Publicerad: 2015-11-04

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
Den armeniska Hran Dink-stiftelsen i Istanbul visar intresse för landets assyrier. Foto: Hrant Dink Foundation

Armenisk-turkisk stiftelse uppmärksammar assyrierna

VÄRLDEN Den armeniska Hrant Dink-stiftelsen i Istanbul jobbar med minoriteters rättigheter och har inte glömt bort assyrierna.

I januari 2007 mördades den berömde armeniske journalisten Hrant Dink i Istanbul. Mordet väckte stor uppmärksamhet och inte mindre än 100 000 personer deltog i hans begravning, som förvandlades till en manifestation mot den turkiska staten som tre gånger hade väckt åtal mot Dink för att ha förtalat turkiskheten, vilket var kriminaliserat. Hujådå skrev om mordet här och här.  

Efter mordet grundades Hrant Dink-stiftelsen för att driva frågor som varit viktiga för den mördade journalisten. Det handlar om verklig demokratisering av Turkiet och om minoriteters rättigheter. Stiftelsen har idag över 20 anställda och bedriver forskning, ordnar konferenser och ger ut böcker. Det mesta handlar naturligtvis om armenisk historia och armenisk kultur. Men också Turkiets andra minoriteter ges uppmärksamhet.

Under några år har stiftelsen gett ut en årskalender som inte bara ger en översikt av årets dagar utan också i texter och bilder förmedlar kunskap om något ämne. Årets ämne är, föga överraskande, det armeniska folkmordet.

I årskalendern finns korta texter som berättar om armenier som mördades eller överlevde, om platser där massmord ägde rum för hundra år sedan, om turkar som försökte stoppa mördandet och så vidare. Det finns också en text som har rubriken "Seyfo". Där står det bland annat följande:

Armenierna var inte de enda offren för den etniska rensningen år 1915. Assyrierna som levde i norra Mesopotamien och sydöstra Turkiet blev offer för massakrer under samma period då hundratusentals av dem deporterades och dödades. Assyrierna, ett av de äldsta folken i Anatolien med en flertusenårig historia i området, kallar folkmordet 1915 för Seyfo, som betyder "svärd" på deras eget språk.

I texten beskrivs också situationen för assyrierna i dagens Turkiet.

I dag beräknas den assyriska folkgruppen i Turkiet omfatta 20 000 personer. De försöker bevara sin kultur trots de svårigheter de möter. Assyrierna i Turkiet betraktas inte som en av de minoriteter som omfattas av artiklarna om minoriteters rättigheter i Lausanneavtalet, den turkiska republikens grundläggande fördrag.

Ett av Hrant Dink-stiftelsen pågående projekt är en kartläggning av icke-muslimska institutioner i Turkiet före folkmordet. De folkgrupper som det gäller är armenier, greker, assyrier och judar. Nästa vecka kommer en forskare från stiftelsen till Sverige för att jobba med den assyriska delen av projektet. Hujådå återkommer till detta inom kort.


Redaktionen