Publicerad: 2016-12-01

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln
Taner Akçam är en av de främsta experterna på folkmordet 1915.

Nya viktiga upptäckter om folkmordet 1915

SEYFO I takt med att turkiska arkiv sakta öppnas görs fynd som kastar nytt ljus över folkmordet 1915. Viktiga fynd har nyligen gjorts av Taner Akçam, vilket Svante Lundgren skriver om.

Den turkiska förnekelsen av det osmanska folkmordet på armenier, assyrier och greker har gått från en total förnekelse till relativisering och rationalisering. Idag medger man allmänt att förfärliga saker hände och att armenier och assyrier fick lida svårt. Men man förnekar att det skulle ha handlat om ett planerat och organiserat folkmord. Som argument för det anger man ofta att det inte finns någon uttrycklig order från regeringen i Konstantinopel om att utrota rikets kristna befolkning.

Faktum är att det finns sådana order, men deras äkthet har varit ifrågasatt. Kort efter folkmordet hävdade armeniern Aram Andonian att han hade fått tillgång till ett antal telegram som hade skickats till den osmanska tjänstemannen Naim Bey eller Naim Efendi. I vissa av dessa befallde inrikesminister Talaat Pasha uttryckligen att armenierna skulle likvideras. Bland annat skrev han i ett telegram av den 22 september 1915: "För armenier är vissa rättigheter, som att leva och arbeta innanför Turkiets gränser, avskaffade. Med hänsyn till det tar regeringen det fulla ansvaret och befaller att man gör sig av med dem alla, inklusive spädbarn."

Det fanns från början en del oklarheter kring detta. Naims memoarer, i vilka telegrammen ingick, publicerades i armenisk, engelsk och fransk version. De olika versionerna skilde sig en del från varandra. Originaldokumenten försvann och endast de olika översättningarna fanns kvar. På 1980-talet gav de turkiska forskarna Şinasi Orel och Süreyya Yuka ut en bok, i vilken de hävdade att det aldrig funnits någon Naim Efendi och att hans memoarer, däribland telegrammen från Talaat, är förfalskningar gjorda av armenier.

Debatten om detta har inte varit så omfattande. Seriösa forskares inställning har varit att även om Naim-Andonian-dokumenten är förfalskade så har vi tillräckligt med dokumentation för att fastslå att det handlade om ett regelrätt folkmord. Men nu har dessa dokument igen blivit föremål för intensiv debatt.

Sociologen Taner Akçam är den kanske kändaste turkiska forskaren som erkänner folkmordet. Han är professor vid folkmordscentret vid Clark University i USA och är en av de forskare som intervjuas i den av Assyriska riksförbundet producerade Seyfodokumentären. Han har nu funnit nya bevis i frågan om Naim-Andonian-dokumenten i turkiska arkiv vilket han redogör för i en bok, som hittills endast finns på turkiska.

Orel och Yuka presenterade tolv argument för att de påstådda telegrammen från Talaat är oäkta. Det handlar bland annat om att datum, siffror och underskrifter i telegrammen är felaktiga. I en intervju för den armeniska tidskriften Agos berättar Taner Akçam om varför han idag är övertygad om att de omstridda telegrammen är äkta. Han har undersökt arkiv som tidigare varit stängda och kommit till följande: 1) En osmansk tjänsteman vid namn Naim Efendi har existerat. Akçam har hittat osmanska originaldokument med hans underskrift. 2) Naim Efendis memoarer existerar, skrivna för hand på osmansk turkiska. Akçam publicerar dessa i sin helhet i boken. 3) Vad Naim Efendi beskriver i sina memoarer är korrekt. Akçam hittade andra dokument i det osmanska arkivet som styrker Naims uppgifter. 4) Oral och Yucas tolv argument mot telegrammens äkthet är inte hållbara. Akçam studerade 20 000 dokument från denna period i det osmanska arkivet och kom till att sättet att skriva på och krypteringsmönstret motsvarar dem som finns i Talaats telegram i Naim Efendis memoarer.

Akçam har övertygande visat att Orels och Yukas argument inte håller. Men det betyder inte nödvändigtvis att de omstridda telegrammen är äkta. Akçams uppfattning är att det mesta talar för det, men att det finns ett sätt att slutligt avgöra frågan om äktheten: att ge forskare tillgång till den krypteringskod som användes 1915. Att turkiska myndigheter fortfarande håller den otillgänglig för forskare beror högst antagligen på att den skulle undergräva den förnekelse man hållit sig till i hundra år.

Akçam slutsats är klar:

"Påståendet att det inte fanns någon osmansk tjänsteman Naim Efendi, att hans memoarer inte existerar och att telegrammen från Talaat Pasha är förfalskade har varit en av de viktigaste orsakerna till att förneka vad som hände 1915. Min bok kommer inte att göra slut på förnekelsen, men förnekarna måste hitta på nya lögner. Vi måste ha klart för oss att ingen förnekar folkmordet 1915 på grund av bristande dokumentering. Att förneka det förflutna är ett politiskt val. Oberoende av hur många dokument med historiska fakta du visar så kommer förnekarna att fortsätta att förneka."

 

Svante Lundgren
Författare

 

läsarna kommenterar...

Nosho 161202 - 11:46

Turkarna har alltid förnekat folkmordet på kristna! Turkarna satsar mycket stora summor pengar för att förneka och sudda spåren till att det har varit Folkmord 1915 på kristna! Men vi har bevis b l a vittnen som har mirakulöst överlevt detta Folkmord. Så det spelar ingen roll hur länge turkarna förnekar, alla vet att det har varit folkmord 1915 på kristna!

Ninos 161201 - 20:49

Hade aldrig hört talas om detta dokument och dess viktiga roll. Tack Svante Lundgren för dina viktiga texter.