Publicerad: 2013-03-27

Dr Önver Cetrez under seminariet. Foto: Linda Asmar.

"NĂ€r trauma blir en kollektiv identitet"

EUROPA

Folkmordet Seyfo påverkar dagens assyrier mer än vad många är medvetna om. Det menar Önver Cetrez, lektor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

- Traumat går i arv i flera generationer, sa han under ett integrationsseminarium i Augsburg.  

Önver Cetrez var först ut som förelĂ€sare vid det EU-finansierade integrationsseminariet i södra Tyskland. Seminariets tema var assyriernas integration i Europa och undertiteln pĂ„ Cetrez förelĂ€sning var: NĂ€r trauma blir en kollektiv identitet.

- Det Ă€r ingen tvekan om att symptomen frĂ„n ett folkmord gĂ„r i arv frĂ„n generation till generation. Forskning bland judar, samt i liten utrĂ€ckning hos armenier, har visat detta. Oftast gĂ„r traumat omedvetet i arv, sa Önver Cetrez.

Han sa att han inte kÀnner till om det finns motsvarande forskning bland assyrier men tillade att studierna kan appliceras pÄ alla grupper som utsatts för folkmord.

Önver Cetrez, som talade pĂ„ Augsburgs Stadsbibliotek inför ett 50-tal assyrier frĂ„n Tyskland, Belgien och Sverige, sa att Seyfo har pĂ„verkat olika generationer pĂ„ olika sĂ€tt. Första generationen, barnen till förĂ€ldrar som var med under folkmordet, har pĂ„verkats mest.

- MÄnga blir rÀdda för omgivningen. De blir tysta och berÀttar vÀldigt lite eller ingenting alls om traumat och sina kÀnslor - de vill skydda sina barn. MÄnga förÀldrar blir dÀrför överbeskyddande. Men genom att inte prata om eller namnge det sÄ förs det vidare, sa han och fortsatte:

- Hos andra och tredje generationen Àr kÀnnetecken som depression och rÀdsla vanliga. Men de kan ofta inte sÀtta fingret pÄ varför. De kÀnner sig utanför samhÀllet och kÀnner ilska gentemot omgivningen som inte erkÀnner det deras slÀktingar har upplevt. Ett mycket aktuellt exempel pÄ förnekare Àr ju Turkiet.

Konsekvenserna av det medburna traumat kan enligt religionspsykologi-lektorn yttra sig pÄ olika sÀtt. 

- Det kan framkalla utvÀndig och invÀndig ilska. UtvÀndigt kan ilskan riktas mot andra grupper, till exempel muslimer, turkar eller kurder. InvÀndigt kan ilskan riktas mot den egna gruppen sÄsom mot Midyat-bor eller syrianer, sa han. 

- Barnen vill hÀmnas mot stereotyper fastÀn dessa personligen inte ligger bakom nÄgot av det intrÀffade. Och de kÀnner inget förtroende gentemot dessa grupper som blir till syndabockar.

- Alla grupper behöver syndabockar, inom religionen finns djĂ€vulen. Vi behöver motparter, kristen och muslim, ren och smutsig, civiliserad och ociviliserad. Och vi vill kĂ€nna oss maximalt  olika "de andra" trots att vi ibland Ă€r vĂ€ldigt lika, fortsatte Önver Cetrez samtidigt som mĂ„nga Ă„hörare nickade instĂ€mmande.

- Syndabockar ger oss samhörighetskÀnsla inom gruppen och gör att vi slipper fokusera pÄ vÄra egna problem.

Cetrez presenterade en rad prototyper som assyrierna iklÀr sig.

- Offerrollen  Àr en sÄdan. Varför ser vi oss alltid som offer? Historien upprepar sig nu med konfiskeringsförsöken av Mor Gabriel-klostret.

- Unika. Trots - eller kanske pÄgrund av - vÄra svÄrigheter sÄ har vi ett starkt behov av att bevisa hur unika vi Àr. Vi behöver den balansen.

Avslutningsvis sÄ Äterkopplade Cetrez samman sin förelÀsning till seminariets tema om assyriernas integration i Europa.

- MÄnga Àr rÀdda för assimilation, att vi inte ska föra vidare vÄr kultur till nÀstkommande generationer om vi tar till oss för mycket i vÄra nya hemlÀnder, sa han och fortsatte:

- Men jag hÄller inte med. Det Àr disfunktionellt att lÀgga för mycket fokus pÄ gamla traditioner och inte vilja slÀppa in andra och nya beteenden. Vi mÄste acceptera mÄngfald och olikheter. Assimilation Àr inte samma sak som att glömma sina rötter utan det Àr att göra det nya till en del av sig sjÀlv. Dagens assyriska ungdomar som har fötts i diasporan fÄr skapa egna lösningar och balansera detta, de Àr först och ingen kan egentligen vÀgleda dem. 

Andra förelĂ€sare vid integrationsseminariet var psykologiprofessorn Yusuf GĂŒney frĂ„n Wien, etnologen Christinane Lembert frĂ„n Augsburg samt sociologen Kenan Araz frĂ„n Köln.

 

Fakta: Integrationsseminariet i Augsburg Àr en del av ett större EU-finansierat projekt, ett sÄ kallat EPIA-projekt för livslÄngt lÀrande. Seminariet Àr uppdelat pÄ flera tillfÀllen och hÄlls i Sverige, Tyskland och Belgien. 

Första delen Àgde rum i Göteborg i december i fjol och en av talarna var före detta utbildningsministern Ibrahim Baylan. Del tvÄ hölls i Augsburg. Till sommaren Àr det Äter dags för Göteborg att ta emot seminariedeltagarna och dÄ Àr temat den assyriska kvinnans utmaningar i Europa.

  

Linda Asmar