Publicerad: 2008-09-15

  • Tipsa en vĂ€n
  • Skriv ut artikeln
I dag mÄndag Àr det nypremiÀr för Iamjustagirl med Yelda Hadodo. Foto: Stefan Lindström

Fajtas med svÄra frÄgor

TEATER I dag mÄndag Àr det nypremiÀr för Yelda Hadodos monolog Iamjustagirl pÄ Oktoberteatern i SödertÀlje. SP har trÀffat henne för ett samtal om skÄdespeleri och drömmar.

Resan mot att bli skÄdespelare till yrket började vid nio Ärs Älder med en sketch pÄ fritidsgÄrden i Hovsjö.

– Jag kommer inte riktigt ihĂ„g vad jag gjorde pĂ„ scenen men jag kommer ihĂ„g att min baskettrĂ€nare Michaela Hurme stĂ€llde sig upp och applĂ„derade, sĂ€ger Yelda Hadodo.

I nian visste Yelda att hon ville jobba som skÄdespelare men var ocksÄ medveten om att det Àr en tuff bransch. DÀrför beslutade hon att lÀsa samhÀllsprogrammet i gymnasiet och valde till sÄ mycket dramakurser hon kunde.

– Min lĂ€rare i gymnasiet Eva StockĂ„s fick mig att försöka satsa pĂ„ teatern. Sedan fick jag en roll hĂ€r pĂ„ Oktoberteatern av en slump. Det var hĂ€r jag blev skolad, sĂ€ger hon.

Hon pratar om Eva StockÄs som sin mentor i tidiga Är. Senare pÄ Oktoberteatern tog Margareta Wikholm henne under sina vingar.

– Hon Ă€r min guru i vuxna livet.

I framtiden vill hon spela in film och berÀttar att en dröm Àr att arbeta med Mel Gibson.

– Han Ă€r nĂ„got extra. Han gör saker med kĂ€rlek.

Yelda Hadodo berĂ€ttar att hon alltid vetat att hon Ă€r bra pĂ„ att spela teater. PĂ„ scenen har hon en kĂ€nsla av att ”ingen kan komma Ă„t mig”.

– Man vet nĂ€r man hör hemma pĂ„ scenen. Det Ă€r en speciell kĂ€nsla. DĂ€r fĂ„r jag vara mig sjĂ€lv, jag kan lĂ€gga alla vardagsproblem Ă„t sidan och bara spela en roll.

Hon Àr noga med att betona att hon spelar en roll. I den senaste pjÀsen spelar hon Nina, 27 Är, som stÄr inför livsval nÀr det gÀller karriÀr och partner. Likheterna mellan skÄdespelaren och karaktÀren Àr slÄende men det Àr fortfarande en roll.

– Folk har kommit fram och frĂ„gat mig vem som Ă€r min hemliga pojkvĂ€n eftersom Nina inte berĂ€ttat för sin familj om pojkvĂ€nnen. Men jag har ingen pojkvĂ€n, sĂ€ger Yelda Hadodo.

Även om deras problem inte Ă€r samma pĂ„ ett personligt plan har de en liknande livssituation.
Nina kÀnner av ett kulturellt arv och slÀktens vilja att hon ska hitta en assyrisk kille. Samtidigt vill hon satsa pÄ sin karriÀr och vÀlja partner helt fritt. Yelda berÀttar att hon kÀnner av ett kulturellt tryck pÄ att bilda familj.

Hon pratade inte med sin familj om pjÀsens innehÄll under arbetet. Hon berÀttar att hon inte ville behöva försvara den.

– Det Ă€r frĂ„gor som berör mig. Jag vet inte om jag vill en egen familj. Att Ă€lta frĂ„gorna i pjĂ€sen sĂ€tter griller i huvudet pĂ„ en. DĂ€rför var jag inte redo att försvara pjĂ€sen.

Hon sÀger att hon fortfarande hÄller pjÀsen och rollen pÄ distans.

– Det berör mĂ„nga i min omgivning. Jag har bekanta som inte vet hur de ska ta sig ur situationen, sĂ€ger hon.

Även om pjĂ€sen pĂ„ intet sĂ€tt ger henne nĂ„gra svar pĂ„ livsfrĂ„gorna har den fört med sig andra goda ting. Boxning kombinerat med trĂ€ning pĂ„ gym har gett henne sĂ„ bra fysik att hon blivit erbjuden jobb pĂ„ gymmet.
 
– Jag kanske ska bli instruktör, sĂ€ger hon.

 

Stefan Lindström - SP