Publicerad: 2007-02-03

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
Bild pÄ en av mÄnga varianter av den assyriska solskivan. Foto: hujada.com

Nytt fynd stÀrker samband mellan suroye-asuroye

NAMNFRÅGAN En sten med en 2800 Ă„r gammal text kastar nytt ljus över dagens assyriska identitet och sambandet mellan termerna suryoyo, suroyo och asuroyo. För professor Robert Rollinger Ă€r saken avgjord. Till hujada.com sĂ€ger han: ”Suroye eller suryoye betyder inget annat Ă€n assyrier”. Men Dr. Assad Sauma Assad har förbehĂ„ll.

Stenen med den viktiga texten grÀvdes nyligen fram i dagens sydöstra Turkiet, nÀrmare bestÀmt i Cineköy i nÀrheten av staden Adana. Arkeologerna har bestÀmt textens Älder till Är 800 f. Kr, den Àr alltsÄ svindlande 2800 Är gammal. Det anmÀrkningsvÀrda med just denna sten Àr att texten pÄ den Àr skriven med tvÄ olika gamla sprÄk, feniciska och luviska. Feniciska talas inte idag men pÄ den tiden talades sprÄket av fenicierna som var ett handelsfolk runt östra Medelhavet. Luviska Àr ett annat utdött sprÄk som talades av mÀnniskorna i Anatolien innan den trÀngdes undan av arameiskan runt 500 Är f.Kr.

I texten som forskarna nu har funnit och lyckats översĂ€tta berĂ€ttar Urriki, en lokal kung i omrĂ„det kring Cineköy, om sitt förhĂ„llande till det assyriska riket. I den feniciska versionen av texten stĂ„r ordet Assyrien skrivet som "Assur" men i den luviska versionen stĂ„r samma ord skrivet som "Sur". Dessa tvĂ„ olika sĂ€tt att skriva namnet "Assyrien" har fĂ„tt forskarvĂ€rlden att reagera dĂ„ det kan visa sig bli nyckeln till lösningen av en sedan lĂ€nge omtvistad frĂ„ga. I fjĂ€rde numret av den ansedda vetenskapliga tidsskriften Journal of Near Eastern Studies frĂ„n oktober 2006, argumenterar professor Robert Rollinger frĂ„n Leopold-Franzens-UniversitĂ€t i Österrikiska Innsbruck att stenen frĂ„n Cineköy ger ett definitivt svar i den sedan medeltiden debatterade frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan termerna Syrien och Assyrien. I sin text i Journal of Near Eastern Studies menar Prof. Rollinger att det nu Ă€r bevisat bortom allt tvivel att namnet Syrien endast Ă€r en kortare version av namnet Assyrien. Sedan publiceringen av texten i Journal of Near Eastern Studies har Prof. Rollinger, som anses vara en auktoritet pĂ„ FrĂ€mre Orientens kultur, sprĂ„k och historia, har endast fĂ„tt positiva reaktioner pĂ„ sin text frĂ„n övriga forskare. Positiva reaktioner har ocksĂ„ kommit frĂ„n mĂ„nga assyrier som sjĂ€lva grubblat pĂ„ frĂ„gan sedan lĂ€nge. SjĂ€lv har Prof. Robert Rollinger numera lagt allt grubbel Ă„t sidan.

 

– Enligt mig kommer det hĂ€r att sĂ€tta punkt för alla diskussioner, det Ă€r jag hundra procent sĂ€ker pĂ„. För att det stĂ„r skrivet klart och tydligt i inskriptionen, vi har turen att finna samma text i tvĂ„ olika sprĂ„k, feniciska pĂ„ ena sidan och luviska pĂ„ den andra, det Ă€r en klart tvĂ„sprĂ„kig text. I den feniciska har vi ordet Assyrien skrivet i sin ursprungsform med ett A i början det vill sĂ€ga Assur. I den luviska texten har vi samma ord fast utan ett A i början det vill sĂ€ga Sur. SĂ„ ordet hade tappat den första vokalen i den luviska texten. Givetvis betyder bĂ€gge orden Assyrien, enda skillnaden Ă€r att den kortare formen av Assyrien anvĂ€nds i den luviska texten, sĂ€ger han till hujada.com

Prof. Rollinger menar att grekerna, som kom i kontakt med den gamla FrÀmre Orientens kultur först runt 800 Är innan vÄr tiderÀkning, mÄste ha anammat uttrycket Sur och stöpt om det i en grekisk form till "Suria" som har överlevt in i vÄr tid som Syria. Följderna av detta fynd kan visa sig vara stora bÄde för forskarvÀrlden och för oss assyrier, men sjÀlv vill Prof. Rollinger inte spekulera i hur den pÄverkar dagens situation.

– LĂ„t oss sĂ€ga att det Ă€r ett bidrag som klargör var namnet kom ifrĂ„n och ett avslut pĂ„ den lĂ„nga diskussionen om sambandet mellan termerna Assyrien och Syrien. Vad assyrierna gör med denna information, med detta nya resultat, vet jag inte. Vi fĂ„r vĂ€nta och se, sĂ€ger han.

 

Vad har dÄ Prof. Rollingers slutsatser för följder nÀr det gÀller dagens assyrier? Vi har ju, sÄ lÀnge vi kan minnas, kallat oss pÄ vÄr vÀstdialekt för Suroye eller versionen med ett extra "y", Suryoye, och pÄ vÄr östdialekt har vi kallat oss Suraye eller Suryaye. BÀgge versionerna lÄter vÀldigt lika namnet "Sur" i den luviska texten frÄn Cineköy som i sin tur betyder Assyrien. Kan termerna Suroye, Suryoye, Suraye och Suryaye betyda assyrier? Har den assyriska rörelsen haft rÀtt nÀr man sedan början pÄpekat detta samband? För Prof. Robert Rollinger rÄder det ingen tvekan om saken.

– Jag hĂ„ller helt med om att dessa namn betyder assyrier. FrĂ„n en etymologisk synpunkt, det vill sĂ€ga varifrĂ„n ordet kommer ifrĂ„n, sĂ„ Ă€r jag vĂ€ldigt sĂ€ker. Det Ă€r en förvridning av ordet assyrier, sĂ€ger han och tillĂ€gger:

– Men man ska komma ihĂ„g att just i detta omrĂ„de, Cilicien och norra Syrien under denna tid - 800 Ă„r före Kristus - sĂ„ levde dĂ€r, förutom assyrier, Ă€ven mĂ„nga luvier, aramĂ©er och greker och naturligtvis anvĂ€nde Ă€ven aramĂ©erna namnet Sur nĂ€r dom talade om Assyrien, sĂ€ger Rollinger. Han pĂ„pekar att:

– Man mĂ„ste skilja mellan Ă„ ena sidan namnets ursprung och betydelse och Ă„ andra sidan frĂ„gan om identitet, kultur, hĂ€rstamning, blodslinje och allt sĂ„dant som Ă€r mycket svĂ„rare att reda ut, men i frĂ„ga om namnet sĂ„ Ă€r det nu helt bevisat, förklarar den ansedda forskaren.

Riktigt lika sÀker Àr inte Dr. Assad Sauma Assad, doktor i Syrologi frÄn Stockholmsuniversitet. Syrologi Àr ett samlingsnamn för lÀran om de syriska kyrkorna, sprÄket och kulturen. Dr. Assad har sedan lÀnge föresprÄkat en syriansk-arameisk identitet för vÄrt folk och menar att vi inte har nÄgot samband med den assyriska identiteten. Men samtidigt Àr Dr. Assad, som har lÀst Prof. Rollingers bidrag i Journal of Near Eastern Studies, idag beredd att acceptera sambandet mellan termerna suroye, suryoye och asuroye  - assyrier.

– Det kan vara hundra procent sant att suroyo och suryoyo kommer frĂ„n ordet asuroyo - assyrier - men det kan Ă€ven komma fram nya bevis i framtiden, sĂ€ger han och förklarar vidare att teorin som lĂ€nge framhĂ€vts av olika personer kring namnet suroye eller suryoye saknar tĂ€ckning i historien:

– Alla syriska skribenter har genom alla tider enhetligt förklarat att ordet suroye kommer frĂ„n en person som hette Sures eller Syrus, denna Sures eller Syrus har vi inte hittat i historien, sĂ„ det Ă€r inget vetenskapligt, man kan kalla det för en legend eller en myt. Det finns mĂ„nga sĂ„dana legender som folk har kommit med för att förklara saker och ting, resonerar Dr. Assad.

Men han poĂ€ngterar samtidigt att man mĂ„ste skilja pĂ„ namnet pĂ„ ett folk och var folket kommer ifrĂ„n egentligen. Enligt honom har alla syriska kyrkofĂ€der, frĂ„n 300-talet och framĂ„t, i sina texter förknippat sig sjĂ€lva med aramĂ©erna. Som till exempel kyrkofadern Mor Afrem frĂ„n 300 talet efter Kristus som skrev om tĂ€nkaren Bardaysan "Failasofo d’Oromoye" - AramĂ©ernas filosof. Dr. Assad understryker att detta inte endast var en företeelse inom den syrisk ortodoxa kyrkan utan Ă€ven inom den kaldeiska och den nestorianska kyrkan. Denna företeelse har förklarats tidigare av bland annat assyriska författaren Johanon Qashisho som skrev att de djupt troende kyrkofĂ€derna pĂ„verkades starkt av bibelns negativa bild av assyrierna. Eftersom gamla testamentet skrevs av judar som upplevde assyrierna som fiender framstĂ€llde de Ă€ven assyrierna pĂ„ ett ensidigt och ofördelaktigt sĂ€tt. DĂ€rför kom mĂ„nga av vĂ„ra kyrkofĂ€der, starkt influerade av bibeln, att förneka sitt assyriska ursprung genom att försöka bortförklara sitt assyriska namn och istĂ€llet förknippa sig sjĂ€lva med aramĂ©erna som framstĂ€lls betydligt positivare i bibeln. Men Dr. Assad, som erkĂ€nner att ordet suroye betyder assyrier, rent sprĂ„kligt, hĂ„ller fast vid att vi mĂ„ste titta bortom den rena sprĂ„kliga förstĂ„elsen och förstĂ„ att namn kan betyda olika saker under olika tider i historien.

– Det Ă€r fel att idag översĂ€tta ordet suroye och suryoye till assyrier. För tiden Ă€r sedan lĂ€nge förbi dĂ„ namnet Suroyo kom frĂ„n Asuroyo. Vi mĂ„ste titta pĂ„ vilken betydelse namnen har under olika perioder. Vi kan inte anvĂ€nda ett namn som anvĂ€ndes för 2600 Ă„r sedan pĂ„ ett visst sĂ€tt och anvĂ€nda det pĂ„ samma sĂ€tt idag, menar han. Men vid en nĂ€rmare utfrĂ„gning visar det sig att Dr. Assad sjĂ€lv anser att vi visst har assyriskt blod, fastĂ€n han Ă€r noggrann med att framhĂ„lla att det endast Ă€r i en liten omfattning.

– Dom assyrier-kaldĂ©er-syrianer som lever i Irak, speciellt i norra Irak har en del assyriska rötter. De gamla assyrierna finns inte kvar, de dödades och de som överlevde assimilerades bland aramĂ©erna. Det finns inget assyriskt folk idag, varken sprĂ„kligt, kulturellt eller etniskt. De började kalla sig Oromoye - AramĂ©er - och glömde med tiden bort att de hade assyriska rötter, sĂ€ger Dr. Assad Sauma Assad som sjĂ€lv vĂ€ljer att kalla sig "Suryoyo" pĂ„ modersmĂ„let.

En som inte hÄller med Dr. Assad Sauma Assad Àr assyriern Zack Cherry, doktorand och lÀrare i Assyriologi frÄn Uppsala universitet. Assyriologi Àr ett samlingsnamn för studier om hela FrÀmre Orientens antika kulturer. Till skillnad mot Dr. Assad instÀmmer Cherry helt med Prof. Rollinger i de bÄda slutsatserna att Syrien Àr en kortare version av Assyrien och att suroye och suryoye betyder inget annat Àn assyrier.

– Det som jag vill betona starkt hĂ€r Ă€r att vĂ„ra assyriska förfĂ€der definitivt inte tog emot begreppet Suraye eller Suroye frĂ„n ett frĂ€mmande folk eller sprĂ„k, för att nĂ€mna till exempel det luviska sprĂ„ket, och började plötsligt kalla sig Suraye eller Suroye i stĂ€llet för ashuraye (assyrier). Ursprunget till denna uttalsförĂ€ndring, att ashuraye blev till suraye och suroye, Ă€r bevisat i det arameiska sprĂ„ket som assyriska kungar, sjĂ€lvmant och för strategiska Ă€ndamĂ„l, tog emot och upphöjde till ett officiellt sprĂ„k i det assyriska imperiet sedan 900 talet f. Kr, sida vid sida med deras egna och mycket Ă€ldre sprĂ„k som de sjĂ€lva kallade ashuritu eller akadattu det vill sĂ€ga det assyriska eller akkadiska sprĂ„ket, sĂ€ger han.

Zack Cherry, som nu Àr gÀstdoktorand under ett Är vid Altorientalisches Institut universitetet i Leipzig, Tyskland, sÀger att han under sin forskning samlat mÄnga bevis pÄ en assyrisk identitet för vÄrt folk och att han inom en snar framtid har för avsikt att publicera dessa. Cherry framhÄller Àven att det idag inte finns nÄgon seriös forskning som förnekar vÄr assyriska hÀrkomst, dÀremot finns det bra bevismaterial som bekrÀftar vÄr assyriska identitet och ursprung, menar han.

Det stÄr alltsÄ klart att Prof. Robert Rollinger och doktorand Zack Cherry hÄller med om att den korrekta översÀttningen av namnet suroye, suryoye eller suraye och suryaye Àr assyrier. Dr. Assad hÄller med endast nÀr det gÀller den sprÄkliga betydelsen och han har en del förbehÄll mot en alltför vid tolkning av sambandet mellan termerna suroye och asuroye. Det Àr i sig berömvÀrt att Dr. Assad Sauma Assad, trots sin tidigare hÄllning i frÄgan, vÀlkomnar och respekterar nya bevis i frÄgan om vÄrt folks identitet. För att nÄ konsensus i denna svÄra och breda frÄga krÀvs att man, precis som Dr. Assad, Àr beredd att acceptera nya rön och bevis istÀllet för att förkasta allting som inte passar in i den egna assyriska eller syrianska agendan. Nationalfadern Naum Faik hade inga problem med att bejaka vare sig sina arameiska eller assyriska rötter, man kan undra varför det ska vara sÄ svÄrt för oss idag att omfamna och vara stolta över att representera det arameiska och det assyriska, tvÄ av vÀrldens Àldsta civilisationer.

Till dess vi lÀr oss vara stolta över hela vÄr historia fÄr vi nöja oss med alla mÀnniskor som utsmyckar sig i de rödgula fÀrgerna med en variant av den assyriska gudens solskiva och ropar under Syrianska fotbollslagets matcher; "Suryoyena! Suryoyena! Suryoyena!", och veta att de i sjÀlva verket skriker; "Vi Àr assyrier! Vi Àr assyrier! Vi Àr assyrier!". 

 

Afram Barryakoub

 

lÀsarna kommenterar...

Assyria 111127 - 14:03

David // ” anvĂ€nde Ă€ven aramĂ©erna namnet Sur nĂ€r de talade om Assyrien ” Det Ă€r mĂ€rkligt hur du kan se en koppling mellan ordet suryoyo och oromoyo. Men inte se sambandet mellan suroyo och asuroyo. Det stĂ„r att oromoyo betyder hedning pĂ„ hebreiska, ocksĂ„ i peshitta betyder armaia hedning. DĂ€r finns det historiska bevis genom Tiglatpilleser I. VĂ„rt folk har aldrig kallat sig för suryoye utan suroye. suryoye Ă€r ett öknamn för den rĂ€tta ordet suroye!

MacGyver 111116 - 19:17

"Bild pÄ en av mÄnga varianter av den assyriska solskivan. " dess egentliga ursprung Àr assyriskt men bilden visar en modifierad version.

David 111116 - 18:52

Jag har lÀst Robert Rollingers artikel The Terms Assyria and Syria again i Journal of Near Easterns Studies (JNES). Jag kan sÀga sÄ hÀr jag Àr övertygad om att termen Syrien och Assyrien Àr etmologiskt kopplade till varandra pÄ grekiska, latin, pahlavi och vÀsterlÀndska sprÄken Àr de lika varandra bÄde i uttal och skrift men pÄ arameiska skiljer sig Athur/Atour/Othur och Suriya Ät och dessutom Suryoye och Othuroye liknar varandra varken i uttal och skrift. Dessutom sÄ skrev Rollinger aldrig att Suroye/Suraye hÀrstammar frÄn Ashuraye...Detta sista Àr bara tillagt av författaren till denna artikel Afram Bar Yakoub

S. shlimon. 111116 - 17:07

till H: För att assyrierna endas upptog alfabetet, inte sprÄket. TalskprÄket hos en befolkning som Àr majoritet pÄ en region vilket assyrirna var kan inte ens gud byta ut. Det har aldrig skett nÄgonstans pÄ jorden under nÄgon tid. Alfabet kan man byta ut över en natt (t.ex. turkarna som bytte till det latinska alfabetet), men inte talsprÄket. SÄledes Àr det BEVISLIGEN assyriska vi talar idag.

H 111116 - 10:26

Zach Cherry sÀger att assyrierna upptog det arameiska sprÄket till sitt officiella sprÄk, vid sidan om sitt Àldre sprÄk, ashuritu eller akkadattu. DÄ uppstÄr frÄgan varför assyrier idag kallar sitt talade och skrivna sprÄk för assyriska nÀr det sÄ bevisligen ska kallas för arameiska?