Publicerad: 2015-06-23

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
Ashur Yusuf och tidskriften Murshid Athuriyun-

Martyrens röst

HISTORIA Idag då det gått hundra år sedan Ashur Yusuf avrättades har vi all anledning att ännu lyssna på honom, menar Svante Lundgren.

Den 24 april högtidlighålls av armenierna som en minnesdag för folkmordets offer. Det var den 24 april 1915 som hundratals armeniska intellektuella i Konstantinopel arresterades, vilket brukar betraktas som ett slags inledning på folkmordet. Men redan fem dagar tidigare, den 19 april, arresterades en rad assyriska intellektuella i Harput. Bland dem fanns professor Ashur Yusuf, som avrättades genom hängning samma år den 23 juni, för exakt hundra år sedan. 

Ashur Yusuf var en central gestalt i det nationella uppvaknande bland assyrierna som ägde rum i slutet av 1800-talet. Han föddes i Harput år 1858, fick möjlighet att utbilda sig och blev professor i det av amerikanska missionärer startade Euphrates College i Harput. Han var också redaktör för tidskriften Murshid Athuriyun (Assyriernas vägvisare).

Ett halvt år innan han arresterades publicerade Ashur Yusuf en artikel i vilken han angav orsakerna till assyriernas bakåtskridande. Artikeln har publicerats i svensk översättning i Augin Kurt Haninkes bok Om vi söker... Denna text är på många sätt ännu relevant och jag tar det faktum att vi på denna dag minns martyren Ashur Yusuf som anledning till att förmedla en hälsning från honom.

Enligt Yusuf är den viktigaste orsaken till att det gamla assyriska kulturfolket nu befann sig i sin "efterblivna situation" 1) okunnighet. De andra orsakerna är 2) de interna sekteristiska dispyterna, 3) förlusten av språket, 4) den stora okunnigheten bland prästerskapet, 5) kyrkans oförmåga att ingjuta liv och hopp i människor, 6) att familjen och skolan inte är medvetna om sin stora uppgift, 7) att de omgivna folken är lika okunniga som assyrierna och 8) frånvaron av ett högt ideal och en målsättning.

Man kan naturligtvis diskutera huruvida Ashur Yusufs beskrivning av situationen var korrekt eller inte. Ingen kan ändå hävda att han hade helt fel. Vid hans tid var det skralt ställt med kunskapsnivån hos det assyriska folket. De flesta var analfabeter och saknade ett nationellt medvetande. Ashur Yusuf, Naum Faiq och andra tog sin an uppgiften att ändra på det. Arvet från dem förpliktar än idag.

Man kan också reflektera över hur mycket som har ändrats på hundra år. I varje fall kan ingen längre skylla på omgivningen: idag lever de flesta assyrier i länder med hög bildningsnivå. Men de interna dispyterna består och förlusten av språket är idag antagligen större än på Ashur Yusufs tid, även om det finns assyrier som lärt sig assyriska efter att ha flyttat till Sverige.

Ashur Yusuf menade att det fanns fyra verktyg för att uppnå kulturell utveckling och framåtskridande: familjen, kyrkan, skolan och tryckpressen. Assyriska riksförbundet går nu in för att starta fler svenska skolor med assyrisk inriktning. Vi ser det som absolut nödvändigt för att värna den assyriska identiteten hos kommande generationer bland annat genom att ge dem goda kunskaper i det assyriska språket.

Riksförbundet har också under lång tid använt tryckpressen för att främja utveckling och framåtskridande. Idag heter vårt bokförlag Tigris Press. Vi försöker så gott vi kan uppfylla Ashur Yusufs maning att "pressens hjul måste producera tidningar och böcker som stödjer det intellektuella, andliga och nationella livet hos assyrierna."

Varför inte hedra minnet av martyren Ashur Yusuf genom att beställa en bok med assyriskt tema? Det kan göras här.


Svante Lundgren

 

läsarna kommenterar...

Aydin Aksu 150623 - 15:12

Jan Bet-Şawoce towo komar! /Aydin A.

Jan Beṯ-Şawoce 150623 - 13:18

Prof. Ašur Yusëf, nahiro du zabno, yalifo du zabno, yaḏoco du zabno, dalolo du zabno... hul ucdo, maḏco latlan acle! Kit sababe ǧalabe... bnoyo latte, elo naqla ẖreto kobëc hën mënayye d nëfqi aw d mëfqinalle li ẖolo. Hawi ẖarake ëmṯonayto, mu yawmo d rakiwo, hul ucdo, heš saktar w citonayto!... Halxo b mm la-qëddam lawila! Bi siyase, bu ekonomi, bu tarix, bi marduṯo, bu yëlfono, bu lišono, b ramẖël b lu ẖreno kmažbëhina heš l meẖo d qabile kcayšo b Afriqa. Haka dugleyo, maru harke dugleyo!.. Këtli ţalab: ẖuyoḏo!.. Ftaẖ darbo d mëkṯëw şurayt! Matrëk w ţray mi siyase citonayto daš šamoše!..