Publicerad: 2014-10-25

  • Tipsa en vn
  • Skriv ut artikeln

Bevarandet av en assyrisk identitet

IDENTITET Som etnisk minoritet befinner sig assyrier i en ständig dialog med sig själva om att bevara sin identitet och anamma majoritetssamhällets värderingar och normer. Religion och språk spelar här en viktig roll för att stärka den assyriska identiteten, skriver Victor Dudas, student i religionsbeteendevetenskap vid Uppsala universitet.

Situationen idag

Assyriers kyrkor har haft och har en central roll i det kulturella livet. I och med att assyrier vistas och interagerar i Sverige minskar i betydelse de värderingar som kyrkorna står för, till exempel bevarandet av äktenskapets helgd. Dessa värderingar har kommit att bli ifrågasatta i och med att assyrier tagit del av värderingar förknippade med majoritetssamhället till exempel öppenheten inför ämnen som heder och sexualitet. För somliga har den religiösa världsbilden och den gemensamma religiösa identifikationen, det vill säga att vara kristen, försvagats. Trots detta har tidigare studier visat att religiositet fortfarande är viktigt för assyrier och att bevistande av exempelvis gudstjänster förekommer vid högtider.

Genomförda studier

En enkätstudie genomfördes 2009 med universitetslektor Önver Cetrez som ansvarig genom Uppsala universitet och forskningsprojektet Impact of Religion. Studien finansierades delvis av Syrisk-ortodoxa kyrkan i Hallonbergen, Stockholm. 243 individer (120 män och 123 kvinnor) deltog i enkätstudien. Åldern bland deltagarna sträckte sig från 16 till 80. Förutom enkätmaterialet inhämtades 2013 av Victor Dudas intervjumaterial från nio individer (fem män och fyra kvinnor) i studien Religiosity and the Development of Ego-Identity Deltagarna befann sig i åldrarna 20-30 år. Syftet var att undersöka religiositetens betydelse bland unga vuxna assyrier.

Förhållandet mellan religiositet och språk

Frågorna i det kombinerade enkät- och intervjumaterialet var fokuserade på flera gemensamma teman. Svaren visade att ju mer religiös eller andlig du anser dig vara har ingen koppling till hur mycket du ser dig själv som assyrier. Resultatet visade också att ju mer man talar sitt förstaspråk eller modersmål desto mer ser man sig som en assyrier.

Hur går då detta ihop med påståendet att religion är av vikt för ens identifikation som assyrier?

För att kunna förstå religionens betydelse är det viktigt att se på de ritualer som personen deltar i. Med ritualer menas till exempel gudstjänster. De traditioner som ritualerna skapar, till exempel att besöka kyrkan och gudstjänster vid jul och påsk, blir förknippat av assyrier som deras kulturella arv. Ritualerna och traditionerna är förknippade med en historia som assyrier får ta del av under sin uppväxt. Assyriers historia från tiden innan antiken till folkmordet under tidigt 1900-tal skapar ett sammanhang för de traditioner som firas. Detta möjliggörs genom att traditionerna knyts till ett historiskt arv som dagens generationer har ärvt av familj, släktingar och förfäder. De assyrier som blev intervjuade 2013 hänvisade till detta arv som en del av deras traditioner, deras historia, deras folk. Genom att fira dessa traditioner upplever och förlänger assyrier sin egen historia. De specifika traditionerna blir en erfarenhet för just assyrier. På så sätt förstärker man sin identifikation med sin etnicitet. De detaljer och symboler, till exempel maten, språket eller prästskruden, som förekommer bidrar till att särskilja ritualerna och traditionerna från vardagsaktiviteter. Följande citat har redigerats till ett skriftspråk men innehållet har bevarats.

 Det [kyrkan] är en slags institution dit många landsmän kan gå till för att känna det religiösa men främst för att känna samhörigheten eftersom vi bor i ett nytt land där allting är främmande utifrån det assyriska, men där den kontexten [kyrkan] är precis som det var förut. Generellt så det är vårt språk, vårt folk, våra regler, normer som gäller i kyrkan så det blir på något sätt en hemmamiljö för dem som kommer dit.

Språk kan ytterligare förklara varför just religionen har den betydelse den har. Religionen erbjuder en plats att använda ett eller flera språk som assyrier förknippar med sin etnicitet. Språk är från tidig barndom ett sätt för personen att medvetet och omedvetet lära sig en kultur och att kunna identifiera sig själv genom att jämföra sig med andra människor. Språket möjliggör inte enbart en självbild att personen är en del av en grupp, språk möjliggör också att andra människor ser personen som en gruppmedlem. Att inte kunna språket sätter käppar i hjulet för att lära sig kulturen och att identifiera sig med gruppen.

 Att förlora ett språk [är] som att tappa lite utav din kultur, jag menar att du kände dig lite utanför. Det är ingen som får dig att känna dig så utan man känner sig så kanske själv. Jag kan språket men jag är väldigt dålig på det. [...] Och det gör att det ibland när någon pratar med någon och inte förstår så sitter man där och känner sig okej det borde jag förstå det är nästan så att man skäms. [...] Man skäms för att säga att man inte förstår. Men när en människa pratar arabiska, jag kan inte svara honom så jag blir tvungen att säga jag förstår inte och då börjar dem [att] du borde kunna det här och då skäms man ännu mer.

Flertalet assyrier är flerspråkiga, det vill säga de kan sedan en tidig ålder fler än ett språk. De assyrier som är födda i Sverige lär sig till exempel svenska, suryoyo, turkiska eller arabiska mer eller mindre samtidigt med några års skillnad. Språk är ett sätt att uttrycka sin kultur och att visa tillhörighet. Språket möjliggör en självbild som dels assyrier, dels som svensk.

 Alltså man känner sig som [en] assyrier när man talar assyriska. Det är samma sak om jag skulle åka till utlandet och träffa svenskar, [...]  det är klart att man talar [svenska] och känner sig svensk. Vårt språk, det är assyriska, det är inte många som pratar det. Det är inte ens många assyrier som kan det, särskilt inte dem som inte växer upp i hemlandet. Men just i andra och tredje generationens invandrare är mycket sämre på det. De växer upp mycket mer med svenskar. Därför tror jag nog känslan av att prata assyriska [...]  förstärks.

Bevarandet av en assyrisk identifikation

Genom att delta i ritualer stärker assyrier sin identifikation samtidigt som man särskiljer sig från andra etniciteter. Ritualerna är en del av assyriers liv från en tidig barndom i och med att man som barn följer med sina föräldrar till bland annat kyrkan för att fira gudstjänst och att träffa familj och släkt vid olika festligheter. Som barn lär sig assyrier ett eller flera språk som med tiden kommer att förknippas till specifika grupper och därmed även identifikationer som assyrier kommer att bära med sig i sina liv.

Om assyrier önskar bibehålla sitt kulturella arv bör de fortsätta att lära sig och utöva sitt modersmål eller förstaspråk, engagera sig i assyriska föreningar, och fortsätta upprätthålla traditioner. Föräldrar bör tala sitt modersmål och/eller sitt förstaspråk med sina barn.

Kyrkor och assyriska föreningar bör lyfta och föra diskussioner kring kulturella normer, attityder, värderingar och trosuppfattningar. Diskussionerna bör tillägnas att skapa ett öppet klimat för frågor som dyker upp inom gruppen. Ett öppet klimat bidrar till att assyrier lättare kan bibehålla identifikationer till mer än enbart en kulturell omgivning.

 

Källor

 Cetrez, Ö. (2005). Meaning-making variations in acculturation and ritualization: a multi-generational study of Suroyo migrants in Sweden . Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2005. Uppsala.

Cetrez, Ö. (2011). The next generation of Assyrians in Sweden: religiosity as a functioning system of meaning within the process of acculturation. Mental Health, Religion & Culture, 14 (5), pp. 473-487.

Deniz, F., 1967-2007. (1999). En minoritets odyssé: Upprätthållande och transformation av etnisk identitet i förhållande till moderniseringsprocesser. Det assyriska exemplet.  Sociologiska institutionen, Univ. [distributör]).

Dudas, V. (2014). Religiosity and the Development of Ego-Identity: A sequential mixed-methods study of the enculturation and acculturation process of Assyrians/Syrians in Sweden. Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

Erikson, E. H. & Erikson, J. M. (2004). Den fullbordade livscykeln . (3. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Magnusson, J. E. & Stroud, C. (2012). High Proficiency in Markets of Performance: A Sociocultural Approach to

Nativelikeness. Studies in Second Language Acquisition, 34,  pp. 321-345.

Oshana, D. (2004). Cultural Identification, Linguistic Competency, and Religious Participation as Mediating Constructs in the Development of Ego Identity among Assyrian-American Adolescents . Chicago: ProQuest Information and Learning Company. 

 

 

Victor Dudas
Student vid mastersprogrammet i religionsbeteendevetenskap Teologiska institutionen, Uppsala universitet

 

läsarna kommenterar...

kostas 160425 - 20:00

va starka assyrier ni är gammalt folkslag låt inte turkarna trycka ner er !! från en grek / malmö pontisk grek min farfar gick igenom folkmordet i pontus Turkiet vi komma aldrig glömma detta.

Tack! 141206 - 16:54

Tack för denna intressanta studie som belyser ett för oss viktigt ämne! Kyrkan och språket är avgörande för överlevnaden av detta folk.

Chamiram 141111 - 21:06

Mycket bra att denna fråga lyfts. hoppas att våra institutioner och kyrkor tar till sig denna viktiga fråga

Gabriel 141111 - 09:32

Ett viktigt tema som borde diskuteras mycket mer bland assyrier i föreningar och kyrkor, särskilt bland ungdomar. Bjud in till seminarier med Victor.

Emilia 141108 - 11:01

Mycket intressant och välskrivet!

Ninos B 141029 - 22:25

Bra jobbat, Victor Dudas! Kul att se att icke-assyrier engagerar sig i dessa frågor.

Tur Abdin 141028 - 14:31

Stämmer bra. Språk skapar en samhörighetskänsla, och många av oss ungdomar besöker inte kyrkan för religionens skull utan för traditionens. Det är ett ställe man träffar sina landsmän på och för vidare sin kultur. Tihe suryoye!