Publicerad: 2007-10-04

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln

Enigheten kring Seyfo-monumentet har betydelse för ett erkÀnnande

LEDARE Det Àr tveklöst att Seyfo, folkmordet pÄ assyrier, de senaste Ären fÄtt en allt mer framskjuten position i den nationella debatten. Folkmordet och dess följdeffekter Àr sÄ starkt rotade att gruppen anstrÀnger sig för att fÄ till ett erkÀnnande frÄn omvÀrlden. En av de viktigaste erfarenheterna Àr att man inte kan rangordna de opinionsbildande aktiviteterna. Utbudet av aktiviteter Àr stort, ute i landet och pÄ kontinenten.

Med tiden har detta inneburit att 7 augusti, martyrernas dag, fĂ„tt en helt annan prĂ€gel Ă€n tidigare. Även om man i en del fall fortsĂ€tter med minnesstunder, dikt och sĂ„ng, kombineras de numera med debatter dĂ€r utgĂ„ngspunkterna Ă€r mer kritiska. Den interna debatten Ă€r viktig, eftersom det Ă€r hĂ€r som vi kan rannsaka oss och vĂ„ra insatser. LikasĂ„ Ă€r det allt vanligare med utĂ„triktad verksamhet dĂ€r man arbetar med en mer lokal opinionsbildning. Den politiska striden om ett erkĂ€nnande har bara börjat. Aldrig tidigare har den turkiska staten arbetat sĂ„ aktivt med att förneka folkmordet samtidigt som beslutsamheten bland assyrierna och deras organisationer Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin.
 
Sverige har ur ett större perspektiv kommit att bli en huvudarena för denna frĂ„ga. Den svenska riksdagen har i olika sammanhang behandlat frĂ„gan. Även om utgĂ„ngen vittnat om en modlös instĂ€llning har debatten Ă€ndĂ„ varit viktig. Dels visar det att opinionsbildningen bland vĂ„ra folkvalda varit effektfull samtidigt som det inspirerat assyrier i andra lĂ€nder att öka sina anstrĂ€ngningar.

Vi mĂ„ste entrĂ€get fortsĂ€tta pĂ„ den inslagna vĂ€gen. Ty i denna frĂ„ga finns ingen genvĂ€g och strĂ€ckan Ă€r lĂ„ng. Vi skall definitivt inte underskatta betydelsen av det nĂ€ra arbetet. Även vĂ„ra politiker har en viktig roll att spela men tyvĂ€rr har deras engagemang i flera fall varit alltför otillfredsstĂ€llande. NĂ€r de assyriska föreningarna i Botkyrka gemensamt deltog med en banderoll i samband med Mona Sahlins tal, gick de lokala socialdemokraterna till handling. Assyrier förvĂ€grades rĂ€tten att föra ut sitt budskap. Detta gav medialt eko över hela landet. Om agerandet beror pĂ„ att dagens socialdemokrati inte lĂ€ngre har kraft att ta stĂ€llning i kĂ€nsliga politiska frĂ„gor eller pĂ„ grund av omdömeslöshet och okunnighet Ă€r ovidkommande. Efter ett sammantrĂ€de med de assyriska organisationerna kom man överens att de lokala företrĂ€dare för socialdemokraterna skall gĂ„ ut i ett pressmeddelande dĂ€r man ber om ursĂ€kt. Om det nu stĂ€mmer att de var okunniga, Ă€r det relevant att i sĂ„dana fall frĂ„ga sig vad partiet har för kontaktytor med organisationer i den egna kommunen. Ärendet har som nĂ€mnts behandlats i riksdagen samt att föreningarna i Botkyrka sedan lĂ€nge arbetat med frĂ„gan.

NÀr kommunstyrelsen i SödertÀlje fattade beslutet om att resa ett monument till minnet av Seyfo-offren skapade det en vÄldsam lokal debatt, inte minst bland de frÀmlingsfientliga grupperingarna i kommunfullmÀktige. För rÀttvisans skull skall dock nÀmnas att det bland de etablerade partierna rÄdde enighet i frÄgan. Den stora stöttestenen Àr emellertid namnfrÄgan och kommunledningen har dÀrför valt att trÀffa företrÀdare för gruppen för att ta del av deras synpunkter. Det vore svÄr tragedi om de vÄrt folks organisationer inte kan nÄ en samsyn i frÄgan. Detta kan i vÀrsta fall innebÀra att beslutet inte verkstÀlls. Kraven pÄ erkÀnnande frÄn omvÀrlden innebÀr dÀrför inte att vi Àr fria frÄn ansvar. NÀr en opinion sluter upp bakom vÄra krav Àr det ocksÄ vÄr skyldighet att visa kompromiss- och samarbetsvilja. Ett eventuellt monument i SödertÀlje kommer att vara ett viktigt inslag för den framtida debatten och pÄ sikt för ett nationellt erkÀnnande. NamnfrÄgan Àr inte svÄrare Àn vad vi sjÀlva gör det till.

I den aktuella frÄgan Àr ARS av uppfattningen att dubbelbeteckningen assyrier/syrianer/kaldéer Àr en kompromiss. Detta för att manifestera att vi Àr ett och samma folk, trots olika benÀmningar. De som föll offer för folkmordet bör hedras och minnas med vördnad och ej vara föremÄl för en nymodighet som benÀmningsfrÄgan. Vi mÄste som efterlevande ta vÄrt ansvar vilket gÀller alla vÄra organisationer, vÄra politiker och Àven enskilda individer. Sanningen Àr att vi helt enkelt inte kan vÀnda frÄgan ryggen.

Förbundsstyrelsen

 





Ombud under riksombudsmötet 2015 i Jönköping. Foto: ARS