Publicerad: 2013-10-17

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܠܰܬܝ̣ܢ̈ܳܝܳܬ̣ܐ ܠܐ ܟܳܫܳܪܶܝܢ ܗ̱ܘ̣ ܩܰܛܪܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ

SPRÅK

ܒܰܪܢܳܫܐ ܐܰܘ ܦܰܪܨܘ̣ܦܐ ܕܗܳܘܶܐ ܠܶܗ ܪܶܗܓܐ ܘܨܶܒܝܳܢܐ ܘܕܐܳܒܶܥ ܕܝܳܠܶܦ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܐܰܘ ܕܗ̱ܘ̣ ܡܰܡܠܠܐ ܕܟܶܡܡܝ̣ܢܰܐ ܠܶܗ ܨܘ̣ܪܰܝܬ، ܟܝ̣ܒܶܗ ܕܝܳܠܶܦ ܠܶܗ ܕܠܐ ܩܰܛܪܐ. ܐܶܢܐ ܠܰܬܢܳܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܪܶܥܝܳܢܐ ܕܰܢܳܫ̈ܐ ܕܟܶܡܡܝ̣، ܐܰܬܰܪܬܶܝܢ ܘܥܶܣܪܝ̣ܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘ̣ܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ ܢܶܐ ܗ̱ܘ̣ ܣܰܒܰܒ ܘܗ̱ܝ̣ ܥܶܠܬ̣ܐ ܕܐܰܚܢܰܐ ܐܰܣܘ̣ܪ̈ܝܳܝܶܐ ܠܐ ܟܳܝܳܠܦܝ̣ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ. ܗܰܬ̣ܶܐ ܕܘ̣ܓ̈ܠܐ ܝܐ. ܟܘ̣ܠܰܝܢܰܐ ܟܳܕܥܝ̣ܢܰܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ ܠܰܬܢܶܐ ܙܶܕ ܥܰܣܩܳܐ ܡܰܐ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܥܰܪܰܒܝ̣، ܔܝ̣ܢܝ̣، ܗܶܢܕܝ̣، ܪܘ̣ܣܝ̣، ܥܶܒܪܳܝܐ، ܐܰܪܡܢܳܝܐ ܘܫܰܪܟܳܐ. 

ܩܰܝ ܐܰܥܰܡ̈ܡܶܐ ܕܟܶܝܬܠܶܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܐ̱ܚܪ̈ܶܢܐ ܡܗ̱ܘ̣ ܠܰܬܝ̣ܢܝ̣ ܠܐ ܟܳܡܔܰܪܒܝ̣ ܕܶܡܚܰܠܦܝ̣ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܬ̣ܶܗ ܒܗ̱ܘ ܠܰܬܝ̣ܢܝ̣؟. ܘܩܰܝ ܐܰܚܢܰܐ ܟܠܳܙܶܡ ܕܶܡܚܰܠܦܝ̣ܢܰܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ؟ ܐܰܚܢܰܐ ܠܐ ܟܳܕܥܝ̣ܢܰܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܛܝ̣ܡܳܐ ܕܗ̱ܝ̣ ܡܰܪܓܳܢܝ̣ܬ̣ܐ ܕܟܶܝܬܠܰܢ. ܐܶܠܐ ܐܰܥܰܡ̈ܡܶܐ ܐ̱ܚܪ̈ܢܶܐ ܟܳܡܝܰܩܪ̈ܝ̣ܢ̱ ܘܟܳܐ ܡܶܫܬܰܒܗܪ̈ܝܢ̱ ܒܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܶܡ ܕܟܶܝ̣ܬܠܶܢ. ܗܰܐܢܝ̣ ܕܟܳܚܳܫܒ̣ܺܝ̣ ܗ̱ܘ̣ ܟ̣ܰܠܰܣ ܘܗ̱ܘ̣ ܦܘ̣ܪܩܳܢܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ ܒܰܐ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܠܰܬܝ̣ܢܳܝ̈ܳܬ̣ܐ ܝܐ، ܠܐ ܫܪܳܪܳܐ ܟܳܡܶܔܓ̣ܳܠܝ̣، ܘܟܳܡܰܛܶܥܢ ܠܶܐܚܪ̈ܶܢܐ ܣܬܶܐ ܥܰܡ ܪܘ̣ܚܰܝܝܶܗ.

ܘܡܰܗܐܢܺܝ ܕܗܰܘܟ݂ܰܐ ܟܚܳܫܒ݂ܺܝ، ܔܰܐܢ ܒܶܝܬ̣ ܨܰܘܳܥܶܐ ܘܝܰܘܣܶܦ ܐܳܘܙ ܟܳܕܥܝܢ̱̣، ܗ̱ܘ̣ ܝ̣ܺܠܳܦܐ ܘܗ̱ܘ̣ ܬܶܘܠܝ̣ܦܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܠܐ ܟܳܗ̱ܘܶܐ ܘܠܐ ܟܳܐܬ̣ܶܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܚܶܠܳܦܐ ܕܶܡܚܰܠܦܝ̣ܢܰܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ ܒܠܰܬܝ̣ܢܳܝ̈ܳܬ̣ܐ. ܐܶܢ ܕܐܶܡܝ̣ܬܘ̣ܢ ܠܝ̣ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ ܟܠܳܙܰܡ ܠܶܗ ܫܘ̣ܘܫܳܛܐ ܘܡܶܬ̣ܛܰܘܪܳܢܘ̣ܬ̣ܐ، ܐܶܢܐ ܣܬܶܐ ܐܰܥܡܰܝܟ̣ܘ̣ܢ ܐ̱ܢܳܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܫܘ̣ܐܳܠܐ ܗ̱ܢܐ، ܐܶܠܐ ܠܳܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܚܶܠܳܩܐ ܘܚܶܠܳܦܐ ܕܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ ܐܰܣܘܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ. 

ܟܶܡܡܝ̣ ܣܬܶܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ ܥܰܬܝ̣ܩܝ̣ ܘܠܐ ܟܳܡܗܰܠܟ̣ܝ̣ ܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܬܶܟܢܺܝ̣ܟ ܕܐܰܕܝܰܘܡܰܐ، ܘܠܰܝܒܰܢ ܕܡܶܣܬܰܥܡܠܝ̣ܢܰܐ ܠܶܢ ܒܗ̱ܘ̣ ܢܰܘܠܐ ܐܰܘܟܝ̣ܬ̣ ܒܐܺܝ̣ܢܬܶܪܢܶܬ ܒܰܦܫܝ̣ܛܘ̣ܬ̣ܐ. ܘܡܰܗ̱ܘܟ̣ܰܐ ܣܬܶܐ ܟܠܳܙܶܡ ܕܡܺܝ݂ܚܰܠܦܝ̣ ܒܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܰܬ̣ܝ̣ܢܝ̣. ܗܰܬ̣ܶܗ ܣܬܶܐ ܠܰܬܝܐ ܫܪܳܪܐ. ܐܶܢ ܕܣܰܝܡܝ̣ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܰܢܐ ܓܘ̣ܢܚܐ ܪܰܒܐ ܟܳܣܰܝܡܝ̣ܢܰܐ. ܐܝ̣ܢܰܩܰܐܝܐ ܟܳܩܳܛܥܝ̣ܢܰܐ ܐܰܢ ܐܶܣܳܪ̈ܰܝܕܰܢ ܥܰܡܗ̱ܝ̣ ܣܶܦܪܳܝܘ̣ܬ̣ܰܝܕܰܢ ܕܗܰܐܘܺܝ̣ ܠܰܗ̇ ܐܰܠܦܰܝ̈ܐ ܕܐܶܫܢ̈ܐ. ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ ܥܰܡ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ ܗ̱ܝ̣ ܗܺܝܳܝܘ̣ܬ̣ܰܝܕܰܢ ܢܶܐ. ܗ̱ܘ̣ ܨܘܪܰܝܬ ܐܰܘܟܝ̣ܬ̣ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܕܛܘܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ ܐܰܘ ܣܬܶܐ ܗ̱ܘ̣ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ، ܗ̱ܘ̣ ܛܰܥܡܰܬ݂ܬ݂ܶܗ، ܘܥܘ̣ܬ̣ܪܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܘܪܳܬ̣ܡܰܬ̣ܬ݂ܶܗ ܘܫܘ̣ܦܪܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܒܰܐ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ، ܘܠܐ ܒܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܢܘ̣ܟ̣ܪ̈ܝܳܬ̣ܐ ܝܳܐ.

ܗ̱ܘ ܔܐܢܐ ܟܳܐܡܰܪ، ܫܰܡܥܘܢ ܒܰܪܡܰܥܢܐ ܥܰܠ ܕܟܝ̣ܬܠܶܗ ܬܰܪܒܝ̣ܬ̣ܐ ܘܐܝ̣ܕܝܳܘܠܳܘܓܝ̣ ܥܺܕܬܳܢܳܝܐ ܟܳܓܳܪܶܫ ܘܟܳܡܗܰܠܶܟ̣ ܥܰܠܗ̱ܝ̣ ܫܶܬܶܐܣܬܐ ܕܽܗ̱ܘ݂ ܐܘ̣ܪܗܳܝܐ. ܐܶܢܐ ܠܐ ܟܳܕܰܥ ܐ̱ܢܐ ܠܶܫܳܢܐ ܐܘ̣ܪܗܳܝܐ، ܐܶܠܐ ܟܳܕܰܥ ܐ̱ܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܘܨܘ̣ܪܰܝܬ. ܐܶܢܐ ܟܳܕܰܥ ܐ̱ܢܐ ܕܟܝ̣ܬܢܶܐ ܬܪܶܝܢ ܠܶܫܳܢ̈ܐ ܘܟܶܝܬܠܗ̱ܘܢ ܓܪܰܡܰܛܺܝ̣ܩܝ̣ ܦܪܝ̣ܫܐ، ܐܶܠܐ ܒܓ̣ܰܠܰܒܶܐ ܡܶܕ̈ܳܢܶܐ ܩܰܪ̈ܝ̣ܒ̣ܶܐ ܢܶܐ ܠܶܚܕܳܕ̈ܐ ܘܟܳܕܳܡܶܢ ܠܰܚܕ̈ܳܕܐ، ܘܟܶܝ̣ܬܠܶܗ̱ܘܢ ܡܰܥܒܕܳܢܘ̣ܬ̣ܐ ܪܰܒܬ̣ܐ ܥܰܠ ܚܕܳܕ̈ܐ. ܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܶܡ ܕܟܳܕܰܥ ܐ̱ܢܐ ܗ̱ܘ̣ ܫܶܪܫܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܕܨܘ̣ܪܰܝܬ ܕܛܘܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ ܟܳܐܬ̣ܶܐ ܡܗ̱ܘ̣ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܘܡܗ̱ܘ̣ ܐܰܟܰܕܳܝܐ. ܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܶܡ ܕܐܰܒܶܥ ܐ̱ܢܐ ܘܕܟܳܒܰܥ ܐ̱ܢܐ ܕܡܰܚܘܶܐ ܐ̱ܢܐ ܒܰܟܬ̣ܰܒ̣ܝ̈ܳܬ̣ܰܝܕܝ̣، ܗ̱ܘ̣ ܩܰܪܳܝܐ ܕܟܳܩܳܪܶܐ ܨܘ̣ܪܰܝܬ ܕܛܘܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ (ܠܐ ܡܶܕܝܳܝܐ) ܘܗ̱ܘ̣ ܩܰܪܳܝܐ ܕܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܐܰܬܪܶܝܢ ܓܰܒ̈ܐ ܣܬܶܐ ܕܩܳܕܪ̈ܝ̣ ܩܳܪܶܢ ܘܦܶܗܡܝ̣ ܡܶܢ ܟܳܟܳܬ̣ܰܒ̣ ܐ̱ܢܐ. ܗܰܢܐ ܐܰܒܶܥ ܐ̱ܢܐ ܕܡܰܚܘܶܐ ܐ̱ܢܐ، ܘܠܐ ܡܶܕܶܡ ܐ̱ܚܪܶܢܐ. ܐܶܢܐ ܠܐ ܐ̱ܡܶܪܠܝ̣ ܐܰܬܪܶܝܢ ܚܰܕ̱ ܠܶܫܳܢܐ ܢܶܐ. 

ܟܘ̣ܠܰܝܢܰܐ ܟܳܕܥܝ̣ܢܰܐ، ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܕܡܶܔܓ̣ܶܠܶܢ ܐܶܒܶܗ ܐܰܣܘ̣ܪ̈ܝܳܝܐ ܘܐܰܥܰܡ̈ܡܶܐ ܐ̱ܚܪ̈ܢܶܐ ܒܐܘ̣ܪܗܳܝ ܘܒܰܐܘ̣ܚܕܳܢܰܝܕܰܗܿ، ܠܰܬܝܐ ܠܶܫܳܢܐ ܐܘ̣ܪܗܳܝܐ ܐܶܠܐ ܠܶܫܳܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܝܳܐ. ܐܶܢܐ ܗܳܠ ܐܳܘܥܕܐ ܠܐ ܚܙܶܐ ܠܝ̣ ܕܢܳܫܐ ܡܶܪܠܶܗ ܟܳܡܶܔܓ̣ܰܠ  ܐ̱ܢܐ ܒܐܘ̣ܪܗܳܝܐ. ܐܶܠܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢ ܕܟܳܡܰܪܠܶܗ ܨܘ̣ܪܰܝܬ، ܗܰܘܳܐ ܠܰܬܝܳܐ ܠܶܫܳܢܐ، ܐܶܠܐ ܠܶܥܙܐ ܕܡܶܕܝܰܕ ܝܐ. ܟܘ̣ܠ ܩܪܝ̣ܬ̣ܐ ܒܛܘ̣ܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ ܟܶܝܬܠܰܗ̇ ܠܶܥܙܐ ܠܪܘ̣ܚܰܗ̇. ܐܰܟ̣ ܡܶܕܝܳܝܳܐ، ܣܒ̣ܝ̣ܪܝ̣ܢܳܝܐ، ܟܦܰܪܙܳܝܐ، ܡܶܕܗܳܝܐ، ܩܘ̣ܣܢܳܝܐ، ܢܶܚܠܳܝܐ ܘܫܰܪܟܐ. ܗܰܐܢܝ̣ ܠܶܥܙ̈ܐ ܢܶܐ ܘܠܰܝܬܢܶܐ ܠܶܫܳܢ̈ܐ. ܐܶܢ ܕܚܳܫܒ̣ܺܝ̣ܢܰܐ ܟܘ̣ܠ ܠܶܥܙܐ ܠܶܫܳܢܳܐܝܐ، ܐܝ̣ܢܰܩܰܐ ܝܐ ܟܝ̣ܬ ܠܰܢ ܙܶܕ ܡܶܢ̱ ܥܰܣܪܐ ܠܶܫܳܢ̈ܐ ܒܛܘ̣ܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ. ܩܰܝ ܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢ ܗܰܩܰܐ ܟܳܐ ܣܳܢܶܐ ܘܟܳܪܶܗ ܕܪܳܬ̣ܶܡ ܗ̱ܘ ܟ̣ܰܒܪܐ ܕܗ̱ܘ ܠܶܫܳܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܐ، ܘܟܳܒܶܗ ܩܰܕ̱ܡܳܝܘ̣ܬ̣ܐ ܘܛܝ̣ܡܐ ܠܗ̱ܘ̣ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ، ܘܒܗ̱ܝ̣ ܥܰܟܣܺܝ݂ܝܰܬ̣ܶܗ ܠܐܰܝܟܐ ܟܳܒܶܥ ܕܡܳܛܶܐ ܠܐ ܟܳܕܰܥ ܐ̱ܢܐ.  

ܐܰܙܘ̣̈ܙܐ ܕܡܰܨܪܦܝ݂ ܥܰܠܰܗ̇ ܒܶܢܝܳܢ̈ܐ ܕܥܺܕ̈ܳܬ̣ܐ ܒܐܘ̣ܪܝ̣ܦܝ̣، ܕܡܺܝ̣ܬܰܨܪܦܝ̣ܢ̱ ܗ̱ܘܰܐ ܥܰܠܰܗ̇ ܡܰܕܪ̈ܫܳܬ̣ܐ ܘܥܰܠܗ̱ܝ̣ ܡܶܬ̣ܛܰܘܪܳܢܘ̣ܬ̣ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ، ܐܝ̣ܢܰܩܰܐܝܳܐ ܓܶܕ ܚܳܙܶܐ ܗ̱ܘܰܝܢܰܐ، ܒܶܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܰܝܕܰܢ ܓܶܕ ܡܗܰܠܟ̣ܝܢ ܗ̱ܘܰܐ ܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܬܶܟܢܝ̣ܟ ܘܒܗ̱ܘ̣ ܢܰܘܠܐ ܟ̣ܶܕ ܟܳܠܳܙܶܡ ܐܰܘ ܠܐ. ܗܳܠ ܕܠܐ ܡܫܰܪܶܐ ܢܰܐ ܕܦܶܬܚܝ̣ܢܰܐ ܠܰܢ ܡܰܕܪ̈ܫܳܬ̣ܐ ܪ̈ܽܘܫܡܳܝܳܬ̣ܐ ܕܝ̣ܠܳܢܳܐܝܬ̣ ܠܰܫܰܢ ܗ̱ܘ̣ ܝܘ̣ܠܦܳܢܐ ܕܰܢܰܥܝ̣ܡܰܝܕܰܢ، ܠܰܝܒܰܢ ܕܡܰܩܝ̣ܡܝ̣ܢܰܐ ܘܕܶܡܥܰܫܢܝ̣ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܕܛܳܪܶܐ ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܰܝܕܰܢ ܥܰܠܗ̱ܝ̣ ܪܰܓ̣ܠܐ ܚܰܝܐ، ܐܳܦܶܢ ܕܒܳܪܶܐ ܢܰܐ ܐܰܘܟܝ̣ܬ̣ ܟ̣ܘܠܩܝ̣ܢܰܐ ܠܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܚܰܕ̈ܬ݂ܳܬ̣ܳܐ. ܠܰܝܬ ܠܶܫܳܢܐ ܕܩܳܕܶܪ ܕܡܺܝ̣ܛܰܘܶܪ ܘܕܥܳܫܶܢ ܘܕܚܳܝܶܐ ܕܠܐ ܡܰܕܪ̈ܫܳܬ̣ܐ، ܥܰܠ ܗܰܘܟ̣ܰܐ ܣܢܝ̣ܩܘ̣ܬ̣ܐ ܠܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܚܰܕ̈ܬ݂ܳܬ̣ܐ ܠܰܝܬ ܠܰܢ، ܟܳܐܡܰܪ ܐ̱ܢܐ. 

ܟܘ̣ܠܰܝܢܰܐ ܟܳܕܥܝ̣ܢܰܐ ܩܳܪܶܐܢܰܐ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܠܰܬܝ̣ܢܳܝ̈ܳܬ̣ܐ. ܐܶܠܐ ܗ̱ܘ̣ ܫܶܟܶܠ ܕܗ̱ܘ ܔܰܐܢܐ ܕܟܳܐ ܟܳܬ̣ܶܒ̣، ܗܰܡ ܗܝ̣ ܩܪܰܝܶܐ ܘܗܰܡ ܣܬܶܐ ܗ̱ܝ̣ ܟܬ̣ܰܒ̣ܬܰܝܕܶܗ ܙܶܕ ܥܰܣܩܳܐ ܝܐ ܡܰܐ ܠܶܫܶܢ̈ܐ ܕܟܳܡܶܟܬ̣ܳܒ̣ܝ̣ ܒܗ̱ܘ̣ ܠܰܬܝ̣ܢܝ̣. 

ܗ̱ܘ ܔܰܐܢܐ ܟܳܐܡܰܪ، ܐܰܚܘ̣ܢܳܢ̈ܐ ܗ̱ܘ ܕܘܪܳܫܰܝܕܰܢ ܗܰܪܟܶܐ ܛܪܳܐ ܗܳܘܶܐ ܒܰܠܚܘ̣ܕ ܕܘ̣ܪܳܫܐ ܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ، ܐܶܠܐ ܒܳܬ̣ܪ ܒܐܶܫܡܐ ܟܳܡܫܰܡܶܪ ܕܪ̈ܳܥܳܢܶܗ ܘܐܝ̣ܕ̈ܳܬ̣ܶܗ، ܘܟܶܠܠܶܗ ܗ̱ܘ̣ ܣܰܝܦܐ ܚܰܪܘ̣ܦܐ ܒܐܝ̣ܕܶܗ ܘܟܳܢܳܚܶܬ ܠܗ̱ܘ ܟܣܳܚܳܐ، ܘܗܰܐ ܗܰܐ ܟܳܢܳܚܶܪ ܗܰܢܐ ܘܟܳܕܳܥܶܪ ܠܶܚܪܶܢܐ، ܘܟܳܡܫܰܪܶܐ ܘܟܳܚܳܦܶܟ̣ ܗ̱ܘ̣ ܣܰܡܰܝܕܶܗ ܘܗ̱ܘ̣ܽ ܟܝ̣ܢ ܕܝ̣ܕܶܗ ܕܶܟ̣ܙܶܢ ܠܶܗ ܒܠܶܒܶܗ ܗܰܐܢܝ̣ ܠܩܘ̣ܪܒܐ ܕܐܰܪܒܥܝ̣ܢ ܫܢ̈ܰܝܐ. 

ܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ ܝܰܠܶܦ ܟܘ̣ܠ ܬܪܶܝܢ ܟ̣ܰܒܪ̈ܐ ܕܐܳܡܶܪ ܠܗ̱ܘ̣ ܚܘܝܳܕܐ ܦܰܫܝ̣ܣܬ ܗܰܬܘ̣. ܐܶܢ ܗ̱ܘ̣ ܚܘ̣ܝܳܕܐ ܕܗܳܘܶܐ ܗ̱ܘܐ ܦܰܫܝ̣ܣܬ ܠܶܓ ܡܰܢܚܰܬ ܗ̱ܘܐ ܘܠܐ ܟ̣ܰܒܪܐ ܡܗ̱ܘ̣ ܡܰܡܠܰܝܕܶܗ ܒܰܕܰܦ̈ܐ ܕܚܘ̣ܝܳܕܐ. ܝܰܢܥܢܝ̣ ܗ̱ܘ̣ ܚܘ̣ܝܳܕܐ ܕܠܐ ܐܳܡܶܪ ܐܰܡܝ̣ܢ ܠܟܘ̣ܠ ܡܶܕܶܡ ܕܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ ܕܟܳܣܳܝܶܡ ܠܶܗ ܦܰܫܝ̣ܣܬ ܝܐ. 

ܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ ܟܳܐܡܰܪ ܣܬܶܐ، ܗ̱ܘ̣ ܚܘ̣ܝܳܕܐ ܡܰܚܶܬܠܶܗ ܐܰܡܒܰܪܓܐ ܥܰܠܗܘ̣ ܫܶܟܶܠ ܕܗ̱ܝ̣ ܟܬ̣ܰܒ̣ܬܐ ܕܗ̱ܘ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ. ܐܶܠܐ ܟܳܚܳܙܶܐ ܢܰܐ ܗܘ̣ܘܶܐ ܒܢܰܦܫܶܗ ܟܳܟܳܬ̣ܰܒ̣ ܘܟܳܡܰܢܚܶܬ ܐܰܟܬ̣ܰܿܒ̣ܝ̈ܳܬ̣ܰܝܕܶܗ ܒܰܦܘ̣ܢܳܝܳܝܕܶܗ ܙܶܕ ܡܶܢ ܟܘ̣ܠ ܐ̱ܢܳܫ̈ܐ ܥܰܠܰܗ̇ ܕܰܦ̈ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܚܘ̣ܝܳܕܐ، ܘܗܶܫ ܟܳܐܡܰܪ ܟܝ̣ܬ ܐܰܡܒܰܪܓܐ ܐܰܥܠܝ̣. ܩܰܝ ܗ̱ܘ̣ ܐܰܡܒܰܪܓܐ ܗܰܘܟ̣ܰܐ ܝܳܐ؟ ܐܝ̣ܢܰܩܰܐ ܕܗܳܘܶܐ ܗ̱ܘܐ ܐܰܡܒܰܪܓܐ ܐܰܥܠܳܟ̣، ܠܰܝܒܳܐ ܗ̱ܘܳܟ̣ ܕܡܰܢܚܬܰܬ ܐܳܦܠܐ ܚܰܕ ܟ̣ܰܒܪܐ ܥܰܠܰܗ̇ ܕܰܦ̈ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܚܘ̣ܝܳܕܐ ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ. ܟܝ̣ܬ ܓ̣ܰܠܰܒ̈ܐ ܕܰܦ̈ܐ ܐ̱ܚܪ̈ܶܢܐ ܕܩܘ̣ܕܪܰܬ ܕܡܰܢܚܬܰܬ ܗ̱ܘ̣ ܪܶܢܝܰܝܕܳܟ̣ ܘܕܡܰܬ̣ܢܚܰܬ ܪܘ̣ܚܳܟ̣. ܦܩܘ̣ܕ ܡܰܢܚܶܬ ܗ̱ܘ̣ ܪܶܢܝܰܝܕܳܟ̣ ܒܝܰܪܝ̣ܟ̣ܘ̣ܬ̣ܐ ܬܰܡܳܢ. ܡܰܢ ܟܡܰܟܠܶܗ ܠܑܶܗ ܠܳܟ̣؟

ܒܳܬ̣ܰܪܟܶܢ ܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ ܟܳܐ ܫܳܕܶܐ ܩܰܛܳܪܐ ܪܰܒ ܡܗ̱ܘ̣ ܐ̱ܚܪܶܢܐ ܒܰܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܕܟܳܐܡܰܩܪܶܝܢ ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ ܒܰܡܰܕܪ̈ܫܳܬ̣ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܣܘܶܝܕ، ܘܣܝ̣ܡܝ̣ ܠܶܗ ܒܘ̣ܪ̈ܐ ܘܕܠܐ ܟܳܕܥܝ̣ ܪ̈ܓ̣ܠܰܝܝܶܗ ܡܶܐ ܩܰܪ̈ܥܰܝܝܶܗ. ܟܳܐܡܰܪ، ܡܰܐ ܐܰܝܢܰܐ ܚܰܕ ܡܰܐ ܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܕܐܳܘܥܕܐ ܕܟܳܡܰܩܪܶܐ ܒܰܡܰܕܪ̈ܫܳܬ̣ܐ ܐܰܙܙܶܗ ܠܒܶܝܬ̣ܨܰܘܒܐ ܘܩܪܶܐ ܠܶܗ ܦܶܕܰܓܳܘܓܝ̣ ܘܝܰܠܶܦ ܐܰܩܳܢܘ̣ܢ̈ܐ ܘܫܒܝ̣ܠܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܝܘ̣ܠܦܳܢܐ، ܘܐܰܝܢܰܐ ܚܰܕ ܡܰܐ ܝܳܠܘ̣ܦ̈ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ ܝܰܠܶܦ ܡܶܕܶܡ؟ ܘܟܳܚܳܫܳܒ̣ ܒܰܠܚܘ̣ܕ ܗܘ̣ܘܶܐ ܟܶܝܬܠܶܗ ܡܰܕܥܐ ܥܰܠܗ̣ܘ ܠܶܫܳܢܐ ܘܠܐ ܢܳܫܐ ܚܪܶܢܐ. ܘܒܥܰܝܢܝ̣ ܙܰܒܢܐ ܣܶܡܠܶܗ ܪܘܚܶܗ ܗ̱ܘ̣ ܦ̇ܪܳܦܶܣܳܘܪ ܪܰܒܐ ܘܡܰܟ̣ܠܣܳܢܐ ܘܦܳܪܘ̣ܩܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ. 

ܐܶܢܐ ܟܳܐܡܰܪ ܐ̱ܢܐ ܠܶܗ: ܝܰܐ ܔܰܐܢܐ، ܗܰܬ ܡܐܰܝܟܐ ܟܳܕܥܰܬ ܕܐܶܢܐ ܘܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܘܐ̱ܚܪ̈ܢܶܐ ܕܗ̱ܘ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ ܕܠܰܙܙܰܢ ܠܰܒܶܝܬ̣ܨܰܘܒ̈ܐ؟ ܘܕܟܘ̣ܠ ܫܰܢ̱ܬܐ ܕܠܐ ܟܶܙܙܰܢܳܐ  ܠܰܕܰܘܪ̈ܐ ܕܟܳܡܝ̣ܛܰܝܒܺܝ̣ ܕܝ̣ܠܳܢܳܐܝܬ̣ ܠܰܫܰܢ ܐܰܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܥܰܠܰܗ̇ ܩܳܢܘܢ̈ܐ ܘܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܦܶܕܰܓܘ̣ܓܝ̣ܓ، ܥܰܠܗܘ̣ ܡܶܬܳܘܕܝ̣ܟ، ܘܬܶܟܢܝ̣ܟ، ܘܥܰܠܰܗ̇ ܫܒܝ݂̈ܠܶܐ ܕܗ̱ܝ̣ ܡܰܠܳܦܘ̣ܬ̣ܐ، ܘܥܰܠ ܡܶܕܳܢ̈ܐ ܐ̱ܚܪ̈ܶܢܐ ܚܰܕ̈ܬ̣ܐ ܕܟܶܬܢܶܐ ܡܰܣܪ̈ܐ ܒܗ̱ܘ ܝܘ̣ܠܦܳܢܐ ܘܒܗ̱ܘ ܦܿܶܕܰܓܳܘܓܝ̣ܓ ܕܐܰܕܝܰܘܡܰܐ. ܡܰܐ ܟܠܳܙܶܡ ܕܐܳܬ̣ܝ̣ܢܰܐ ܘܕܐܶܡܡܝ̣ܢܰܐ ܠܳܟ ܠܐܝܢܰܐ ܒܶܝܬ̣ܨܰܘܒ̈ܐ ܐܰܙܙܰܢܳܐ ܘܡܶܢ ܩܖܶܐܠܰܢ؟

ܐܳܦܶܢ ܚܕܳܐ ܫܳܥܬ̣ܐ ܒܗ̱ܝ̣ ܫܰܒܬ̣ܐ ܟܝܬ ܠܰܢ ܙܶܕܩܐ ܕܡܰܩܪܝ̣ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ ܠܰܝ̈ܳܠܘ̣ܦܰܝܕܰܢ، ܘܢܰܩܩܰܐ ܐ̱ܚܪܶܬܐ ܐܰܝܳܠܘ̣ܦ̈ܐ ܕܐܰܡܝ̣ܢܳܐܝܬ̣ ܕܟܳܡܕܰܘܡܝ̣ ܒܗ̱ܘ̣ ܩܶܪܝܳܢܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ، ܐܶܢ ܕܶܡܦܰܚܡܝ̣ܢܰܐ ܠܶܢ ܥܰܡ ܐܰܝܳܠܘ̣ܦ̈ܐ ܕܰܠܶܫܳܢ̈ܐ ܐܶܡܗܳܝ̈ܐ ܐ̱ܚܪ̈ܶܢܐ، ܟܳܝܳܠܦܝ̣ ܛܒ̣ܐ. ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܕܨܘ̣ܪܰܝܬ (ܣܘܪܝܝܐ ܕܛܘ̣ܪ̈ܥܒܕܝ̣ܢ) ܓܰܘܳܢܐܝ̣ܬ̣ ܢܰܕ̣ܶܦ، ܘܥܰܫܶܢ ܘܗܰܐܘܺܝ̣ ܛܳܒ̣ ܡܶܢ ܡܶܩܶܡ، ܗܰܪܟܶܐ ܒܺܗ̱ܝ ܓܳܠܽܘܬ݂ܳܐ، ܒܗ̱ܘ̣ ܪܶܢܝܰܝܕܝ̣. ܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܶܡ ܕܠܐ ܢܳܦܶܩ ܡܶܢ ܬܰܚܬ ܐܝ̣ܕܶܗ ܕܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ، ܘܕܠܐ ܗܘ̣ܘܶܐ ܣܳܝܰܡ ܠܶܗ، ܘܕܠܐ ܗܘ̣ܘܶܐ ܦܰܪܨܘ̣ܦܳܐܝ̣ܬ̣ ܗܳܘܶܐ ܪܰܕܝܐ ܐܰܥܠܶܗ، ܡܶܢ ܕܗܳܘܶܐ ܛܪܳܐܗ̱ܘܶܐ، ܡܰܢ ܕܣܳܝܰܡ ܠܶܗ ܛܪܳܐ ܣܳܝܶܡ، ܦܰܘܕܳܐܝܐ ܘܠܰܬܝܐ ܬܪܝ̣ܨܐ، ܒܥܰܝ̈ܢܶܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ. ܘܗܰܘܟ̣ܰܐ ܟܳܡܰܚܘܶܐ. 

ܟܳܐܡܰܪ، ܫܰܡܥܘܢ ܒܰܪܡܥܢܐ، ܓܰܒܪܐ ܡܰܝܬܰܒ ܘܓܰܒܪܐܝܠ  ܐܰܦܪܰܐܡ، ܗܰܐܢܝ̣ ܣܬܶܐ ܒܰܒ̈ܳܬܰܬ̣ܶܗ ܠܐ ܨܘܪܰܝܬ ܟܳܐ ܡܶܔܓ̣ܳܠܝ̣. ܝܰܐ ܔܰܐܢܐ ܗܰܬ ܐܶܡܰܐ ܐܰܬ̣ܶܬ ܠܓܰܒܰܝܢܰܐ ܘܚܙܶܐ ܠܳܟ̣ ܒܡܶܢ ܠܳܫܳܢܐ ܟܳܡܶܔܓ̣ܳܠܝ̣ܢܰܐ ܒܰܒܳܬܰܝܕܰܢ ܘܥܰܡ ܐܰܢܰܥܝ̣ܡܰܝܕܰܢ؟ ܐܰܚܢܰܐ ܠܐ ܟܳܡܶܔܓ̣ܳܠܝ̣ܢܰܐ ܟ̣ܳܬ̣ܳܟ̣ ܒܗ̱ܘ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ ܘܐܳܦܠܐ ܒܐܘ̣ܪܗܳܝܐ، ܐܶܠܐ ܟܳܡܡܰܠܠܝ̣ܢܰܐ ܒܨܘܪܰܝܬ ܕܛܘܪ̈ܥܰܒܕܝܢ، ܘܒܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܟܬ̣ܳܒܳܢܳܝܐ ܠܦܘ̣ܬ̣ ܗ̱ܝ̣ ܣܢܝ̣ܩܘ̣ܬ̣ܐ. 

ܝܰܐ ܔܰܐܢܐ، ܐܶܢ ܟܝܬܠܳܟ̣ ܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܕܟܶܝܬ ܠܶܢ ܣܳܗܕܘ̣ܬ̣ܐ ܒܕܰܪܓ̣ܐ ܛܰܒ̣ ܡܶܢ̱ ܕܝ̣ܕܰܢ ܐܰܘ ܣܬܶܐ ܕܟܳܕܥܝ̣ ܛܰܒ̣ ܡܶܢܰܢ، ܙܳܟ̣ ܐܰܥܡܰܝܝܶܗ ܛܪܳܐ ܡܩܰܕܡܝ̣ ܒܳܥܘ̣ܬ̣ܐ ܠܗ̱ܘ̣ ܫܘ̣ܓ̣ܠܐ ܕܗ̱ܝ̣ ܡܰܠܦܳܢܘ̣ܬ̣ܐ ܠܰܫܰܢ ܕܩܳܕܪܝ̣ ܡܚܰܠܩܝ̣ ܟܘ̣ܠܰܢ ܘܶܕܡܰܫܓ̣ܠܝ̣ ܐܰܡܰܠܦܳܢܰܝܕܳܟ̣ ܒܕܘ̣ܟܬ̣ܰܝܢܰܐ. ܕܠܐ ܚܰܢܰܟ، ܐܶܢܐ ܓܶܕ ܡܶܦܨܰܚ ܐ̱ܢܐ ܣܰܓܝ̣ ܐܶܢ ܕܐܳܬ̣ܶܐ ܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܙܶܕ ܝܰܠܝ̣ܦ̈ܐ ܘܛܒ̣ ܘܡܶܢܰܢ ܠܕܘܟܬ̣ܰܝܢܰܐ. ܦܩܘ̣ܕ̣ ܗ̱ܘ̣ ܘܰܗܕܳܐ ܦܬܝ̣ܚܐ ܝܐ ܐܶܠܳܟ̣ ܘܠܰܚܰܘܪ̈ܳܢܰܝܕܳܟ̣ ܕܶܡܩܰܦܝ̣ܬܘ̣ܢ̱ ܠܰܢ ܡܰܠܦܳܢ̈ܐ ܒܶܝܬ̣ܨܰܘܒܳܝ̈ܐ ܚܰܕ̈ܬܐ ܒܕܘ̣ܟܬ̣ܰܝܢܰܐ. 

ܝܰܐ ܔܰܐܢܐ، ܠܐ ܟܶܠܠܶܗ ܟܶܡܡܰܬ، ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܰܬܝ̣ܢܝ̣ ܚܰܕ̱ ܟ̣ܰܝܺܦܐ ܘܒܣܘ̣ܪܗܳܒܐ ܟܳܝܳܠܰܦܠܶܢ. ܗܰܐܢܝ̣ ܗܰܐܘܺܝ ܠܳܟ، ܗܰܬ ܘܐܰܚܰܘܪ̈ܳܢܰܝܕܳܟ̣ ܙܶܕ ܡܶܢ̱ ܬܠܳܬ̣ܝܢ̱ ܐܶܫܢ̈ܐ ܕܶܡܫܰܪܰܠܟ̣ܘܢ ܕܟܳܐ ܟܳܬ̣ܒ̣ܺܝ̣ܬܘ̣ܢ̱ ܘܟܳܐ ܡܰܩܪܝ̣ܬܘܢ̱ ܒܗ̱ܘ̣ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ ܒܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܠܰܬܝ̣ܢܳܝ̈ܳܬ̣ܐ. ܐ̱ܡܰܪ ܠܰܢ ܚܳܙܶܐ ܢܰܐ، ܐܰܡܰܠܦܳܢܰܝܕܳܟ̣ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ، ܐܰܝܟܐ ܩܪܶܐ ܠܗ̱ܘܢ ܘܡܐܰܝܢܰܐ ܒܶܝܬ̣ܨܰܘܒܐ ܢܰܦܝ̣̈ܩܝ̣، ܘܗܳܠ ܐܳܘ̣ܥܕܐ ܟܡܳܐ ܝܳܠܘ̣ܦ̈ܐ ܡܶܢ ܕܝ̣ܕܳܟ̣ ܘܕܰܚܰܘܪ̈ܳܢܰܝܕܳܟ̣ ܝܰܠܝ̣ܦ̈ܝ̣ ܘܗܰܘܶܢ ܡܰܠܦܳܢ̈ܐ؟. ܠܐ ܥܰܠ ܐܰܣܰܣ ܐܰܢ ܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܠܰܬܝ̣ܢ̈ܳܝܳܬ̣ܐ ܓ̣ܰܠܰܒܶܐ ܦܫܝ̣̈ܛܐܢܶܐ. ܟܳܠܳܙܰܡ ܗ̱ܘܳܐ ܗܳܠ  ܐܳܘܥܕܐ ܗ̱ܘ̣ ܥܰܡܐ ܟܘ̣ܠܶܗ ܕܝܳܠܰܦ ܗ̱ܘܳܐ، ܕܩܳܪܐ ܗ̱ܘܳܐ ܘܕܟܳܬ̣ܰܒ̣ ܗ̱ܘܳܐ ܒܗ̱ܘ̣ ܠܶܥܙܐ ܡܶܕܝܳܝܳܐ ܕܠܐ ܩܰܛܪܐ. ܐܰܝܟܳܐ ܢܶܐ ܐܰܝܰܠܝ̣ܦ̈ܐ ܘܐܰܩܰܪ̈ܳܝܰܢܝ̣؟ ܬܠܳܬ̣ܝ̣ܢ ܫܰܢܝ̈ܐ ܒܰܚ̈ܰܝܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܝܘ̣ܠܦܳܢܐ ܠܰܬܢܶܐ ܐܶܫܡܐ، ܟܳܐܡܰܪ ܐ̱ܢܳܐ.

ܩܳܪܘ̈ܝܐ ܡܝܰܩܪ̈ܐ؛ ܗܰܪܟܶܐ ܟܳܒܰܥ ܐ̱ܢܐ ܕܶܡܦܰܚܰܡ ܐ̱ܢܐ ܟܡܳܐ ܡ̈ܶܠܐ، ܕܐܰܚܢܰܐ ܒܡܶܢ ܫܶܟܶܠ ܟܳܡܡܝ̣ܢܰܐ ܠܶܢ، ܘܗ̱ܘ̣ ܔܰܐܢܐ ܘܐܰܚܰܘܪ̈ܳܢܰܝܕܶܗ ܒܡܶܢ ܫܶܟܶܠ. ܐܰܝܢܰܐ ܬܪܝ̣ܨܐ ܝܳܐ، ܗ̱ܘ̣ ܩܰܪܰܐܪ ܘܦܘ̣ܣܩܳܢܐ ܕܶܬ̣ܟ̣ܘ̣ܢ̱ ܝܳܐ.

ܐܰܚܢܰܐ ܟܶܡܡܝ̣ܢܰܐ: ܪܰܕܳܝܬܐ، ܛܶܒܠܝ̣ܬ̣ܐ، ܨܶܡܕܳܐ، ܩܘ̣ܦܕܳܐ، ܐܰܒܪܐ، ܒܰܪܬ̣ܐ، ܓܰܒ̣ܪܐ، ܐܰܢ̱ܬܬ̣ܐ، ܟܰܪܝܐ، ܕܶܒܐ، ܓܰܢܬ̣ܐ، ܥܰܬܘ̣ܡܐ. ܒܰܨܳܐ.

ܔܰܐܢܐ ܘܐܰܚܰܘܪ̈ܳܢܰܝܕܶܗ ܟܶܡܡܝ̣: ܥܰܪܰܒܰܐ، ܡܰܨܰܐ، ܔܰܢܬܰܐ، ܫܝ̣ܫܳܐ، ܟܶܪܶܟܟܳܐ  ܟܰܔܶܟܶܐ، ܙܠܰܡ، ܦ̇ܝ̣ܪܶܐ، ܩܘ̣ܬܬܐ، ܗܶܪܔܶܐ، ܒܰܟ̣ܔܰܐ، ܬܰܪܶܣܬܰܢ. ܐܳܛܳܒܳܘܣ.

ܩܘܪ̈ܳܝܐ ܡܝܰܩܪ̈ܐ: ܐܰܚܢܰܐ ܓܶܕ ܡܡܰܠܠܝ̣ܢܰܐ ܘܡܶܔܓ̣ܳܠܝ̣ܢܰܐ ܘܓܶܕ ܟܳܬ̣ܒ̣ܺܝ̣ܢܰܐ ܒܨܘܪܰܝܬ ܘܓܶܕ ܡܢܰܣܶܐܢܰܐ ܕܶܡܛܰܘܪܺܝ̣ܢܰܐ ܠܶܗ ܒܰܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘܪ̈ܝܳܝܬ̣ܐ ܠܦܘ̣ܬ̣ ܗ̱ܘ̣ ܚܰܝܠܰܝܕܰܢ ܗ̱ܝ̣ ܡܟܳܢܘ̣ܬ̣ܰܐ ܘܗ̱ܘ̣ ܡܰܕܥܰܝܕܰܢ. ܐܰܚܢܰܐ ܠܐ ܟܳܒܥܝ̣ܢܰܐ ܕܩܳܛܥܺܝ̣ܢܰܐ ܐܰܢ ܐܶܣܳܪ̈ܰܝܕܰܢ ܥܰܡܗ̱ܝ̣ ܣܶܦܪܳܝܘ̣ܬ̣ܰܝܕܰܢ ܗ̱ܝ̣ ܥܰܬܝ̣ܩܬܐ ܘܗ̱ܝ݂ ܥܰܬܝܪܬܐ. ܐܰܚܢܰܐ ܟܶܝ̣ܬ ܠܰܢ ܣܰܒܪܐ ܕܶܡܛܰܘܪܝ̣ܢܰܐ ܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܕܨܘ̣ܪܰܝܬ ܘܕܡܰܥܶܫܢܝ̣ܢܰܐ ܠܶܗ ܘܕܐܳܒܝ̣ܢܰܐ ܠܶܗ ܚܰܝܠܐ ܘܚܰܝ̈ܐ ܘܕܗܳܘܶܐ ܠܶܫܳܢܐ ܥܰܬܝ̣ܪܐ ܒܗ̱ܝ̣ ܣܶܦܪܳܝܘ̣ܬ̣ܐ ܣܬܶܐ. ܐܰܚܢܰܐ ܟܳܦܘ̣ܠܚܝ̣ܢܰܐ ܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܡܶܕܰܢܐ. ܟܶܡܡܝ̣ܢܰܐ ܣܬܶܐ ܒܫܰܝܢܐ ܒܟܘ̣ܠ ܡܰܢ ܕܟܳܒܰܥ ܕܦܳܠܰܚ ܐܰܥܡܰܝܢܰܐ ܥܰܠܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܣܘ̣ܪܝܳܝܳܐ ܕܛܘܪ̈ܥܰܒܕܝ̣ܢ (ܨܘܪܰܝܬ) ܒܰܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘ̣ܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ. 

ܟܶܝܬܠܰܢ ܕܰܦܐ ܕܗ̱ܘ̣ ܠܶܫܳܢܐ ܐܶܡܗܳܝܐ ܒܨܘ̣ܪܰܝܬ ܒܐܳܬ̣ܘ̈ܳܬ̣ܐ ܣܘܪ̈ܝܳܝܳܬ̣ܐ. ܗܰܢܳܝܐ ܗ̱ܘ̣ ܦܰܪܫܰܓ̣ܢܰܝܕܶܗ.

modersmal.skolverket.se

ܫܡܥܘܢ ܒܪܡܥܢܐ


Simon Barmano
Förbundsordförande

 

läsarna kommenterar...

Jan Beṯ-Şawoce 131024 - 11:42

Aẖe w Aẖwoṯo, harke Šamcën Bar-Macno ksamli kritik b ǧalabe nuqţe. An nuqţani, qamayto yatëw w mëftakarle bënne w këṯwile aw lo, maḏco latli. Bas mu stil di kṯawto kmaẖësno kit gabe ”raflaks lu jawab xayifo”. Han naqla hano bi dëkṯoyo aw lo, këmarno lë kmëftakarle, w lë kẖarle. Bu nëqošo hawxa ǧalţoyo w lë kobe ţacmo lë nëqošo… Ḫḏo man nuqţe d këtle, kmaẖweli ”dëžmën” lu urhoyo. Mën argumane këtle, maḏco latli! D maẖwelën harke gëd mëfşaẖno. Han naqla u kaylo du rẖomo w di ẖubo gabe lu urhoyo mënyo? Naqla ẖreto maḏco latli! Taqrib hani 40 šne, d kuḏacli, koḏëc mën kṯowe maltamli w kmaltamno. B gawe da kṯowani kit ǧalabe kṯowe myaqre bu urhoyo ste… Wlo yawmo - koḏëc bu medano – Š. Bar-Macno laṯi w mërle: Alo Jan mën kit gabox mede d manfëc lu cwodo d këtli!

Jan Beṯ-Şawoce 131022 - 22:01

Aẖun Gabro, ucdo sti komarno, heš masala d lišono mënyo, lo fahiminala. U sabab, hul ucdo neqošo ẖiro lo hawi. Mërlan: Ḫërfe mqadašto, lešono mqadšo,… w yatiwina. Naţirina kul mede me qëm ruẖe gëd ëzzele lu rišo.. W lazze. Maṯlo komar: Yabo mi majburiya kal kuxlina başro d giyoṯe… Ma i masala hawxayo? Dawla latlan, Vatikan latlan, tukoze, šutose,… latlan. Kaṯowe, yaḏoce, yalife, cëlëmdarin w qalamdarin latlan,… w ha-ha komvaycina lišono d feman. Ma man ţro mëžǧal b dukṯan? Kit nošo? Bi ẖalaṯe laykona azole? L šëryono ţawwo aw l debolo bu qallës? Tam 40 šne, mjarablan urhoyo, layko maţina ebe? Man ţro mëžǧal ǧer minan? Haka i masala i ẖërfeyo, ǧeyoro latyo caybo yabo! Mawxa komarno: Lo li sayasa daf faqqawat! D maẖtina hano ẖalal w hawhe ẖaram, ǧalabe cayboyo bi sayasa.

Gabro 131021 - 21:46

ܡܝܩܪܐ ܓܐܢ ܟܐ ܣܝܡܬ ܦܘܕܐ ܕܒܟܠ ܐܦܬܐ ܕܟܐܝܬ ܠܟ ܟܐ ܡܢܣܬ ܕܡܫܚܠܦܬ ܐ ܐܬܘ̈ܬܐ ܕܗܘ ܣܘܪܝܝܐ ܒܐ ܐܬܘ̈ܬܐ ܠܐܬܝܢܝ̈ܬܐ. ܗܬܺܝ ܠܬܝܐ ܗܝ ܙܒܬܐ ܩܕܡܝܬܐ ܕܟܐܬܬ ܒܗ̱ܘ ܣܬܘܪܝܝܕܘܟ ܘܟܐ ܟܬܘܬ ܕܐܚܢܐ ܠܐ ܦܗܝܡܝܢܐ ܗܘ ܡܕܐ ܕܐܢ̱ܬ ܟܐ ܟܬ̣ܘܬ. ܗܬܝ ܟܐ ܡܚܘܝܐ ܕܟܐܝܬ ܠܟ ܝܘܬ̣ܪܢܐ ܕܝܠܢܝܐ ܒܗܘ ܫܘܚܠܦܐ ܕܐܬܘ̈ܬܐ ܣܘܪ̈ܝܝܐ ܠܗ̱ܘ ܠܐܬܝܢܝ. ܚܕܐ ܟܐ ܟ̣ܘܠܛܬ ܗܝ ܡܫܝܚܝܘܬ̣ܐ ܒܗܝ ܗܝܝܘܬ̣ܐ ܐܘܟܝܬ̣ ܨܘܪܝܐ ܒܣܘܪܝܝܐ. ܕܬܪܝܢ ܟܐ ܡܐܩܠܡܬ ܗ̱ܘ ܠܫܢܐ ܣܘܪܝܝܐ ܒܗܝ ܡܕܝܢܬܐ ܕܐܘܪܗܝ ܠܦܘܬ ܗܘ ܣܘܟܠܝܕܘܟ ܠܝܬ ܠܫܢܐ ܣܘܪܝܝܐ. ܕܬܠܬ̣ ܟܐ ܡܢܣܬ ܕܡܐܡܝܬ ܐܢ̱ܬ ܗܘ ܠܫܢܐ ܣܘܪܝܝܐ. ܐܦܢ ܕܗܘ ܠܫܢܐ ܟܐ ܡܣܬܘܕ ܒܠ̈ܥܙܐ ܡܫܚ̈ܠܦܐ ܐܠܐ ܗ̱ܘ ܫܪܫܝܕܗ ܣܘܪܝܝܐ ܝܐ. ܓܒܪܐ

Jan Beṯ-Şawoce 131021 - 10:33

Aẖnone w Aẖwoṯo, bdelan harke b nëqošo d lišono, këmarno, Šamcën Bar-Macno heš ”tam” lë fahëm d këtlan tre lišone. Ḫa urhoyo w u ẖreno şurayt. Bu nëqošo d këtwo bi badaye da 80ʹyat, Bar-Macno lë maqbalwo şurayt xëd lišono. Mjadele w kṯëwle b Ḫuyoḏo cal hawxa. Ucdo, adyawma 2013, bdele kmaqbël şurayt lišono. Amma heš lo ”tam” mu lebo. Ksamli kritik b ǧalabe nuqţe, mede normalyo. Kmëtmaneno d hawxa dayëm dë mdawëm lašan d uḏcina, ayko w ayko ëno w ǧer meni, këtlan ǧalţo w nëqşaniyat, kubene tawdi! Ucdo bu rišo du maḏcona, lašan ramẖël, mën dawsat mẖalqina? Hawxa klozëm aw lo? An nacime ẖkeye d qurenalle, roman d qurenalle, mamro d qurenalle,… layt!

Ninveh 131020 - 23:06

Skepp// Jag förstår dig, det är sant, folket har lärt sig använda de latinska tecknen och de känner sig bekväma i användandet av dessa. Samtidigt tänker jag att det är viktigt att vi kan kommunicera och utvecklas i användandet av vårt språk. Vi har ett otroligt rikt språk och vi skulle verkligen behöva utöka vårt ordförråd. Då har vi återigen problem med att detta språk är skrivet i assyriska och de flesta assyrier har brist på lexikon, pedagogiska böcker mm och kan inte läsa. Då betyder det att experter träder fram, tar fram lexikon med latinska tecken, bra böcker mm. Tiden rinner iväg från oss, vi vill klamra oss fast vid våra assyriska tecken, men läget är akut, vi är experter i användande av latinska tecken men samtidigt vill vi värna om de assyriska tecknen. Vi får hålla båda vid liv, men det som är mest akut idag är användandet av latinets tecken. För folkets kommunicering och utveckling.

skepp 131018 - 12:23

Ninwe man, måste vara ärlig 99 % skulle kunna läsa exempelvis atur men 90 % av vårt Assyriska folk med alla dess namn skulle inte kunna läsa -¡oLI det står atur

Ninveh 131018 - 10:29

Skepp// Det stämmer inte det du säger om skriften. Om jag ser ett ord skrivet i latinsk text och samma ord i assyrisk text, vilken tror du skulle förknippas med min identitet? Vilken av dessa ord skulle känneteckna att det här ordet är ett arv från mina förfäder? Detta är en mycket viktig men samtidigt svår fråga, vi möter hinder på grund av olika orsaker. Jag hoppas innerligt att denna fråga kan lösas. Samtidigt inser jag att vårt folk flyr Fasan, Våldet, Kriget i Mellanöstern. Vårt folk betalar ett högt pris för att rädda sitt liv. I dessa hemska tider känner jag att vi har alla dessa akuta händelser att ta itu med. Självklart vore jag tacksam och mycket glad om alla de personer som är i kontakt med assyriska språket på olika sätt, att dessa personer träder fram i föreningar, kyrkor mm för att lära ut språket till barnen i första. Det är det Viktigaste just nu.

skepp 131018 - 09:50

På vilket, sätt skulle syriskan vara ett identitetsmärke för att vara Assyrier! Man måste vara ärlig och säga femtio procent av de som behärskar syriskan är stolta Assyrier. Det finns Assyrier som tala Turkiska, Arabiska och kurdiska hemma de är inte mindre Assyrier för det. Men de har mest en religiös Identitet. De som är Assyrier i hjärtat är de som pratar Surayt och har inget med suryoyo att göra. Ni som pratar, om att suryoyoskriften är vår identitet ni bara yrar, den har aldrig varit det. För min del betyder inte kyrkofäderna något. Tänk om man gjorde på samma sätt som kyrkan när de brände assyriernas kulturarv

Sunt förnuft 131017 - 17:05

Gabro skrev: "Vem har hindrat dig från att komma med ett eget inlägg eller något debbat artikel?" Jo, min vän. Jag tog just upp vad som hindrar mig. Hur ska jag kunna skriva en artikel i en debatt som jag inte riktigt kan följa?

Gabro 131017 - 16:22

Du som är "Sunt förnuft "Vem har hindrat dig från att komma med ett eget inlägg eller något debbat artikel? Om du mår så dåligt och får kramp av att se de här vackra texten bortse från det. Hujådå är från folket och till folket. För att den tillhör assyriska organisation den har rätt att även puplicera debbat artiklar på assyriska.

röstning 131017 - 14:30

Det fanns en turkisk saga: där en lite pojke som gick till en by och i den byn gick folk upp på taket och hoppa när, de skuller ta på sina byxor. Många av dom skadade sig och Fick hoppa fler gånger tills de kom i sina byxor. Men då sa denna lilla pojke. Varför tar ni inte på era byxor här ner istället för att hoppa från taket. Att, ingen kom på denna idé tänkte folket - och gjorde som han sa. Det är som att hoppa från taket att lära sig suryoyo ska vi gå bakåt eller gå framåt.

Sunt förnuft 131017 - 14:05

Språkdebatten på hujådå är det märkligaste jag har varit med om. Håll debatten på ett språk! Ni har använt svenska med latinska bokstäver, assyriska med latinska bokstäver och assyriska med arameiska bokstäver. Ska nästa inlägg i debatten vara assyriska med kilskrift? Eftersom detta är en lokaltidning för Sverige bör debatten vara på svenska. Jag kan inte läsa på det arameiska alfabetet. Och nej jag har ingen skyldighet att göra det heller eftersom det ändå inte är mitt alfabet. Det är bara ett alfabet vi anammade av funktionella skäl eftersom kilskriften var mer komplicerad. Idag är dock det arameiska alfabetet förlegat och nästan utdött. Det assyriska språket skriker efter det latinska alfabetet.

Ninveh 131017 - 10:50

Jag förstår inte varför man skriver så här långa texter. Vi vet att vi har ett jätte stort språkproblem speciellt i skrivform. Den yngre generationen är mycket kunniga i teknologin, men de har mycket sämre språkkunskaper i assyriska. Sedan är det tvärtom hos den äldre generationen, där är det många som är duktiga i assyriska språket/ skriften, men saknar kunskaper i användandet av teknologin. Vi vill ta genvägen, därför tänker vi på de latinska bokstäverna, bättre möjlighet. Vi möter inte de stora svårigheterna. Självklart är det ett måste att vi behåller vår assyriska alfabet. Vi kan tyvärr inte jämföra oss med folk som har länder och dessa satsar på barnen redan vid födseln. Vi har missat att satsa på språket från tidig ålder hos barnen, vi har inte haft skolor, inga egna utbildningar, kyrkans roll att lära endast killar och tjejernas bristande kunskaper i detta område. Men vi måste börja någonstans och lära varandra.

George 131017 - 08:42

Det skulle vara tacksamt om denna text fanns tillgänglig som en nedladdningsbar PDF-fil.