Publicerad: 2017-04-23

  • Tipsa en vän
  • Skriv ut artikeln

Bråttom att dokumentera det oförglömliga

SEYFO Den 24 april är minnesdagen för folkmordet på assyrierna. Det blir alltmer akut att dokumentera minnena från Seyfo för kommande generationer.

Det assyriska folkmordet inleddes 1914 och pågick fram till åtminstone 1918. Det var ett folkmord som var utspritt i tid och rum. En massaker kunde inledas på en eller flera byar, sedan ingenting innan nästa massaker eller fördrivning satte igång i ett annat område. 

Assyrierna tog bladet från munnen och började tala om folkmordet först på 80-talet och endast i diasporan. Hemma i Assyrien var man alltjämt rädd för repressalier. För två år sedan hölls officiellt hundraårsminnet av folkmordet. Rädslan för att tala om Seyfo är för länge sedan borta, till stora delar även i Turkiet.

För de flesta folkgrupper som har drabbats av folkmord har den kollektiva och nationella rörelsen överlevt övergreppet och kunnat hävda sig. I assyriernas fall är folkmordet en av de viktigaste ledtrådarna för att kunna förstå den situation folkgruppen befinner sig i idag. Det är ett tillstånd som kännetecknas av ett allvarligt existentiellt hot som har fortsatt att förvärras. 

Inte minst därför är det alltmer brådskande att dokumentera folkmordet och öka kunskapen om det. Seyfo förklarar nämligen väldigt mycket om den nuvarande situationen och sätter assyriernas tillstånd i en kontext som är viktig, inte minst för att motverka den utbredda defaitism som alltmer kännetecknar den assyriska folkgruppen.

Genom att öka kunskapen och kännedomen om det förflutna kan nya generationer av assyrier hitta sin stig till den gemensamma kampen för överlevnad för ett mångtusenårigt kulturarv. 

I jämförelse med det armeniska exemplet är Seyfo i stor utsträckning ännu okänt och odokumenterat. Det finns ljusglimtar i exempelvis den dokumentärfilm om folkmordet som hittills sänts av rikstäckande tv-kanaler i Sverige och på Cypern och på ett stort antal lokala events. Likaså är litteraturen om Seyfo mer omfattande idag än för bara tio år sedan. Det återstår dock mycket mer för att göra minnet av folkmordet och dess offer odödligt. 

För detta dokumentationsarbete behövs alla kreativa krafter. Hur kan vi göra Seyfo oförglömligt för kommande generationer? Hur kan en assyrisk ättling i Los Angeles, Nineveh eller Södertälje år 2115 känna, förstå och relatera till Seyfo? Vilka böcker, dokumentärer, berättelser och minnen kommer att beröra och hjälpa hen att känna, inse och driva till att föra det kollektiva minnet vidare? 

 

--
Imorgon måndag 24 april anordnar Assyriska riksförbundet en minnesstund på Mynttorget i Stockholm mellan 17:30-18:30 för att uppmärksamma årsdagen för det Assyriska folkmordet. 

 

    

Redaktionen