Publicerad: 2008-07-18

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln

Den ökÀnda lag 301 har förÀndrats: Ett nytt utspel?

LEDARE I Turkiet har den 30 april 2008, lag 301 förĂ€ndrats av turkiska parlamentet och blivit fastlagen den 7 maj 2008 nĂ€r turkiska presidenten, Abdullah GĂŒl bekrĂ€ftade den nya lagĂ€ndringen.

Vad hade den ökĂ€nda lag 301 för betydelse och innebörd? Vad innebĂ€r förĂ€ndringarna och vad har egentligen förĂ€ndrats? Över ca: 7 000 mĂ€nniskor har blivit Ă„talade enligt artikel 301 under föregĂ„ende Ă„r. Sedan 2003 har 745 av dem, bl.a. Nobelpristagaren Orhan Pamuk, den armeniska journalisten, Hrant Dink som blev mördad pĂ„ öppen gata och mĂ„nga assyrier, författare, journalister, en del Ă€ven bosatta utomlands blivit fĂ€llda i domstol för att ha krĂ€nkt eller hotat den s.k. ”turkiskheten”.

Vad var artikel 301?

I korthet gick den ut pÄ att den som öppet krÀnker Turkiskheten, Republiken och Turkiska parlamentet straffas frÄn 6 mÄnader upp till 3 Ärs fÀngelse. Den som öppet krÀnker turkiska regeringen, statens juridiska institutioner, militÀren och polisen straffas frÄn 6 mÄnader upp till 2 Ärs fÀngelse. Samt om en turkisk medborgare krÀnker turkiskheten i andra lÀnder skall straffet ökas en tredjedel.

Och dessa Ă€r förĂ€ndringarna. Att istĂ€llet för att krĂ€nka ”turkiskheten” skrivs i den nya lagen ”den turkiska republiken”. Åklagare kan inte lĂ€ngre stĂ€mma en misstĂ€nkt, utan med nya lagen blir det justitieministeriet som ska avgöra om en person ska Ă„talas och Ă€ven utse en Ă„klagare. IstĂ€llet för tre Ă„rs fĂ€ngelse döms man nu till max. tvĂ„ Ă„rs fĂ€ngelse och man kan slippa fĂ€ngelse om man betalar borgen. Artikeln i den föregĂ„ende versionen av lagen som handlar om turkiska medborgare som begĂ„r detta brott utomlands tas bort i skrivandet av den nya lagen.

Vad betyder förÀndringen för Turkiets demokratiseringsprocess?

IstĂ€llet för att dra helt och hĂ„llet tillbaka lagen valde turkiska parlamentet och ledande partiet, AKP att förĂ€ndra/eller förfina den ökĂ€nda lagen. Även om AKP har majoritet i parlamentet att göra konstitutionella förĂ€ndringar, ville partiet inte göra radikala och nödvĂ€ndiga förĂ€ndringar i yttrandefrihetslagen. Det visar ocksĂ„ pĂ„ graden av AKP:s  demokratiserings agenda.

Det finns mĂ„nga kritiker mot den nya lagen. I och med lagĂ€ndringen Ă€ndrade Turkiet i stort ”tvĂ„ ord”. MĂ„nga anser att det bara Ă€r en make-up. Lagar i turkiska strafflagen och generellt i konstitutionen har mĂ„nga skyddande extra lagar. Det rĂ€cker inte att enbart förĂ€ndra en. Det finns andra lagar som verkar som reserv. NĂ€r den ena bytts ut ersĂ€tts den av en ny som i praktiken har liknande funktion.

Lagar som handlar om demokrati, mÀnskliga rÀttigheter och yttrandefrihet bör genomgÄ en total revidering med hÀnsyn till dagens vÀrderingar om demokrati. Framför allt bör konstitutionen skrivas Äterigen. Problemet ligger i konstitutionen, inte i enstaka lagar.

Förbundsstyrelsen