vitamin ǧalţo këmfarqët!.. Adyawma ste an emoṯo w ab babone d këtlan bam mo % 99,999 bu lišono qrayto w kṯawto latte. Cam gabe d haṯe maḏco cal lišono mënyo w mën latyo, latte!.. B ayna akademi yalifi w amţalle acmayye hawxa maḏco? Madam haqqa yalifët, harke bac qay lë kkëṯwët? W bu swedi kkëṯwët? Ma hawxa kowe? Walaw ẖa kyolëf qraye w kṯawto, ma lë kobëc d hëwelan litteratur lašan d maqwena ruẖayna bu lišono?! Kẖozët b caynox roman kṯiwo, ẖkeye kṯëwto, siyase kṯëwto, falsafe kṯëwto, tarix kṯiwo,… layt. Qay layt? W harke hatu a clayme w a claymoṯo mayko gëd amţetu u maḏco? Maclum mu swedi, laʹan b lišonayxun layt! Lë sëmlan! Aẖnone, u nëqošo d këtlan harke, lë sayminale nëqošo d caksiye w mqarrasiye. Fayde mawxa l ramẖël layto! Huwawu noše liberalin, maqbelu d këtlan ǧalţe ste w nëqşaniyat ste. W dlo qay bi ẖalaṯena?

Jan Beṯ-Şawoce 131007 - 08:16

Sanẖarib! Yabo maẖës mi šanṯo, u yawmo salëq w hawi falge d yawmo aclayna!... Bu Ţuro i naqla an noše d ëzzënwo lu cwodo, hawxa ëmmiwo lë ẖḏoḏe… U sabab, saca latwo! Cal u bahro du yawmo aw cal ak këkwe d şafro uḏciwo i saca mëqqa hawyo… Hani 40 šne bi masale du ëšmo xlëqlan gihano l ruẖayna, aẖna w hatu a clayme heš knuqlitu qayse li gihanaṯe … Ma haṯe ţër fayšo hawxa? W kulan mëǧbënina më ẖḏoḏe? Kmëftaxrina w këmšabhërina d këtlan tarix w marduṯo ǧalabe zangin! I zanganaṯe latyo bas cël mi joǧrafya d Asurestan, rwëẖ mawxayo. Yacni i joǧrafya latyo cëqto, mawxa ste latyo kayiso d macëqinala b meẖayna w huwena tëxmonoye fanatik (fanatiska rasister). B gawe du tarix w di marduṯaṯe kit xëtmo d oromoyo, d kaldoyo, d oṯuroyo, d bëbloyo, d ninwoyo, d yacquboyo, d nasţërnoyo, d malkoyo, d marunoyo, d maniyoyo, d bardayşanoyo … hani w ǧer mani layko mẖalqinalle?

abe 131007 - 02:53

Sanharib, din assyriska stolthet är ett gigantiskt luftslott om du inte lär dig dagens assyrisk-arameiska. Akkadiska? trams.

Sennaherib III 131007 - 01:27

Oromoyo, Vad gör du härinne ? Ni Oromoye är landsförrädare, Förstår ni inte det ? Ni nekar erat DNA, er identitet, Er nation. Oromoye var Beduiner från Södra Jordanien. Fatta, Vi är inte från damascus heller, Vi är från Mesopotamien, Norra. Längs tigris floden, Det Assyriska hjärt landet. Och det är inte mina föräldrars fel att jag inte kan, Jag är bara inte intresserad av ngt grott språk och skrift. Jag förespråkar Latinska bokstäver och helst att vi går tillbaka till vår Assyriska språk, Alltså Akkadeiskan. Jag var sj en "Oromoyo" en gång i tiden, Där jag försökte lura mig sj, men tacka Gud att han visade mig vägen. Att vara Assyrier är inte bara en Etnicitet, Det är en välsignelse också. Gud kallar oss i bibeln för hans hantverk. Vi består och vi kmr komma tillbaka. Tihe den Assyriska mäktiga nationen.

Oromoyo 131006 - 21:17

Sennaherib III/ Skyll på dina föreldrar du. Ninveah/ Jag har lärt mig o skriva tack vare en snabb kurs som jag fick i Syrianska Kyrkan alltså en 12 timmars kurs sammanlagd sen så kämpa jag och la ned mycket tid alldeles sjäv! Har även en stark ordförråd på Syriansk nu eftersom jag alltid spara ord i minnet som jag inte kunde och fråga nån äldre så jag fick svar.. Tack vare våra TV kanaler och internet så talar jag bättre. Finns även en Syriansk med dialekt Turoyo på latin text lexikon med 4500 ord översatta till Svenska. lycka till

Josef Öz 131006 - 21:16

G. Afram har rätt när det gäller att klassisk assyriska inte kan inskränkas till staden Urhoy bara för att stadens språk fick utgöra normen. Lika lite som svenskan skulle heta mälardalska bara för att rikssvenska är baserad på språket i Mälardalen och framförallt Strängnäs. Däremot hans försök att härleda "suroyo" från "Nasaré" känns mycket långsökt för att inte säga chockerande. Det krävs nog en kritisk granskning av vetenskapliga belägg, om sådana finns. Självklart är "suroyo" den folkliga benämningen på "asuroyo" och är utsprungen ur en lång tradition. Staten Syrien var ju också tänkt som ett hemland för "suroye", dvs assyrier/syrianer. Kopplingen är mer självklar än långsökt.

Josef Öz 131006 - 21:13

Artikelförfattaren Gabriel Afram skriver på klassisk assyriska och han håller en hög prosastil. Kul. Han har en god ambition att bli förstådd av både öst- och västassyrier och därför väljer han att skriva på det "typsnitt" som var gemensamt, estrangelo, för alla assyrier. Han glömmer dessvärre tidsfaktorn. Både öst- och västassyrier har ju sedan flera 100 år utvecklat andra typsnitt och använder estrangelo mycket sporadiskt och då endast i rubriker. Kan närmast jämföras med att svensken skickar endast julkort med gotisk stil, men skriver aldrig böcker med gotisk eller frakturstil. Ambitionen att nå fler leder sålunda till att färre läser honom och ännu färre förstår vad han skriver. Se på kommentarerna som har kommit hittills - nästan ingen har kommenterat sakinnehållet.

Danho 131006 - 20:32

håller fulltständigt med sennaherib ang översättning ni som kan läsa assyriska skriftform kan slå er för bröstet och fortsätta dricka ert kaffe efteråt.... ngt för hujada o tnka på me översättningen tack för mig

Ninveh 131006 - 19:13

Alltså för att göra en lång historia kort med alla våra problem, har vi tyvärr prioreterat våra döttrars språkkunskaper alldeles för dåligt, för det är de som blir morgondagens mödrar och för det här språket vidare. Ta kyrkan, vilken roll spelar den i vår nations liv? Hur ser livet ut för familjen i ett assyriskt hem? Vad är det familjen, kyrkan, nationen prioreterar? Jag ser inte att det är flickan/tjejen som utbildas i första hand, hon kommer som vanligt i sista hand. Kvinnorna utgör halva delen av vår nation, hur mycket tid och rum får de i vår nationella arena med alla dess delar, så som språk, kultur, historia mm? Vi får inte glömma att mycket av dessa kunskaper ska hon föra vidare till barnen, familjen, nationen. Därav måste vi inse sanningen, för att få vår nation på fötter igen måste våra döttrar få möjligheter till alla dessa delar. Självklart även viktigt för killar och män, HELHET

Sennaherib III 131006 - 19:10

Assyria. Jag menar också kyrkan under 2 världskriget, 1 världskriget vet vi hur det gick, Men under 2 WW kom vi tillbaka i man-tal och befolkning. Man hade chansen att få ett land, Vi var Majoritet fortfarande i Qamishli området. Varför gick inte Väst och Öst Assyrier ihop och skapade sig en riktig militär ? Istället bråkade dom, Och vår Kyrka, Den Syrisk Ortodoxa är den största splittraren genom historian. Den gör allt för att vi inte ska få vara Assyrier lr få samarbeta med Öst-Assyrier. Är så trött på den äldre generationen, Dom har inte gett oss ngt, Förutom problem. Vi hade chansen under 2 WW men (dom) tog den inte.Den Sunnitiska regimen under 2 WW i Syrien tills 50-talet släppte in kurderna i Gozarto, Innan dess fanns det inte en kurdskalle i sikte i området. Det gjorde regimen för att vi inte ska bibehålla vår majoritet i området. Vi hade chansen men tog den inte, Istället har vi förlorar alla ställen vi har varit majoritet i.

Assyria 131006 - 13:16

Sennaherib III// Vi vet hur svårt vårt folk har haft det i sina länder. Självklart hade vi inte kyrkan och kristendomen att följa hade vårt liv sett helt annorlunda ut nu. I dag är detta hat om makt och pengar, precis som det ser ut i hela Världen, kriser och krig på grund av makt och pengar. Det finns splittrare och omedvetna handlingar inom vårt folk. Men jag skulle vilja fråga dig, du skriver att vårt folk skulle göra andra val under andra Världskriget, Jag undrar vilka val tänker du på, vad skulle vårt folk ha gjort annorlunda? När det gäller språkfrågan behöver du inte vara orolig vi ska starta kurser så att vi alla kan börja skriva på vårt älskade språk, Urhoyo.

Jan Beṯ-Şawoce 131006 - 13:03

Sanẖarib, yabo d huwewolan dawle ste gëd hëwewolan naqla ẖreto problame… Dlo problem lë kowe!.. Ucdo aẖna këtlan problame. I ẖarbo aẖna ar rabe lë mawlaflan ruẖayna ay darbo kmëšre problem. U qarekterano huwlan loxu ste, mawxa lebayxun b ẖaq ţwiroyo mqabël diḏan. U kritikano kmaqbalne w bi dëkṯoyo. Ëno b ëšmi kţëlabno šëbqono mi claymuṯo, ftiẖo këmarno: Mede kayiso lëwlilxun! B kul dukṯo ste ẖaḏirono d maqbalno w d šëmacno lu kritik d këtxun. Bu ray diḏi, bëṯër më zabno yarixo dë cwodo lruẖi bu bayto, maţino l qanaca kamëlto d këtyo u sabab du medano kule u lišono. U sabab, u lišono b kul kanšo, huwweyo u qliḏo laẖ ẖaye!.. W aẖna hawxa qliḏo latlan, ţrena ẖrime mu medano. Mawxa kumarno: Aẖnone! Aṯi u zawno, bëdena mnaqena: Urhoyo aw şurayt, ayna këbcinale lišono li qaryto w li kṯawto.

Sennaherib III 131006 - 01:12

KS. Det du säger är som när kurder,araber säger, Vi ska ta eran mark och döda ert folk, Vi säger vf gör ni så, Dom svarar, Vf klagar ni, Ni har inte lärt er att göra en Armé för att försvara era marker. Vi är födda i väst, Att majoriteten i Göteborgs,Sthlm,S-täljes,Chicagos,Deitrots ghetton där majoriteten av våra ungdomar bor ska kunna läsa och skriva Khtobonoyo är skrattretande. Det är ni den äldre generationens fel att vi ens är i den här sitsen, Ni är splittare och hatar varandra, Som har lett till att vi lever i väst utan land o heder. Hade ni och våra förfäder tagit er i kragen under 2 världskriget hade vi haft ett land nu och alla hade kunnat skriva-läsa. Denna sidan är från sverige med svensk text till Assyrier. Om ni ska skriva Kthobonoyo så får ni skriva en undertext på svenska lr engelska så att vi alla andra förstår vad som skrivs, Annars kan man inte ta er seriöst. Länge Leve Assyrien.

Ninveh 131005 - 19:03

Ashur/Oromoyo/Qaroyo// Jag skulle gärna vilja veta hur ni har lärt er språket, för jag vet hur Gabriel Afram, m.fl som skriver på Urhoyo, har lärt sig ,på klostren eller i kyrkor eller haft stort intresse för att lära sig det. Samtidigt har inte alla haft denna möjlighet eller förutsättningar att lära sig det. Varför säger inte den svenska skolan till eleverna, gå och lär er språket hemma för er själva, ni behöver inte komma till skolan längre! Var inte så blåögda, vi har stora brister i hur vi ska få bort detta stora språkproblematik. Men vi måste börja snarast och det måste prioreteras. Jag tycker detta är en viktig fråga som ARS tillsammans med experter inom det assyriska språket, modersmålslärare, andra intresserade, pedagoger, författare m.fl. samlas och hittar en lösning till detta problematik. Det finns lösningar, men tillsammans hittar vi de lösningarna snabbare och sökandet blir mer effektivt.

Ninveh 131005 - 17:41

Jan Beth-Sawoce// Kutle mcadlo bumamlayde. Idha dlokudrina korina otvotho Urhoyotho// assyrisk alfabet, udlo fuhmina munkokorina gudtorina miktavtho, Idha dlo mdabrina lexikone men suryoyo lusvedoyo. Ushuolo latyo dlogruhmina uleshonaydan, usholo icaskutho dkolokina bushuolano. Ubsurhobo/xayifo klozum markivana sicotho bkul duktho dumcadrina hdode udumshavshtina uleshono Urhoyo.

Jan Beṯ-Şawoce 131005 - 12:05

Aẖnone, bi masale du lišono, kul mëqqa d koṯe knëfqina mi ẖalëqto du nëqošo. Hano latyo kayiso lu lišono, hawxa kşuxrina qume dlë moţe lam more … Masale d lišono masale jëddiyo, hul ucdo yalëfinala ǧalţo … li cito më xaşra w li Mtakazto mi xaşra ẖreto, huwallan vitaminat ǧalţe. W u ǧalţano malaxle l adyawma. Harke bu nëqošo heš u taṯir dav vitaminatani ftiẖo kmaẖwe. Mawxa mdarbe d nëqošo d lišono kxulqina “mërli w mërlox” (polemik). I fayde mënyo? Lo mede!.. Këtlan tre lišone: urhoyo w şurayt. Urhoyo baynoṯayna lë kcoyëš, şurayt kcoyëš. Ayna mëstacmëlina? Hano d howe u nëqošo!.. Bëṯër i masale du ẖarf. Dawle latlan, cal d latlan … b quwwe d polis, b quwwe d caskar, jaza l nošo cal dlë koḏëc lišono, layban ubena! U medano lë fahëminale w këmzarţina zarţat xalye bu swedi w bu ingilizi. Ma hawxa kowe?

Bra! 131004 - 22:19

Jag använder östdialekten och gav mig på denna text. Jag förstod en hel del, även om det gick lite långsamt. Men skulle vilja läsa denna text även på svenska, för att förstå mer av det som skrivs. Detta är ändå ett viktigt ämne och då gäller det att minska risken för missförstånd, speciellt med tanke på vår situation. Annars är jag glad över att vi mer och mer skriver på assyriska. Fortsätt med det!!

Gevriye Meytap 131004 - 20:09

ܬܰܘܕܺܝ ܣܰܓܺܝ ܡܢܰܚܡܳܢܳܐ ܕܠܶܫܳܢܰܢ ܡܝܰܩܪܳܐ ܡܰܠܦܳܢܳܐ ܓܰܒܪܺܐܝܶܠ ܐܰܦܪܰܐܡ. ܒܫܰܪܺܝܪܽܘܬ̣ܳܐ ܐܰܢܬܽܘܢ ܐܺܝܬܰܝܟܽܘܢ ܥܠܬ̣ܳܐ ܕܕܰܟܺܝܢܰܢ ܘܫܰܘܫܶܛܢܰܢ ܠܠܶܫܳܢܰܢ ܣܽܘܪܝܳܝܳܐ ܡܶܢ ܡܶܠ̈ܶܐ ܘܳܫܡܳܗ̈ܶܐ ܢܽܘܟܪ̈ܳܝܶܐ. ܡܳܕܶܝܢ ܣܰܒܪܝ ܐܺܝܬ̣ܰܘܗܝ ܕܡܪܝܐ ܢܚܰܝܶܠ ܠܟܽܘܢ ܘܰܕܢܶܬܶܠ ܠܟܽܘܢ ܚܽܘܠܡܳܢܳܐ ܛܳܒܳܐ ܒܗܳܢܳܐ ܥܰܡܠܳܐ ܕܡܰܚܝܳܢܽܘܬ̣ ܠܶܫܳܢܰܢ ܪܚܺܝܡܳܐ. ܥܰܡ ܪ̈ܶܒܽܘ ܬܰܘܕܝ̈ܳܢ ܓܰܒܪܳܐ

Ninveh 131004 - 17:53

Qar;O// Ni ser tyvärr väldigt kortsiktigt på problematiken vi har kring läskunnigheten, förståelsen, skrivandet, av vårt älskade och urviktiga språk. Men det är tyvärr många som inte inser språkproblematiken vi har idag. Därför görs inga framsteg i startandet av kurser/utbildningar i både kyrkor, föreningar, i hemmen mm. Det är inte lika lätt att översätta som mellan engelska och svenska, många har inte den möjligheten heller. Jag blir besviken på de som kan språket, är experter, arbetar som modersmålslärare i svenska skolor. Men när frågan kommer till vår nation, hur vi ska gå vidare, hur vi ska avveckla denna problematik, är det ingen/inga som träder fram. Varför blir jag besviken, Jo för det är oftast pengar som ska styra våra handlingar, folk tänker i första hand på egen ficka, här tar min respekt slut. Jag avskyr denna handling som tvingat vår kultur, språk, historia att suddas ut och glömmas bort. Pengarnas förtjänst.

Ashur 131004 - 17:42

Håller med de senare kommentarerna. Varför ska han lägga extra tid på att översätta på svenska bara för att ni inte har lärt er läsa språket? Bråka med era hemspråkslärare/föräldrar om ni inte har lärt er det. Fokus på textinnehållet istället: Bra Gabriel Afram! Håller med dig i alla ord du skrev ner

KS 131004 - 17:40

Sennaherib III, vad är du för assyrier som inte kan läsa ditt eget språk? Om du är född i väst så kan väl du - såsom du argumenterar - kalla dig för västerlänning. Du behöver inte kalla dig för assyrier. Malfono Gabriel skriver på det finaste språket som finns. Att du inte förstår eller kan läsa det, ja det är liksom ditt problem. Försök, lär dig och kämpa.

Oromoyo 131004 - 17:02

Tack för texten! ni som inte förstår texten får skylla er själva. Ge inte kritik när ni själva inte fattar nåt. Gå översätt själva allt det ni skriver på svenska till engelska..........!!!!!!!!!!

Qaroyo 131004 - 16:04

Låt debatten för en gångs skull hållas endast på språket den är skriven i. Till er som inte förstår, gå och lär er. Inget kommer gratis. Är trött på såna kommentarer, varenda gång ska de dyka upp. Exklusivitet, tack! Vad är meningen annars med att ha ett eget språk?

Shin 131004 - 13:30

When you know suryoyo you can at least understand 40/50 % of your point, also the conclusion is easy to understand. I personnaly understand around 60-70% but it's really difficult to read something that you are not very familiar with... But I have to say one thing, you should at least write in Suryoyo/Sureyt and English then more people will get your point and not only a bunch of professors... One last thing, why do you include morunoye in our nation ? I mean, they start calling themselves arabs/lubnani even if they continue to be persecuted by arabs, they don't speak suryoyo anymore.

Nahir 131004 - 11:29

Jag tror många, inklusive mig själv, är intresserade av att läsa denna text på svenska eller engelska. Självklart ska vi alltid behålla vårt fantastiskt värdefulla alfabet men glöm inte bort att budskapet måste fram... Hur ska vi förstå hur Gabriel Afram resonerar när vi inte kan läsa hans argument?

NB 131004 - 09:12

Tack för PDF! Gabriel Aframs assyriska är ganska svår, men jag förstår poängen iaf.

Afram 131004 - 08:46

Just denna artikel kan jag tycka är av större vikt att översätta till svenska, då jag som kan läsa ändå känner mig relativt begreppsmässigt svag. Det vore skönt att få en kort sammanfattning, som kvitto också på att man kan läsa och begripa det assyriska estrangielo.

Sennaherib III 131004 - 02:23

Skojjar ni med mig, Hur ska jag kunna läsa detta ? Ni vet att vi bor i väst va ? Ni vet att majoriteten är födda i väst och ej kan skriva lr läsa på Assyriska ? Var vänliga och översätt texten till Svenska lr Engelska under hela texten, Så man vet vad det skrivs, Annars är det väl 25 pers som bara kan läsa texten. Mvh