Publicerad: 2015-08-12

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
Byn Aynwardo i Tur Abdin.

Rapport om turkisk och kurdisk konfiskation av assyrisk egendom

ASSYRIEN Den tyska journalisten Susanne Güsten i Istanbul har nyligen sammanställt en rapport som visar att både staten och kurderna konfiskerar assyrisk egendom. Hon föreslår politiska åtgärder av regeringen för att minimera skadan och inte vänta till en eventuell fredsuppgörelse med kurderna. Journalisten Augin Kurt Haninke har läst Güstens rapport “The Syriac Property Issue in Tur Abdin”.

Rapporten är utgiven av Sabanci universitetets center för politik, Istanbul Politikalar Merkezi, IPM, Mercator Vakfi Girişimi i juni 2015, alltså innan de pågående oroligheterna bröt ut mellan Turkiet och PKK. Den utgår från ett relativt lugn som följde på de senaste två årens så kallade fredsförhandlingar mellan regeringen och den kurdiska nationella rörelsen. Författaren pekar dock på en rad svårigheter som möter assyrier som har återvänt eller planerar att göra det, men avvaktar bättre villkor.  

Det största problemet som assyrierna möter är enligt rapporten konfiskeringen av assyrisk mark och egendom i samband med upprättandet av ett landregister i Turabdin. Förutom att staten har lagt beslag på stora områden, har vissa byar konfiskerats av beväpnade kurdiska ockupanter, påpekar rapporten. De drabbade utlandsassyriernas antal kan räknas i tiotusental.

På turkiska beskrivs det så här:

Bazı Süryani köyleri artık sadece merkezden ibaret, etraflarındaki tarlalar ve bağlar işgal edilmiş durumda, diğer bazı köylere ise buraları silahla savunan Kürt işgalciler tamamen el koymuş bulunuyor. Kamulaştırma ve toprak işgallerinden etkilenen diyaspora Süryanilerinin sayısının onbinlerce olduğu düşünülüyor.

Även yezidierna nämns som en annan icke-muslimsk etnisk minoritet i Turabdin. De har också blivit utsatta för samma sorts diskriminering och deras egendom har konfiskerats.

Korruption och byråkrati

De lokala myndigheterna är korrupta och den snåriga byråkratin sätter stora hinder för de få assyrier som ändå väljer att gå till domstol. Domstolarna kan ändå inte göra så mycket åt statens konfiskering i namn av skogslagen eller att marken har legat i träda och klassas som herrelös. Dessutom har kurdiska bönder ofta vittnat falskt för varandra för att få lagfart på assyrisk mark, enligt rapporten. Frågan kan således inte lösas genom rättsväsendet, säger den assyriske advokaten Rudi Sümer i rapporten. Detsamma säger den assyriske parlamentsledamoten Erol Dora, som är invald genom det kurdiska partiet HDP. Han har lagt fram en motion till parlamentet att undersöka markfrågan. Men rapportförfattaren pekar på att Erol Dora och HDP inte har kommit på några förslag till en lösning i frågan. Rapporten påminner särskilt om konfiskeringen av klostret Mor Augins mark, där lokala ledare för HDP (fd BDP) brukar jorden och vägrar lämna den ifrån sig. De kurdiska ledare som har försökt lösa frågan har misslyckats. Det rör sig om ca 300 hektar bördig åkerjord med tillgång till rinnande vatten.

Seriösa politiska åtgärder

Statsledningen måste därför vidta seriösa åtgärder och inte bara göra halvhjärtade försök genom att ge rekommendationer att underlätta för assyrierna. Ingen på lokal nivå bryr sig om att följa dessa rekommendationer, påpekar rapporten. Rapporten föreslår att regering och parlament först och främst måste erkänna och stadfästa att assyrisk egendom orättvist har konfiskerats. Om regeringen inte förmår lösa den infekterade delen som rör kurdernas konfiskering, kan den börja med att återlämna de stora arealer som är i statens ägo. I de fall egendomen har sålts till en tredje part måste staten kompensera de assyriska ägarna. Annars är allt tal om att assyrierna är välkomna att återvända ett slag i luften. Assyrierna vill se konkreta åtgärder.

Hjälp av Tyskland

Turkiet kan också ta hjälp av Tyskland, som har mer än 120 000 assyriska medborgare med turkiskt ursprung. Tyskland har uppmärksammat fallet Mor Gabriel på högsta politiska nivå och möjligen också bidragit till att en del av klostrets mark har återlämnats. Tyskarna kan också dela med sig av sin erfarenhet i hur man löste liknande fall på hemmaplan efter kriget. Men Tyskland har hittills inte gjort något för att hjälpa sina assyriska medborgare gentemot Turkiet, säger rapportförfattaren som anger okunskap hos makthavarna som främsta orsak. Detsamma kan naturligtvis appliceras på Sverige och andra EU-länder med betydande assyrisk population. Dessa länder har en moralisk skyldighet att hjälpa sina nya medborgare. Annars är frågan om europeisk inblandning känslig i Turkiet. I samband med folkmordet Seyfo anklagades de kristna grupperna för samröre med västliga fiender och blev måltavlor åt turkarnas vrede, påminner rapportförfattaren Susanne Güsten.

Hon är verksam i Istanbul sedan 1997 och bevakar det som händer i Turkiet för internationell media, t ex The International New York Times, al-Monitor, Der Tagesspiegel, Das Parlament, Deutschlandfunk, Deutsche Welle, Schweiziska riksradion, Focus etc. Hon har också varit nyhetsbyrån AFP:s chefredaktör. Sedan 2001 följer hon också assyrierna i diasporan och deras svårigheter att återvända till Turabdin. Hon har träffat assyriska nyckelpersoner och läst en hel del litteratur som underlag för sin rapport.

Rapporten finns på engelska med en turkisk översättning under rubriken TURABDİN'DEKİ SÜRYANİ TAŞINMAZLARI SORUNU.

Jag har tidigare skrivit om konfiskering av assyrisk mark i Turkiet.


Augin Kurt Haninke
Journalist

 

läsarna kommenterar...

Mike 150813 - 13:48

Intressant!